Varje kväll när jag går in i sovrummet så ligger det en levande värmedyna på min sänghalva. En trött collietant som helt omedvetet värmer upp min säng. Hon brukar blinka lite sömset när jag kommer, vet att snart kommer hon att tvingas lämna min kudde. När jag kryper ner så makar hon sig, ganska ovilligt, in mot mattes del av sängen. Helt nöjd är hon inte, men hon accepterar sakernas tillstånd. Nöjd är däremot jag: Sängen behagligt varm och delad med två av mina bästa vänner, den tredje av de fyra ligger på bottenvåningen och kommer upp lite senare. Nej, inte tonåringen utan den lille svarte - colliehanen.
De där små vardagliga händelserna med hundarna är värda så mycket:
Hanens tungrotsmorranade (jag tror han har franska gener!) när jag varit borta ett tag och kommer hem igen. Hans små svansviftningar när han nästan sover och jag går förbi. Eller tikens hopp på mig när vi är ute i skogen och hon verkligen gillar läget. (Hanen smyger istället upp och nafsar mig i baken...) Det luktar vilt överallt och livet är på topp. Jag gläds åt att se lystern i hennes ögon, det är ren och skär glädje över att finnas till jag ser då.
Imorgon är det söndag. Varje söndag åker vi till klubben för att träna tillsammans med andra hundägare. En mycket behaglig träning utan krav och då utan prestationsångest. Vi gör sådant som hundarna vill göra. Tittar på varandra och kommer med tips och råd. Ingen av oss har något SM i sikte, men vi ser gärna att våra hundar av olika raser får känna glädjen över att lyckas.
Hundägandet behöver inte vara krångligare än så. Gläd din hund och du gläder definitivt dig själv!
Johan Nilsson
Har i dag tillbringat 7 timmar med att lägga och gå viltspår - hur kul som helst! Även om en förgrömmad hälsporre la lite sordin på det hela.....
SvaraRaderaTräning i all vänskaplighet och under lugna former är sååå trivsamt :0)
Apropos "sängumgänge" med de fyrfota vännerna - här är ett inlägg jag gjort i en annan blogg - angående sagda umgänge i detta hushåll:0)
I den andra bloggen handlade det även om för tidigt uppvaknande d v s vid 04-tiden...
Jo, det där känner man igen - att vakna i "vargtimmen". Undrar varför det heter så? Är det då vargen brukar komma?
Har förstått att det är den tid då kroppens aktivitet är som lägst.
Det är den tid de sömnlösa brukar uppleva som svårast - du vet, rids av ångestens mara etc....
Nu tycker jag inte att det låter som om du rids av någon dylik, varken kl 04 00 eller annan tid :0)
Mangla lakan - ja varför inte....
En sysselsättning så god som någon...
Jag brukar faktiskt oftast vakna vid 02-blecket, förmodligen för att man då sovit av sig det värsta så att säga. Brukar dock gå ganska snabbt att somna om - ett toabesök och lite vatten, banka till kudden och köra en liten avslappningsövning, å rätt som det är glider man iväg in i sömnen igen.Någon gång läser jag en stund, det brukar inte bli många sidor förrän boken faller över nyllet och zzzzz..
De tre vännerna stönar lite ogillande när jag bökar mig ur sängen - för att komma upp måste jag ju hälla av två västgötar från täcket och eventuellt flytta en collietass som ligger under min näsa....
När jag kommer tillbaka ligger de små kvar blick stilla, som två stenar! Jag får verkligen ta i för att flytta på dem och kämpa till mig täcket igen - ggnnnhhhaaahh...
Så fort jag lyckats komma tillrätta i sängen, liksom bara rullar de tillbaka i utgångspositionen - d v s en på vardera sidan om mig, tätt, tätt intill.
Hippie sträcker på sig och jag får nu njuta av att ha TVÅ collietassar i ansiktet.