Hasseln blommar. Det är en sån dag då tvätt fladdrar på klädlinan, då ytterdörrn står öppen mot ljuset och gäss och svanar hörs högt uppe. Inne hörs Springsteens nya, så det är bra var man än befinner sig.
Vi väntar på fler nyheter i brevlådan. En efterlängtad har redan dykt upp! Index för skattat avelsvärde avseende mentala egenskaper hos reggade långhår ligger nu ute på svenska rasklubbens hemsida. När vi var hos veterinären för en vecka sedan, sa hon:
- Collie! Ja, det ser man inte så ofta nu.
- Jodå, sa jag, reggsiffrorna håller i sig, men ni ser dom inte så ofta här!
Och så gick jag hem med de friska höftlederna och friska armbågarna och normalstora friska ögonen promenerande bredvid mig i kopplet. Den normala ryggraden och det friska hjärtat följde också med. Vi hade inte en enda öroninflammation eller hudvecksinfektion att visa upp. Vi stänkte inte ens ner omgivningen med saliv ur fladdrande mungipsridåer!
På sju collies – 67 hundår* - har det varit ett enda fysiskt problem som krävt veterinärvård och behandling: en livmoderinflammation och konsekvenserna av den. En enda dog ung, åtta år gammal, av en hjärntumör - ingen åtgärd, ingen behandling, ingen hjälp som fanns att få. Det är sådant som måste hända ibland, för hund som för människa: det är risken med att vara vid liv. Men tre av sju har haft så mycket av skotträdsla att man behövde anpassa tillvaron efter hunden.
Tack, tack rasklubb som lyssnar på hundägarnas erfarenheter och gör något åt det som inte är bra!
Bodil Carlsson
*hittills. Hundligt att döma så har de här tre tillsammans sådär 14 år kvar att motionera oss på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar