måndag 18 april 2011

DET ENDA KONTROVERSIELLA?

Det är inte lättvindigt som jag kallar andra för okunniga, hjärtlösa idioter och jag beklagar, om någon uppfattar det som att jag förlöjligar vissa uppfödare. Mycket riktigt har det ramlat in ett mejl, som ber mig tänka på vad jag säger.
Hårda ord och högt tonläge är så vanligt i hundfolkets värld att man gott kan hålla igen. Orden riskerar att bli blankslitna annars.
Nu rann det över och det fanns inga andra ord att ta till.

Angelica har rätt i att shar pei har andra för överlevnad och livskvalitet lika allvarliga nedärvda sjukdomar som mucinos. Förhoppningsvis är ingen av dem i närheten av att vara så smärtsam som effekterna på ögat av mucinos. Ni kan själva läsa i Svenska Veterinärförbundets tidskrift – som för övrigt säger att det kan finnas en koppling mellan huddefekten mucinos och shar pei-feber och dessutom understryker att eye tacking varken är problemet eller lösningen på problemet: både valpar och vuxna hundar får ”i stor omfattning hornhinneskador” trots operationen. Som f ö görs på valpar före tre veckors ålder, med lokalbedövning. Hoppas man.
Det finns alltså andra allvarliga tillstånd också hos rasen. En ärftlig sjukdom hos människa påminner om shar pei-feber. Ingen tycker att den är särskilt kul. Även amyloidos är en välkänd sjukdom hos människor, lika dödlig och icke behandlingsbar hos oss.
Men de syns inte utanpå. I alla fall inte i början.

Den exteriördomare som har en shar pei framför sig kan inte titta på hunden och veta om den har en tidig amyloidos, om den kommer att dö i shar pei-fever eller om den kommer att utveckla MAST-celltumörer. Det kan inte djurskyddsansvarig myndighet heller.
Däremot kan vem som helst se det groteska överskottet av förtjockad hud och följderna av det. Alltså vidhåller jag, efter att ha tänkt över mitt språkbruk, att den domare som accepterar shar pei såsom den avbildas på rasklubbens hemsida fallerar antingen i anatomiska grundkunskaper eller i civilkurage. Och till den dag SKK kräver att djurskyddslagstiftningen följs även av hunduppfödare, är jag frestad att säga samma sak till dem. Det är illa, när Länsstyrelsen behöver gå in i SKK:s ställe för att skydda hundar mot exteriöravelns galenskaper.


På shar pei-klubbens hemsida hittar ni ett dokument, där man påtalar att rasens problem kanske skulle kunna minska om man utavlade men... ”Detta är kontroversiellt.”

Det är alltså inte kontroversiellt att premiera patologi. Det är inte kontroversiellt att göra om en hundras till en skämtteckning. Det är inte kontroversiellt att avla på läroboken i veterinär invärtesmedicin.
Det är inte kontroversiellt att tvinga på småvalpar ingrepp som ofta inte hjälper.
Det är inte kontroversiellt när ögonveterinärer tycker att de måste vända sig till massmedia.
För shar pei-uppfödarna är det kontroversiella utavel. Så jag beklagar ordvalet, men har ni en bättre beskrivning?

Bodil Carlsson

6 kommentarer:

  1. Det jag uttalade mig om gällande skrämselpropaganda är just siffrorna att varannan valp måste undergå eye tacking. Det finns inga officiella siffror på detta, det finns egentligen inga som helst bevis förutom att folk påstår det. Det är något som media valde ut för att chocka folk och sedan intervjua en kvinna som inte ens fött upp en endaste kull än, som bedyrar att det inte alls sker ofta. Konstigt att en helt novis uppfödare inte har koll på hyssch hyssch och nu framkommer som en brutal idiot!

    Hur en länsstyrelse kan driva en fråga gällande förbud p.g.a. rasens behov av eye tacking, på siffror som inte är bekräftade är bortom mitt förstånd. Rasen har i mitt tyckte inte existensberättigande när man ser till den aveln som bedrivs idag och kommer att fortsätta på samma linje för att uppfödarna är en bunt med konservativa fundamentalister som vägrar se hur sjuka deras djur är. Men jag är heller inte en myndighet som måste basera sina mål på fakta.

    Däremot kan man undra varför SKK har fått eld i baken och plötsligt startat upp ögonprojekt på allvar när projektet påbörjades redan 2008. Nu ska det förbjudas saker hit och dit, eye tacking ska reggas och avelsdjur och valpar ska besiktas. Det ska kollas hur utbrett problemet är innan man kan göra något åt saken- men man tycker ju att man borde ha hunnit samla statistik på 2 års tid??
    Detta kom FÖRE länsstyrelsens idé om ett förbud, konstigt nog. Och jag har heller inte hittat något officiellt pressmeddelande från skånes länsstyrelse om att de funderar på förbud. Shar Pei klubben säger inte ett knyst, inte heller har någon uppfödare uttalat sig. Konstigt, allting känns som ett sent april skämt..

    SvaraRadera
  2. Är det kontroversiellt att utavla? Inte ens att korsningsavla skulle vara kontroversiellt på en ras med så mycket problem!!
    Nu är det väl min tur att tänka på språkbruket!!

    SvaraRadera
  3. HEJ!

    Först några ord om språkbruk, kan hålla med om att det ibland även här tas till lite väl hårda ord. Det brukar sällan bära frukt att kalla någon för idiot, hjärtlös eller liknande, det brukar bara så mer split mellan parterna och då når man i alla fall inte fram med sitt budskap!

    När jag ändå är i farten måste jag nog också försvara SKK lite, jag tycker fast att jag i många fall anser att SKK är för "försiktiga" och tassar på tå runt problem att de ändå är på rätt väg med olika åtgärder för att försöka få ordning på några av problemen i våra hundraser.
    Utan att ha fakta så tror jag inte det är så värst många kennelorganisationer runt om i världen som ex. har förbjudit incestavel.

    Nå, nog om detta, håller med Lolo är det kontroversiellt att utavla?????????????
    Herre jisses!! Men om nu rasklubben anser det vara kontroversiellt kan ju SKK gå in med en åtgärd, ny regel för raser med svåra inavelsdefekter, - inavelsgraden får inte överstiga 1%!
    Då skulle ju inte rasklubbarna behöva vara kontroversiella;-)

    Tjingeling Bettan

    SvaraRadera
  4. Det är alltså kontroversiellt att minska lidandet av ögonåkomman genom utavel...
    Att avla för överdrifter som leder till lidande är ok, men att försöka undvika det, är inte ok.
    Är inte det ett antal decenniers rasavel i ett nötskal?

    Men tack till alla uppfödare som förstår vad det innebär att föda upp hundar till FRISKA individer. De som inte tiger när problemen dyker upp, de som tar ansvar för det de gör, de som ständigt söker förbättringar.
    De andra kan föda upp t ex vandrande pinnar.

    Och nej, här ska inte förtigas och stämmas ner tonlägen. Rasaveln har gått överstyr och ingenting vinns genom att tysta ner det, tvärtom.

    SvaraRadera
  5. Bettan, inavelssiffrorna för shar pei enligt den svenska rasklubbens uppgifter är inte speciellt höga, tvärtom vill jag minnas.
    Men vad betyder det? Räknat på typ 5 generationer i en ras som "återskapades" ur ett mycket litet individantal, där ett invärtesmedicinskt genetiskt fel som är lätt synligt utifrån hyllas som rasens konstituerande drag? Alla har mucinos, ju mer destp snyggare, men de är inte släkt med varandra?
    Rimligen betyder "utavel" i det här dokumentet "korsningsavel", men man vill väl undvika de riktigt fula orden. :-)

    För ett antal år sedan skrev en kanadensisk veterinär en artikel i kandadensiska veterinärförbundets tidning. Jag tror, men är inte säker på, att den hette "The Things We Do to Dogs". Han skrev om de fortskridande förändringarna mot allt mer extrema exteriöra drag hos många raser på de senaste årtiondena. Hans huvudpoäng var "desensitiviseringen".
    Han menar att människor inuti hundvärlden blir gradvis allt mera vana vid det abnorma - hundar som inte kan röra sig naturligt, hundar som kan röra sig men inte får luften att räcka till p g a hoptryckta övre luftvägar, hundar med extrema kälkbacksryggar och konstiga hasvinklar och hundar med buk och testiklar släpande i backen. Etc, etc, etc. Man blir så van vid det abnorma, att man glömmer vad som är normalt. Man blir så van att man inte reagerar längre. Då verkar de som reagerar jobbiga och högljudda och påstridiga.

    På bästa sändningstid i TV-nyheterna står en ögonspecialist och berättar om en hund med oacceptabel smärta. Ingen olyckshändelse, ingen oförutsedd ögonsjukdom, utan ett välkänt resultat av avsiktlig avel för defekter.
    Uppfödaren som intervjuas sedan säger att det var väl ändå att ta i. "Det är ju inte alla som blir blinda!"


    Hur låter det för folk som tittar? Vad sa alla de som ringde Länsstyrelsen i Skåne?
    Nej, jag tycker inte om att ta till ord som "hjärtlösa idioter". Men jag mår fysiskt illa av att se hunduppfödare agera så att de behövs.

    SvaraRadera
  6. Hej Bettan!
    Det var Jordbruksverket som frågade SKK varför de registrerade valpar efter hårt inavlade föräldrar, när man är medveten om att det leder till defekter och genförluster.
    Det jag skrev om schavotten gäller fortfarande!

    På samma möte i början på 2000-talet blev man förfärad över Rasspindeln på collie. Man visste inte att det fanns så rädda hundar.
    Rädda hundar =Farliga hundar.
    De som fattar beslut på Jordbruksverket bekymrar sig inte om något beslut leder till att någon/några raser försvinner samtidigt.

    SvaraRadera