Med nöd och näppe och det är bara att hoppas att de andra också kom hem tryggt. Snöovädret som hindrade några av de anmälda till helgens SBK-konferens att ta sig fram och som tvingade Fredrik Steen att vända i höjd med linköping i morse var inte alls över, när vi gav oss av från Elmia i eftermiddags. Det tog bara en andningspaus och flyttade lite på sig!
Habo hade största snödjupet i Sverige i fredags kväll och när jag bytte buss där, såg stället ut som en vit spökstad. Det enda som rörde sig bakom jättedrivorna var ljusen från en snöröjartraktor. Ikväll såg vägen hemåt från Hjo likadan ut. Vit ärtsoppa vräkte sig mot vindrutan och vi krypkörde längs byvägen, som mirakulöst var nyplogad och farbar den lilla stund som behövdes. Min hemmavarande hjälte drog en lättnadens suck och makade sig långsamt och plågat ner i horisontalläge med sitt snöskyffelryggskott så fort jag klev in. Han har inte haft det så lätt medan 2010 års avelsmåls- och uppfödarkonferens gick av stapeln, begrep jag.
Å andra sidan är han ingen doberman. Då hade han haft något att klaga över med 14 ggr högre risk än genomsnittet för smärta från rörelseapparaten.
Den här konferensen bjöd på mycket information och mycket att fundera över. Kanske var det lite för mycket - man hinner inte diskutera igenom på bara två dagar.
Agrias sjukdoms&skadestatistik kunde ha räckt för ett eget tvådagarsprogram. Agria Breed Profile innehåller över 200 000 hundar och täcker därmed mer än 50% av de försäkrade hundarna i landet. Det är ensamt i världen om att ta upp så många hundar under så lång tid och ge en möjlighet att jämföra diagnosgrupper mellan raserna. Dyker vissa typer av problem upp i alla raser, eller är de ovanliga i vissa och mycket vanliga i andra? Är det tänkbart att rasklubbarna skulle kunna använda statistiken från Agria för att revidera RAS?
Collie sticker ut när det gäller mag/tarmbesvär och smärta från rörelseapparaten - höfter, armbågar och handleder - men är verkligen inte ensam om det. Mag/tarm och skelett, leder och muskler är det vanligaste bekymret för bruksraserna. En av föreläsningarna handlade om utfodring - den kunde ha räckt för egen kurs, den också. En stor tik med en 4 - 5 valpar producerar 60 kg mjölk under digvningsperioden och behöver lika många kcal som en polarhund i full rulle framför släden. Faktum är att en 70 kg tung elitcyklist på tävling bränner av mindre energi än vad hon gör! Men för väldigt många hundar är situationen den motsatta: för mycket energireserv och för lite att använda den till. Övervikten gör inte onda leder bättre. Är det hundägarens fel? Alldeles för få orkar hålla sina hundar välmusklade och aktiva. "Folk vill ha bekväma hundar", sa någon. Är det uppfödarnas ansvar? Vem avlar man hund för och vem säljer man till? Vem röntgar man för?
"Vi har 2%ledfel på röntgen men 40% skotträdda på MH, varför håller vi på med röntgen?" sa någon från en annan ras. Det är en väldigt bra fråga.
Vad prioriterar vi och varför?
Bodil Carlsson
HEJ!
SvaraRaderaVisst var det en spännande helg och även hemfärden blev spännande;-)
Insåg då jag satt där att man har hört en del av detta tidigare men det är alltid något nytt och intressant också! Som vanligt tycker jag det är synd att man inte lämnar lite mer tid till diskussioner och samtal oss uppfödare emellan, vi har så mycket att lära av varandra.
Ang. Agrias sammanställning hoppas jag vi får se någon typ av artikel från Avels och uppfödarkom. i SCK i detta ämne!
Inte så förvånade dock att mag-tarmbesvär är en av de saker som gör att colliägare går till vet. däremot blev jag nog lite överaskad att det var så många bruksraser som hade samma problem, där måste vi nog fundera på varför! Stress, dåliga gener, foder, godis av typ "mamman scan" osv. Trist att det var så många bruksraser som hade problem med rörelseapparaten, det måste vi nog också ta o fundera på.
Spännande var dagen i alla fallå du Bodil du missade en god middag med mycket snack:-)