INNAN JAG BÖRJAR... Social kamplust 1)

Jo - jag hade tänkt skriva lite kring social kamplust. Sista tiden har jag haft anledning att fundera på det begreppet, för Svarta Faran har råkat få mera av den varan än de andra collievalpar jag har haft. Men innan jag börjar, vill jag ber er som läser detta att göra ett tankeexperiment. Tänk er ett litet barn!

Det kan vara ert barn, eller det kan vara så att det är ett barn som precis skall börja på ert dagis. Spelar ingen roll, bara ni kan leva er in i situationen. Där står ni med en mycket liten och oerfaren individ, som råkar vara född med en osedvanligt stor fallenhet för att rita. Alla ungar ritar, men den här ungen är född med benägenheten att förstå världen och att kommunicera med den genom att göra teckningar. Ungen tecknar hellre än pratar och det blir mycket teckningar.  Inte tidernas bäst utförda teckningar ännu, det är  huvudfotingar och lösa streck i olika färger hitan och ditan, både på papperet och vid sidan om, vid väldigt många tillfällen, för den bildskapande hjärnan har inte vuxit i sin förmåga än. Fallenheten är stor, men färdigheten fortfarande liten, om man säger så. Barnet är, som sagt, en liten unge. Alldeles för liten för att inse att det är inte alla sammanhang som man kan teckna sig in i eller teckna sig ut ur.
Så barnet kommer till dagis. Allt är nytt, folk och väggar och golv. Vad gör barnet för att etablera sig?
Tecknar! Ju mer papper och kritor ni erbjuder, desto mer kladdar ungen!

Vad gör ni då?  Troligen detta: 1) accepterar att just detta barn är så funtat och utgår från det. 2) Börjar med att delta i tecknandet för att få kontakt. 3) Fortsätter med att lite grand i taget börja prata med barnet, för att locka fram den ännu jämförelsevis slumrande förmågan att uttrycka sig i ord, inte bara i bilder... och börjar samtidigt ransonera tillgången till papper och kritor, väl?
Det skulle vara ett klent dagis som omedelbart jämför ungen med 128 andra ungar, funtade på annat sätt, skäller på ungen och dessutom börjar diskutera huruvida detta är ett "bra barn" eller ett "mentalt risigt barn"!
Eller vad?

Bodil Carlsson