MEET CHRISTOPHER!

"While there’s not a single dog breed on the planet that can trace its actual pedigree back more than about 120 years — and most far sooner than that — there’s no shortage of people who will claim that their “breed” has been “pure” for many hundreds, if not several thousand years!
Double special bonus smug points are awarded for any breed which was not high maintenance, obsolete, disfigured, nor ancient 100 years ago but has been “improved” into one or more of those categories through breeding and creative breed history myth building."
 

 Bloggen BorderWars är min hemliga last. OK, en av dem! Påminner om pepparmintgodis. Uppfriskande så att det fräser på tungan, säger rakt på sak och rakbladsvasst det som aldrig sägs i Hövliga Hundsverige, där vi alla skall respektera varandras åsikter  till döds - inte till vår egen död, förstås, bara till renrasernas - men heller aldrig korkat oförskämd som i de asociala medierna där folk hoppar på varandras hundar och uppfödning med det ena efter det andra, sjukdomar och bitna domare och vanvårdsärenden: allt går bra, bara det är personangrepp. Den här killen går loss på namngivna amerikanska uppfödare emellanåt, t ex hyvlade han en utställningsuppfödare som producerar merlexmerle jäms med fotknölarna. Men det är inte personerna själva, som intresserar honom, utan traditionerna och markanden och försäljningsknepen; och det han säger om personer, belägger han. Det är aldrig löst prat. Ibland håller han på länge, så att man tröttnar lite på pepparmintstinget, men i små återkommande doser är killen en tröst för själen. Han gör att man känner sig mindre ensam om sina tankar. Han får en att skratta!

Det här inlägget handlar om saker som får en del hundfolk att må riktigt bra. Rasernas utvaldhetspoäng, om man säger så. Som Christopher påpekar, är det bara amatörer i PR-branschen som gör anspråk på relativt sena kungligheter i stil med drottning Victoria för att plocka utvaldhetspoäng åt sina hundraser. Seriösa poängplockare hävdar att medeltida fresker på Balkan visar just deras riktigt riktigt rena dalmatiner! Eller att afrikanska pygméstammar skänkte sina basenjis som tribut åt Egyptens faraoner. 

Ja, där ligger vi efter, tjejer. Men några poäng kan vi väl i alla fall plocka hem? Vilken ras var för mindre än hundra år sedan inte alls extremt pälsvårdskrävande, slitsögd och etiketterad som av åldrigt ursprung utan fortfarande till överväldigande del vanligt förekommande, smarta nyttohundar?

Och vilken ras visas "förädlad" till hårig obrukbarhet på vinnande kennlars hemsidor idag? 

 

Bodil Carlsson