TACK!

Tack, Angelica, för ett jättebra inlägg! Hade det inte redan varit så sent, så hade jag kontaktat dig och bett att få ta det som Gästskribentens inlägg.

1)I förbifarten - det gör inget om man missuppfattar, så länge vi kan rätta varandra! Jag var alldeles för otydlig i mitt svar till Anna och dessutom, ser jag nu, lite spetsigt misstänksam. Sorry, Anna, en gång till! Tonen i en del tidigare kommentarer och på en del andra ställen har inte varit så bra och man blir benägen att hänga upp sig i onödan...Det är illa och jag ska försöka jobba bort det.

2) Jag har inte stort hum om hälsoproblemen hos schäfer och det lilla jag vet får mig att vara tacksam över att det inte är min ras som har råkat ut för dem. Nu tror jag inte att det är tack vare uthålligt och långsiktigt planerat avelsarbete som collien har klarat sig så jämförelsevis lindrigt undan. Jag tror att det är något i stil med bonntur! Mönstren i rasaveln ser ungefär likadana ut i de flesta rena raser med stängda stamböcker - liten ursprungsgrupp, upprepad matadoravel, ofta liten effektiv avelsbas under långa tider - och om de resulterar i ett genomslag av autoimmuna sjukdomar, som pyoderma hos schäfer, eller en abnorm frekvens av ett visst hjärtfel som hos KCC spaniel, eller linslux som hos tysk jaktterrier - etc, etc, etc - eller en extremt hög frekvens av den recessiva gen som ger CEA hos collie, det tror jag mera är en slump. I princip hade det lika gärna kunna bli pyoderma hos collie, men till vår stora lycka är det vanligaste fysiska felet ett som åtminstone inte orsakar stort lidande eller nedsatt funktion hos hunden.
Däremot tror jag inte att det är en slump att även om man köper schäfervalp av uppfödare som säljer mera till sällskap än till bruks, så har man mindre risk att få en hund med så stor rädslebenägenhet som man kan råka på, när man köper motsvarande collievalp. Det har inte gått att sälja skotträdda/ljudrädda/golvrädda schäfrar, som måste bäras upp och nerför trappan till övervåningen! Och rakt inte med hänvisning till att det är smällar man får ta för att "en schäfer är ju ändå alltid en schäfer", d v s man kan inte vänta sig så mycket annat, att det är "rastypiskt", eller att hunden i a f har ett sött uttryck!
Här är det ju klar skillnad i avelsurvalet mellan schäferuppfödare och collieuppfödare, tror jag - inte bara när det gäller rent bruksinriktade uppfödare.

3) Helt enig med dig i det du säger om MH. Vi hade en bra diskussion i ämnet för något halvår sedan. Ett bra test mäter som de saker det är konstruerat för att mäta, men inte annat - som hundaggressivitet, vattenapporteringsintresse eller vallanlag.
Personligen skulle jag inte köpa en collievalp enbart på MH-resultaten hos föräldrar och släktingar, även om de såg "bra" ut. Det säger ju inte mycket om ur vilket huvud MH-beteendena kommer, om du förstår hur jag menar. Jag skulle inte gifta mig med en man bara på hans resultat från stridspilottestet heller! Killen är smart, har reflexer som en leopard och fattar blixtsnabba beslut - det visar testet. Men det visar inte om han är psykopat! Ungefär så med MH-resultat på hundar som jag inte känner från uppfödare, vars hundsyn jag inte heller vet något om. Vilken glädje har jag av en skottfast hund, om han är otrevlig mot valpar och biter ihjäl höns så fort han vet att jag vänder ryggen till och dessutom gillar att trycka ner alla han vågar sig på???
Jag skulle heller aldrig köpa valp utan att veta MH i familjen, från linjer eller uppfödare som jag inte känner väldigt väl. Vilken glädje har HUNDEN av sitt liv, om han är smart och snäll och social och så vacker att folk drar efter andan....men är så skotträdd och osäker inför nya situationer att hans tillvaro är en pina?

4) Jag håller fullständigt med när du säger att hundar är komplexa varelser - inte några enkla maskiner att jobba med, inga redskap för oss, inga leksaker heller! De är högt utvecklade, socialt kompetenta grupplevande däggdjur med annorlunda funtade, men lika levande, hjärnor som våra - det är vad jag tror. De är lika mycket en ständigt pågående ömsesidig påverkan av genetisk grundutrustning och miljö/erfarenhet som vi själva. Enkla, fyrkantiga instrument och mallar passar inte för hundar av samma skäl som de inte passar för oss! Så om vår syn på hundar ÄNTLIGEN är på väg bort från det där gamla bra hund/dålig hund-tänket, så är jag bara glad. Men nu är det, som jag ser det, så att vissa varianter av det gamla fyrkantiga, obiologiska hundavelstänket satte hundraserna i soppan. Vår ras står med en anhopning av rädslor. Då måste vi göra som folket i jakthundsrasen - vi måste prioritera utifrån det läge vi faktiskt har. I dagsläget är MH det minst fyrkantiga och obiologiska vi har att tillgå och för just colliens problem tror jag för min del att det skulle kunna rädda skinnet på rasen! Att välja bort de mest rädslebenägna avelsdjuren och prioritera stabilitet/vänlighet över allt annat med fysisk hälsa som prio 2...
Skulle rasens uppfödare kunna sälja hundar med det ryktet? YESS! Och om en del av dem inte bryr sig om djurskyddsaspekten och konsumentintresseaspekten - vilket jag tror att de kanske borde börja göra, innan de blir tvingade! - så borde de väl kunna tänka på sin marknad!

Bodil Carlsson