söndag 13 februari 2011

Gästskribentens inlägg: HISTORIEN UPPREPAS!

Att collierasen har problem med rädslor är inget nytt. Inget som kom som en överraskning med MH. Redan för 55 år sedan hade collien fått dåligt rykte bland allmänheten för att "Lassiefebern" hade förstört rasen mentalt.
I mitten på 50-talet föll rasens reg.siffror katastrofalt. Från c:a 1000 reg/år till ett par hundra. Det gick i stort sett från ett år till ett annat. Collievalpar gick inte ens att ge bort. Åtskilliga avlivades.
 Så trots att det inte fanns obligatoriska mentaltester, så hade rasen genuint dåligt rykte som spreds bland allmänheten utan internet eller den snabba kommunikation vi har idag.
 
I början på 70-talet infördes krav på Godkänt Karaktärsprov på utställning för att få tävla om certen. En majoritet av uppfödarna tyckte det var bra. Under ett antal år så verkade det som om enigheten om detta beslut förenade uppfödarna. Men så börjades det prata om att karaktärsproven var så lätta på vissa ställen. Bedömningen var orättvis. Det var någon annan hund som gick för den populära avelshunden etc. Kort sagt, snacket var igång... och med det försvann enigheten.
Man kan fråga sig varför? Collien hade blivit populär igen, det var relativt lätt att sälja valpar. Som mest reg. 1500 valpar/år och den siffran lågt stabilt under flera år. Det användes både hanar och tikar som inte klarade karaktärsprov. Ju fler som "bröt" mot den oskrivna regeln, ju fler använde dessa hundar. Hundar som inte själva hade några särskilda meriter användes i avel för att de nedärvde "skönhet" som prioriterades på utställning, både här och i rasens hemland.
Huvudets utformning och "uttrycket" och helst väldigt mycket päls, fick stort utrymme i val av avelsdjur. I rasens hemland var detta de högst prioriterade avelsmålen och så blev det här också.
Redan i slutet av 80-talet på en  domarkonferens höjdes röster för att rasens avelsmål måste ändras till förmån för bättre anatomi och rörelser. Detta från utställningsdomare. Collien låg i botten över raser som inte klarade karaktärsprov. Nu sa man att kravet på Godkänt karaktärsprov inte hade gjort rasen bättre. Flera uppfödare ville nu lämna SBK för att slippa mentala krav över huvudtaget.
 
Självklart gör inte ett krav att något förbättras om man struntar i det!!!

 
I början på 90-talet skrevs motioner av uppfödare som ville avskaffa alla mentala krav och vi hade årsmöten som samlade över 200 medlemmar. I och för sig roligt att det finns ett så stort engagemang i rasen, men tråkigt att det inte var för ändamål som hade gynnat hundarna! Dessa motioner röstades ner. Det har alltid funnits en majoritet för att collien ska vara kvar i SBK och ha samma krav som de andra bruksraserna.
 
I slutet på 90-talet infördes MH. Ett mer utarbetat sätt att mäta mentalitet på än karaktärsprov. Samtliga brukshundar födda från år 2000 ska ha ”Känd Mental Status” för att få registrera valpar i SKK. Det innebär endast känt resultat, inga krav på mentala egenskaper. Även hundar som inte klarat att ta sig runt banan får ”Känd Mental Status” om beskrivaren avbrutit.
När jag första gången såg rasspindeln på collie fick jag en chock. Jag visste att rasen var dålig mentalt, men inte så dålig. Detta spreds snabbt. På varenda konferens där man diskuterade mentalitet visades colliens rasspindel upp som avskräckande exempel.
Det man kan fråga sig är varför inte uppfödarna tog till sig av att collien fick "löpa gatlopp" så fort mentalitet kom upp i olika sammanhang.
 
Jag har suttit i Avels-Uppfödarkommittén i många år. Vi arrangerade konferenser med toppföreläsare där arvodena sponsrades av SCK. Kostnaden var således inte ett skäl till varför en majoritet av uppfödarna inte kom, det var urbilligt. Samma personer kan åka mycket långt till utställning, så det är inte lång resväg heller. På en 2 dagars konferens hade vi en halvdag med mentalitet. Detta var anledningen till att man inte ville komma enligt de uppfödare jag frågat om detta. Man ville inte veta rasens problem som alla talade om!!! Man kommer inte heller på varken SBK:s eller SKK:s konferenser. Man sluter leden och kan bara umgås med personer som delar uppfattningen om att collien inte har några mentala problem, förutom de med bra MH/MT som är aggressiva, vilket det inte finns något som ens antyder att så skulle vara fallet. Tvärtom, det är nästan uteslutande rädsla som gör att collies visar aggressivt beteende.
 
När kravet på Godkänt Karaktärsprov togs bort i början på 2000-talet, för att få vinna cert på utställning, så försämrades rasen mentalt på kort tid. Detta syns mycket tydligt på MH resultaten, framförallt på skotten.
”SBK:s mentala tester är inte utformade för collien eller andra vallhundsraser”. Hela tiden undanflykter för att slippa se sanningen. Att bara ha frivillighet som styrmedel har inte hjälpt för att förbättra rasen. Tyvärr är det bara krav som hjälper eller marknadskrafter. Hade det inte varit för att hundarna lider av sin rädsla så hade det inte spelat någon  roll, men rädsla hör till de mest stresshöjande faktorer som finns. Det är rädsla som utlöser aggressivt beteende, dessutom  vet vi från humanmedicinen, även sjukdomar. Det finns ingen anledning att misstro att det även drabbar hundar.  
 
Tydligen är det svårt att sälja collievalpar nu. Nog är det synd att det ska behöva gå så långt, att rasen återigen ska behöva rasa till ett bottenläge hos allmänheten för att uppfödarna ska ta itu med rasens rädsleproblematik.  Alla som föder upp behöver köpare och köparna finns bland allmänheten som vill ha en kompis som hänger med på familjens aktiviteter utan bekymmer. Djungeltelegrafen informerade allmänheten på 50-talet att collien hade blivit nervös och inte var någon lämplig familjehund. Så då kan man tänka sig vilken genomslagskraft det ryktet har idag!  Det hjälper inte att stoppa huvudet i sanden, det enda som hjälper är att uppfödarna gemensamt agerar och det snabbt. Den senaste siffran över hur många kullar som inte har valphänvisning är 59% hos långhåren, de allra flesta p.g.a. att inte de mycket låga kraven på mentalitet uppfylls. De enda krav för att få valphänvisning utifrån MH protokollet, är att det inte finns kryss i ruta 5 på kvarstående rädsla eller 4 eller 5 på skott. Det talar sitt tydliga språk att något måste göras.
Vid jämförelser med de andra bruksraserna, så finns det inte någon annan ras där man avlar på så stora rädslor som hos collien. Det är t.o.m. så att långhårscolliens genomsnitt är näst sämst av de c:a 70 raser där det finns en rasspindel.
 
MEN, det finns en skara med uppfödare som idogt arbetar för en mentalt stabil collie och som inte använder rädda hundar i avel. Som stödjer rasklubben och följer de krav som finns för valphänvisning.
 
Som väl är arbetas det för en förbättring på bred front för att förbättra colliens mentalitet.  Tack till-  SCK:s styrelse, SBK, SKK, SLU och alla uppfödare och andra som hjälper till på olika sätt.
/Lolo Hawkins

17 kommentarer:

  1. Det var mycket historik.
    Synd att inte vi colliemänniskor ser vår egen del i historian.

    Jag vill också tacka de som kämpar för en sund collie! Sund på alla plan!
    Hoppas vi kan samarbeta bättre allesammans.

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas att dagens kommunikationsvägar är ännu mer effektiva än djungeltelegrafen och att marknaden genomgår en självsanering. Rasen är inte däckad, den lever och frodas - dock inte hos alla uppfödare.
    Jag hoppas och tror att vändpunkten är nära nu, det går inte att med äran i behåll fortsätta att förneka det som vetenskapen bevisar och som den kloka allmänheten vetat länge...

    SvaraRadera
  3. Hej Linda!
    Ja, det var mycket historia - men den förändras ju tyvärr inte så mycket. När det gäller att samarbeta, så tror jag att det finns personer även inom denna lilla hundras i den här lilla delen av världen som står så långt ifrån varandra att det faktiskt inte går att enas och samarbeta - man talar helt enkelt inte om samma hund. Precis samma sak gäller också många andra raser, det är inte unikt för collie eller colliefolk.
    MEN jag tror också att för väldigt många är det så, att vi kanske inte är överens om precis allt - bara kärnpunkterna: fysisk hälsa, psyklisk stabilitet, livsglädje - och det räcker!!!
    Kan vi enas om det och på ett ungefär vad vi menar med de orden, så får väl var och en sedan prioritera som man tycker och jag som gillar småpälsat och storögt på gårdshundar och spårhundar kommer inte att kasta handgranater på de som gillar storpälsat och småögt på lydnads- och utställningshundar...:-)

    SvaraRadera
  4. Bodil, skriver du som en "vanlig" valpköpare med vissa önskemål?
    Som uppfödare så bör man avla efter standardens riktlinjer.
    Ibland så får jag önskemål om "stora" eller "mindre" Shelties av valpköpare som t.ex. vill tävla i en viss storleksklass. Då Sheltien är ganska heterogen så kan det finnas valpar till olika familjer. MEN detta innebär ju inte att man avlar efter en viss efterfrågan utan man avlar efter vad standarden vill ha. Jag har valt en viss ras p.g.a. att den tilltalar mig på alla plan.
    De snygga "slitsade" ögonen är inte något modernt påfund. Kolla Vargen, Schakalen, samt gamla kort på t.ex. Sheltie??

    En storögd Collie med lite päls är inte säkert en bättre Collie i arbetslivet???

    Taina

    SvaraRadera
  5. Taina, jag vet inte vilka valpköpare som räknas som "vanliga" i dina ögon...:-)Även om jag tror att valpköpare som vill ha friska okomplicerade valpar och vågar fråga efter det faktiskt blir allt vanligare. Men visst jag vet vad jag vill ha. Och jag tror att jag vet att när uppfödare säger "avla efter standarden" så betyder det "avla efter min tolkning av standarden" - eller efter den där "allsmäktiga" rådande domartolkningen, som det är viktigt att få nys om via domarnas egentidskrift, så att man får tips om vem man ska ställa ut för, du vet?

    Självklart sitter ingen arbetsförmåga i pälsstrånas längd. Självklart kan ett vaket förstånd och stor vänlighet sitta bakom de smalaste slitsögonen i världen. Det yttre har inte mycket med det inre att göra och ja - jag gillar innehållet i en bra collie så mycket att jag inte bryr mig om förpackningen särskilt.
    Däremot är det ju så att jättepälsen är jobbig för hunden att arbeta i på sommaren, svår att hålla ren delar av året, trasslig i snårskog och i värsta fall en drunkningsrisk om hunden drattar i sjön. DET TYCKER INTE JAG ÄR EN SMAKSAK.
    Ovanpå det är den väldigt stora pälsen så skötselkrävande att ägaren till en storpälshund måste räkna med många, många timmars jobb på att vårda den. Det är inte alla collieägare som har det som största intresse.
    När det gäller de moderna slitsögonen på vissa collies - se foton från kontinenten, t ex - så har de ingenting med vargögon, schakalögon eller äldre tiders hundögon att göra. Personligen tycker jag inte att de är vackra. Men om hundens syn inte påverkas och om det inte föreligger risk för ögonmissbildningar... då kan jag väl tycka att det är just en smaksak.Varsågod och välj!

    Så länge våra hundar är friska, oömma, stabila och har behållning av livet.

    SvaraRadera
  6. Domare och uppfödare har naturligtvis ett visst utrymme till eget tyckande. Men om en standard säger att något skall vara på ett visst sätt så kan tyckandet begränsas. Jag kan inte ändra en ras bara för att jag föredrar något som inte gillas av standarden.
    Jag undrar vad din gräns går Bodil då du "struntar" i utseèndet? En sund, frisk, okomplicerad hund av allmän vallhundstyp räcker kanske.
    Jag vill ha en okomplicerad, sund, frisk, vacker och rastypisk hund.
    En "vanlig" valpköpare är en person som vill ha en hund som sällskap, tävlingskompis. En "ovanlig" person är en person som söker avelsmaterial.
    De som har avlat har medvetet valt avelsmaterial.

    Taina

    SvaraRadera
  7. Detta har jag själv hört vid ringside utanför sheltieringen vid en stor Int utställning av 2 sheltiuppfödare som samtalade. " Jo men det är bra om hundarna är lite rädda, då håller de ner sin svans och sänker sig lite så får de längre steg". Tyvärr har jag sett shelties som är påtagligt "tryckta" vinna. Samma problem som vi har på collies.
    Inom collierasen fnns flera olika typer. Typer som är varandras motsatser vinner också på utställning. Vilken domare har rätt? Samma hund som vann CACIB på en utställning kan få en 2:a på nästa. Även till en 3:a har hänt faktiskt utan att hunden har varit annorlunda, som fälld, backat eller gjort något annat man kan slå ner på.
    Jag håller med Bodil, det är en ren tolkningsfråga hur man använder sig av standarden. Jag tror alla uppfödare tycker att de följer standarden. Inte ens domarna som har samma utbildning tolkar den likadant.

    SvaraRadera
  8. Taina, det finns en skillnad mellan ett "visst utrymme för eget tyckande" här och en fras om den "allsmäktiga domaren" någon annanstans...

    Tyvärr så tror jag att "domarens fria skön" - som är en bra sak - i praktiken väldigt ofta har blivit ett ofritt springande efter trender. För det vi ser i ras efter ras är ju hur de vinnande hundarna inom samma ras och samma tidsperiod ändrar sig på samma sätt. Se gärna äldre artikel i Collieinfo om hur bläs blev "omodern", nästan över en natt, på collie! Vad säger du, Taina - var det rasens standrad som ändrades i ett huj? Eller var det alla domarna som samtidigt vaknade en morron och insåg att den där bläsen var ju inte så rastypisk?
    Tacksam svar!

    När det gäller var min personliga gräns går är det kanske inte så intressant, men okej då. Så här är det. OM den situationen skulle uppkomma, då jag fick välja mellan en "standardenlig/rastypisk" domarpremierad collie utan colliementalitet och en äkta colliesjäl i den där friska, okomplicerade vallhundskroppen som du talar om - då väljer jag det senare alternativet. Any day!
    Till all lycka har inte collieuppfödarna i landet försatt oss i den situationen. Än. Tvärtom ser det väl ut att gå åt rätt håll, även om jag tycker att vi pratar för lite om vad vi vill att en collie ska innehålla. Det finns många bra hundtyper. Vad är det som är så speciellt med collie att vi håller på med den trots tjafs och bekymmer?

    SvaraRadera
  9. Sheltien i Sverige har ett synnerligen gott rykte, även utomlands. Sheltien har utvecklats positivt både interiört och exteriört.
    Detta trots eller p.g.a. att uppfödarna har fått arbetsro och sämjan i klubben, där de flesta uppfödarna drar åt samma håll.
    Hur har collien utvecklats? Ett ständigt tjatande om den urusla mentaliteten och dålig hälsa! Uppfödarna som är uppdelade i olika grupperingar och pekpinnar från de styrande. Vikande reg. siffror!
    Vad beror det på?
    Har collien blivit bättre med alla krav som har funnits i åratal?
    jag har sett och hört mycket under årens lopp runt ringside vid olika rasringar.
    Mycket sägs med glimten i ögat och ett leènde på läpparna.
    Varför är inte collien bättre om man nu tror på tester som collien genomgår? Är ni inte ledsna över att se dessa strakbenta collie med ett litet "krullamputat" längst bak?
    Blir ni inte glada och stolta över er ras när ni ser en lycklig, stolt collie som är vacker i ringen? Och varför skulle inte en sådan collie kunna vara frisk och sund?

    Taina

    SvaraRadera
  10. För det första vad har du fått ifrån talet om colliens dåliga hälsa? Tvärtom så ligger collien mycket bra till hälsomässigt.
    Däremot har det varit diskussioner om mentaliteten. Positivt tycker jag. Du frågar varför det inte blivit någon förbättring. För det krävs det att man tar hänsyn till resultaten av testerna och att man avstår från att avla på rädda individer. Alltför många uppfödare gör det inte. De flesta av dessa utvärderar inte heller sina kullar. Varför kan man fråga sig. Skulle gärna se MH-resultatet för alla colliekennlar som är aktiva. Tyvärr är det svårt att få en helt rättvis bild på grund av att just vissa kennlar är så rädda för att gå MH med hela kullar.
    Om sheltie vet jag inte så mycket, men de lär finnas en del HD fel i rasen och långt ifrån alla uppfödare röntgar sina avelsdjur. Även andra fel lär finnas, för kort sena? Som sagt inte hemma på rasen idag.
    Och visst blir jag glad av att se en vacker orädd, sund Collie lika väl som jag blir oerhörd ledsen att se s.k. collies med små djupa ögon, korta kroppar och överdriven päls, av många kallad chowchowcollie.

    SvaraRadera
  11. De uppfödare som använder sig av mentala testresultat i sin avel och använder hundar bättre än genomsnittet (helst kullgenomsnittet), förbättrar mentaliteten på sina hundar. Testar man bara för att man måste och struntar i resultaten när man avlar förbättrar man ingenting.
    Oavsett vad man avlar för, så använder man individer i avel som har den önskvärda egenskapen/egenskaperna. Ibland får man ta det successivt i små steg, men aldrig vika av från målet.
    Nej jag tycker inte om dålig anatomi. Personligen ligger utmärkt anatomi högt på min prioriteringslista liksom utmärkt mentalitet.
    De som säger att collien har hälsoproblem har nog inte förstått riktigt. Enligt försäkringsbolagen är så inte fallet. Detta är de mest tillförlitliga upgifterna som finns. Rasklubben påstår inte att collie är en sjuk ras, så jag förstår inte var du fått det ifrån Taina?
    Däremot driver rasklubben "Mentalt Sund Collie" och det gör man alldeles rätt i. Först när man lyckats minska kvarstående rädslor och skotträdsla kan man ta itu med andra problem i rasen, såsom anatomin t.ex. Mig veterligt avlivas det inga collies för sina dåliga vinklar eller höga svansar eller framskjutna skuldror, däremot avlivas det unga friska collies varje år för rädslor hundarna inte kan hantera. Om inte rasklubben hade gjort något åt detta hade det varit en skam! Men nu har vi en rasklubb som lever i verkligheten oavsett hur mycket man försöker förlöjliga den och sprida osanna rykten om hur de arbetar. Jag är stolt och tacksam över att tillhöra Collieklubben.

    SvaraRadera
  12. Ja, Taina, du är dig lik. Är det inte pälslösa fula arbetsnarkomaner du pratar om, när du vill prata med colliefolk, så är det strakbenta krullamputat. :-)))
    Har collien blivit bättre med alla krav?
    Nej, som (senast) Lolo Hawkins sa, blir ingenting bättre av krav som tillräckligt många struntar i.
    Har du någon kommentar till det?

    "Pekpinnar från de styrande" - är det rasklubbens insatser för att få så många uppfödare som möjligt att hoppa på det tåg som har ett återupprättat rykte för både stamboksförd collie och dess uppfödare som mål?
    Taina, jag vet ju inte hur det är i er rasklubb. Men i SCK är styrelsen inte "de styrande". Styrelsen är VALD AV MEDLEMMARNA därför att den motsvarar medlemsmajoritetens åsikter.

    Sakligt har du inte riktigt fötterna på det torra när det gäller hälsan. Det pratas inte otroligt mycket om fysisk hälsa, därför att i jämförelse med många andra raser är collien rätt förskonad. Det stora problemet för collies och deras ägare har inte varit dålig fysisk hälsa.
    Vikande reggsiffror stämmer inte heller. Vi ligger kvar på våra drygt femhundra, när en del andra större raser faller.

    SvaraRadera
  13. Taina, om merparten av uppfödarna ignorerar de krav som ställs så säger det sig själv att rasen inte förbättras. Det är inte kravens fel - det är de ignoranta uppfödarnas fel. En sak är dock helt säker: Collien blir inte bättre än den uppfödare den har.
    Tack och lov finns det flera bra uppfödare. Man skulle önska att de var många fler.

    SvaraRadera
  14. Tania, är det inte lite kaxigt att säga att shelties är så mycket bättre p.g.a. uppfödarnas fria tyglar? Enligt den enkätundersökningen som gjordes om mentaliteten så var det så att "40% är rädda för
    skrammel och ljud, 25% är skotträdda, 25% reagerar negativt på vuxna och 33% reagerar
    negativt på barn". Shelties är kända för en något tråkig mentalitet. De är kända utomlands för deras *exteriör* och kvalitet på utseende. Men det är inget att hurra för i annat än utställningsammanhang.

    Jag är väldigt glad för att shelties är friska fysiskt och relativt oförstörda men de HAR ett rykte om sig att vara rädda. Precis som collies, även om det inte är lika mycket poängterat av klubben. Det är inte många som genomgår MH med sina avelsdjur och det resulterar i att ingen riktigt bryr sig om hundarna faktiskt är rädda. Jag har pratat med massor av olika människor om shelties och de talar om att rasen är feg och att man måste akta sig för rädda hundar. Så det går ju inte direkt kanon där heller. Tittar man även i utställningsringen så ser man inte direkt modiga och kaxiga shelties; eller snarare man FÅR INTE se det, hundarna som knatar med svansen upp i vädret med livsglädje får nedslag av domarna.

    SvaraRadera
  15. Tiana, Tainia, Tania, m.m. heter jag inte!!!
    Nu när vi har ett mångkurturellt samhälle med "jättekonstiga namn" så är det konstigt att mitt namn skall var sååå svårtstavat?
    Får jag inte mer respekt så vet jag inte om jag har lust att fortsätta att diskutera?
    Mitt andranamn är Marianne som mina föräldrar gav mig om jag inte skulle vara "bekväm" med TAINA som betyder "hemlighet" på Ryska och andra baltiska språk.

    M.V.H. TAINA, Marianne

    SvaraRadera
  16. Taina Marianne, vi lever alltså i ett som du påtalar "mångkuRturellt" samhälle och kanske man kunde bortse från en och annan felstavning i oavsikt och hast...?

    Fresta mig inte att säga att om du inte kan visa mera respekt för andras hundar än att återkommande använda nedsättande beskrivningar - krullamputat, strakbent, pälslös etc, etc - så vet inte jag om jag är intresserad av att låta dig fortsätta vara med i diskussionen.
    "krullamputat", Taina, är inte ett diskussionsinlägg. Bara en förolämpning och dessutom en förolämpning mot ett djur... Lite bättre än så kan vi väl?

    SvaraRadera
  17. Äsch jag heter Dijana och inte skriker jag i högan sky om folk stavar fel på det. Jag RÄKNAR med det, mitt efternamn är ju ännu värre dessutom. ;)

    Men det vore ju mer intressant om du kunde svara på det folk har skrivit till dig angående hundar istället för att fastna på att folk stavar fel.

    SvaraRadera