DÖMA HUNDEN EFTER HÅREN?

Hästtjejen som kommer inom ibland är en kvinna med många talanger. T ex kan hon karda och spinna. Hon älskar att jobba med fin ull.
Hon fick två konsumkassar packade med fällpäls från collie och här är resultatet. Två delar hundull för mjukt och lätt, en del fårull för långfibrigt och spinnbart. Så gjorde folket på Shetlandsöarna, när de behövde varma och vattenavstötande tröjor att ha på sig i fiskebåtarna. Så gjorde nog folket i Skottland också – svårt att tro att de hade råd att avstå från något så förstklassigt som hundull, när den kom som gratisbonus från arbetsdjuren. Gamla berättelser säger att hundarna kommenderades att sova med barnen för att skydda dem från värsta vinterkylan.



Collien har kommit en lång väg från den gamla onda tiden. Det var en vacker ras när den först skapades ur de gamla vallhundarna och det är en vacker ras idag. Konstigt nog har den mer av sin gamla användbarhet kvar än man tro, när man läser rasens nittonhundratalshistoria.
Att avla en hel hundras på utseendet är väl ungefär lika smart som att välja den för ullens skull, men det var i stort sett så det gick till.

Så här såg mina hundar ut igår, när vi var ute och letade vildsvinsspår. Regnet hade suddat ut avtrycken och hundarna sa att spåren vi såg var gamla och inget att bry sig om, men att det fanns rörligt vilt i närheten. Därför är kopplen på och virade runt trädroten.
Collien är också en sort med många talanger. Varför döma bara efter utsidan på den som har så mycket annat att ge?



Bodil Carlsson