Idag är det två år sedan första inlägget på bloggen skrevs. Som jag minns det var det en varm dag med vatten porlande i bäckarna och ormvråksfamiljen seglande över hagarnas gräs.
Det ser inte likadant ut idag. Men gomorron på er ändå, alla 70 992 och tack för titten!
Vi tuffar på.
Bodil Carlsson
Tack för att ni finns och sprider diverse obekväma sanningar runt er... Keep up the good work.
SvaraRaderaTack för allt jobb ni lägger ner.
SvaraRaderaHoppas ni orkar fortsätta.
Kan inte annat än hålla med föregående talare!!
SvaraRaderaVad är det som gör att ni på Collievänner, jämför och tror att de som värnar rastyp godtar dessa extrema varianter? Jag hatar och blir beklämd över att en hundsjäl blir låst i denna kropp som medför lidande.
SvaraRaderaMen då är vi tillbaka på rastyp.
Idag så har jag varit och provat på personspår med en av mina shelties. Nästa kurstillfälle så skall vi prova på viltspår.
Min ungdom går på valpkurs.
Jag har roligt med mina jyckar och vill att dom skall vara som vilka hundar som helst.
Men jag vill mer och det är att dom skall hålla en exteriör kvalitet.
Det är ett måste som uppfödare.
Jag tror också att "språket" mellan uppfödare kan misstolkas.
De som jag har att göra med tar för givet att hälsa och mentalitet skall vara okey och då kan man "finlira" om öronansättning, svanslängd m.m.
Det känns så trist att vi som offrar så otroligt mycket för att föda upp rastypiska hundar som är testade skall jämföras med
Molloser, Basset, m.m. uppfödare utomlands
Taina
Hej Taina!
SvaraRaderaGrattis till personspår - visst är det roligt? Hörde f ö av Staffan Thorman idag på SCK:s årsmöte att collie och shetie DNA-mässigt inte kan skiljas från varandra. Att det var SÅ närbesläktade var mer än jag visste!
Men Taina - Collievänner skriver inte om basset, mastinos, dalmatiner etc för att säga "Titta bara! Såna är dom, colieuppfödarna!"
Vi skriver dels för att emellanåt ge lite utblickar över vad som händer och diskuteras internationellt - sådant som vi själva försöker följa och tycker kan vara av intresse för alla hundmänniskor. Vi SER skillnad på collie och napolitansk mastiff...
...men åtminstone jag kan också tycka så här. Historiskt har aveln på de stamboksförda hundarna i många decennier fokuserat på allt mera framhävda exteriöra drag. Stora pälsar blir enorma, korta nosar blir icke-nosar, låga hundar blir marksläpande, sluttande kors blir något helt annat. Veterinärerna gråter, för i tävlingen om att vinna på det mest iögonenfallande glömmer man bort precis det som du så väldigt bra uttrycker: DET FINNS EN LEVANDE HUNDSJÄL INLÅST i alla våra påhittade konstifikationer. Om hunden inte vore en kännande varelse som vill leka, upptäcka, springa etc så kunde man ju strunta i de fysiska handikappen, inte sant?
Men nu står ett antal raser där med konstifikationer som minskar välbefinnande, livslängd etc. Vi satte dit konstifikationerna, så vi ansvarar för dem.
Och då tänker jag, att för varje ras som accepteras med jättehudkostym, med stumpben, med hoptryckta andningsvägar och andra uppenbart groteska och plågsamma förvrängningar ... så sänker det ribban för alla andra raser. Pyttesmå ögonspringor hos collie? Tja, inte mycket att tala om i jämförelse med mopsens ögon som trillar ur huvudet vid hosta. Extrema pälsar med överhettningsrisk hos collie? Tja, varför bråka när sharpei har exem i vartenda hudveck och det får passera?
Vi ska inte acceptera plågsamma deformiteter hos någon hundras. Dels för att alla raser har rätt att slippa dem. Och dels för att förr eller senare slår det tillbaka på vår egen. Eller på din.
Tania: Problemet är att man gärna finlirar innan man fixat de större problemen.
SvaraRaderaVar 4:e sheltie har en ögondiagnos som inte är ua. Uppemot ca. 40% har rädslor. HD har kommit upp i rasen, allergier, mag&tarm problem, fleväxande hår etc. Men det vikitgaste är tydligen att hunden har (oftast manipulerade) vippöron. Det är inte en majoritet som röntgar och MH beskriver sina hundar. Det är flera som avlar på ögonfel med rasklubbens godkännande.
Det finns inte en chans att man kan säga "hunden är redan perfekt, vi kan rikta oss in på öronen nu". Och vilket finlir finns det gällande öronställning då de flesta är manipulerade och har inget med aveln att göra?
I de flesta raser prioriterar man finliret framför hälsa. Samma gäller definitivt sheltie och att låtsas om annat är att långsiktigt förpassa rasen till skrothögen. Jag tycker det är dags att sluta skjuta våran söta hundras i foten och förstå att vi kommer att få problem om vi inte slutar titta på de utdöende vippöronen och istället fokuserar på hälsa & mentalitet.
Djainia
SvaraRaderaDu beskriver Sheltien som en söt ras.
Vill du att den skall fortsätta att vara "söt"?
Och vem pratar om perfekta hundar?
Det finns alltid något mer som man önskar på sina egna hundar. Man blir aldrig "nöjd" som tyvärr många uppfödare slår sig till ro med.
Vad vet du som ingen annan vet? Vadå prioritera finlir framför hälsa och mentalitet!
Djana det räcker inte med att vara teoretiker, kom igen när du har suttit vid otaliga valplådor och blivit ödmjuk.
Där får du uppleva glädje och sorg.
Tatiana
Uppriktigt sagt Tatiana, så är jag urless på kommentaren att man ska ha suttit vid många valplådor för att förstå något om genetik eller ha så pass med sunt förnuft för att förstå vad man inte bör avla på.
SvaraRaderaJag hade inte haft en enda valpkull och var tonåring, när jag begrep att min första collie aldrig skulle gå i avel. Varför? Hon hade ett aggressivt beteende och bet flera personer helt oprovocerad, bl.a. mig som är sydd med 3 stygn i ansiktet. Att klippa klor, borsta tänder och sköta hennes päls var en strid, där det gällde att visa musklerna varje gång. Detta beteende ärvde hon från sin mamma!!! som avlivades vid 4 års ålder för att hon bet husse och det var inget litet lätt nafs, men innan dess hade det förekommit flera "incidenter". Det lilla jag träffade den tiken behövde man varken vara genetiker eller ha suttit vid några valplådor för att förstå att hon aldrig skulle ha haft en enda valp!!
Det tragiska är att detta inte är den enda tik som aldrig borde gått i avel. Ännu värre är att med den kunskap vi har idag, så fortsätter man avla på hundar som en tonåring begriper aldrig borde gå i avel, även om de inte har de lika stora problem som min första hund hade.
Jag har hållit mig utanför sheliedebatten här, men att sheltie har hälsoproblem är väl ingen hemlighet. Där jag HD röntgar säger man att sheltie har HD som de får bekymmer med och även ED förekommer. Enligt de ortopeder jag haft kontakt med, säger att sheltie leder stort med avseende på hälsenor som glider ur sitt läge och måste opereras. Jag känner personer med sheltie som råkat ut för detta och är opererade i båda bakbenen. Sheltie har ju blivit en populär ras för de som tränar agility, det ställer krav på att de har starka ben. Diskuteras detta i sheltieklubben?
Om ni visste vad vi diskuterar oavbrutet gällande olika defekter på Sheltie.
SvaraRaderaVi är mycket medvetna om distichiasis, slipped tendon m.m.
Sheltieuppfödare är orädda och pratar mycket öppet med varandra.
Uppfödarkonferanserna tar alltid upp aktuella problem. Många uppfödare träffas regelbundet och diskuterar olika rasfrågor privat och under distrikten.
Men som i alla raser så finns det "smygare" som fegar och aldrig vare sig ha sett eller hört talas om några som helst problem.
Vad göra åt oseriösa uppfödare?
Och ja, jag tror att man måste vara praktiker för att kunna förstå hunderiet Lollo.
Tatiana
Jag tror definitivt på att man bör ha praktiken bakom sig men å andra sidan kommer det alltid att finnas behov för en djupare förståelse om arvbarhet, index och vad ett gott avelsresultat är som uppfödare. Även INNAN man fött upp sin första kull bör man förstå vad en lämplig avelshund är.
SvaraRaderaNär 442 hundar av 1000st uppvisar rädslor enligt enkätstudie och var fjärde hund har en ögonsjukdom så är det plötsligt inte en fråga om oseriösa uppfödare. Då är det en fråga om majoriteten av uppfödarna verkligen vet hur ett bra avelsmaterial ser ut. Att man talar om sjukdomar är inte bra nog, man måste AGERA också.
Och jag förstår inte din kommentar om söt? Jag vill ha friska hundar som är fria från rädslor och andra problem, om den är söt eller ful är inte relevant. Shelties är fruktansvärt söta men det var inte därför jag valde rasen. Skulle priset för söthet vara hälsa eller något annat viktigt så får de gärna bli de fulaste hundarna på planeten enligt mig, bara de är friska!
Ja just ja, med tanke på att dessa oseriösa som du talar om har suttit vid ganska många valplådor så verkar det som att man inte kan uttala sig trots praktisk erfarenhet heller.
SvaraRaderaMan behöver inte vara en bra uppfödare bara för att man har suttit vid valplådorna och man behöver inte vara det heller för att man kan teori.
Det finns massor av ödmjukhet i min kropp, men den tar inte hänsyn till de som tror att de kan och blundar för det uppenbara. En ras är en sluten population med hög inavel, att finlira med exteriöra detaljer och kompromissa med genetisk variation samt hälsa utan genetiska verktyg innebär att skjuta sin ras i tassen så att säga. Rasstandarden kan inte vara så nitisk som färg, öronställning och storlek till centimetern. Det hade bara fungerat om vi hade en öppen stambok, något alla uppfödare borde förstå, men många har fastnat vid renras tänkande med avelsstrategier från 1600-talet
Är helt enig med Dijana ang rasstandarden. Varför i jösse namn höjs inte alla röster för att revidera dessa åldriga dokument? Kunskapen om hundar i allmänhet är enorm idag jämfört med när de sysslolösa överklasstanterna plitade ner sina rasstandarder för 150 år sedan eller mer.
SvaraRaderaGör om!
Tack Dijana, du har skrivit mycket av det jag tänkte svara.
SvaraRaderaHej Tatiana, oavsett vad man avlar för så krävs det kunskap om avelsdjuren. Det räcker inte med tyckanden från likasinnade, det kräver tester av olika slag. Mental- vet- exteriör. Hade uppfödare använt sig av dessa när många raser "utvecklades" så hade rasaveln inte haft de problem vi har idag. Nu är det så att många av dessa tester inte fanns under 1900-talets första halva, men att man fortfarande inte kan välkomna dessa är bedrövligt och det är inte nybörjarna som är de värsta bakåtsträvarna.
Man kan lära mycket av andra människors praktiska arbete. Så var det för mig när jag var kennelflicka på en stor kennel i England. Gick även en kort kurs på Lantmannaskola innan dess. Man lär sig mycket av att titta på andra djurslag. De teoretiska kunskaperna måste man lära sig själv, utan dem står man sig slätt och med dessa behöver man inte sitta vid så många valplådor, för man har kunskaper som undviker de värsta blindskären.
Med ditt resonemang så behöver varje uppfödare uppfinna hjulet på nytt.
Tatiana, det finns en sann berättelse om en gammal engelska collieuppfödare. Hon lär ha fött upp bra hundar, men även hennes beundrare nämner lite generat att hon var "excentrisk". Hur så? Jo, hon var ytterst bestämd på att för att få en riktigt fin svans, så måste valpen få riktigt ordentligt med bra mat. Eftersom svansen var den del av kroppen som sist nåddes av den välgörande födan, så måste det till god mat och möe mat för att det skulle räcka hela vägen ut...
SvaraRaderaDamen ifråga satt antagligen vid en hel del valplådor.
Kunskap får man genom nätet och genom sitt kontaktnät. Man etablerar kontakt med seriösa uppfödare som man kan lita på. Likasinnade innebär att man har samma syn på hunderiet och ungefär samma kvalitetskrav.
SvaraRaderaJag tycker att en rasstandard skall vara petig och nitisk. Jag vill vara med i SKK och värna raser. Rasstandarden är min bibel.
På tal om gamla skönor så har ni väl hört om att en hund springer snett p.g.a. att den bara har en njure, eller att en hund blir blind av socker. En jakthund skall bo i en koja och frysa för att jaga bättre.En djuraffär upplyste mig om att man skall blanda två olika foder för att det skall bli dubbelt så starkt, nyttigt.
Roligt att läsa om ovanstående dam som var barn av sin tid:-)
Taina
Jag vill också vara med i SKK och värna om raserna men att värna om raserna innebär att vi kommer att få ta ett steg tillbaka och tänka om. Att följa dagens rasstandarder till punkt och pricka innebär att utarma den genetiska variationen, öka spridningen av sjukdomsanlagen och öka inaveln. Detta kan knappast falla under kategorin "värna"; istället bör sikta på det som är bäst för våra husdjur, som ger dem störst chans till ett gott liv. Med tanke på att hundar, genom selektiv avel, drabbas mycket oftare av sjukdomar än oss människor (som får barn med slumpmässiga partners) så är det uppenbart att ordet "värna" inte passar in här.
SvaraRaderaAtt läsa bibelns varje ord okritiskt och följa det kallas att vara fundamentalist. Det funkar inte att praktisera vad en 1000-årig gammal bok säger till punkt och pricka precis som det inte fungerar att följa en 100-årig rasstandard. Vi behöver utveckla oss framåt precis som alla andra discipliner; förändra vårat synsätt på vad definitionen av en ras bör vara och se ut som, i takt med att vår förståelse för avel, sjukdomar och genetik ökar. Annars är vi plötsligt fundamentalister som okritiskt hänger sig fast vid vår bibel och vägrar acceptera att saker förändras.
Bra skrivet Dijana!
SvaraRaderaNär dessutom rasstandards kan tolkas på flera olika sätt, så går det inte ens att avla efter dem. Domarens fria schön får inte ifrågasättas! Samma hund kan bedömas med flera kvalitetsklasser emellan.
Även med i stort sett samma rasstandard, så har många raser förändrats mycket, ibland groteskt.
Modenycker har alltför ofta fått styra och har inte med avel att göra.
Anonym som skrev kommentaren om shelties, agility och "konstruerade tester"!
SvaraRaderaCollievänner vet inte din identitet och kan inte publicera din kommentar, se reglerna för kommentarer. tala gärna om vem du är!