...är ju inget man älskar till vardags, men jisses vilken fin dag det blev! Där ligger den där skumma nordatlantiska oscillationen, vad det nu är, och pustar polarluft hit ner. Kallt, halt och eländigt. Oforcerbar snö. Oupphörlig vinter.
Men idag! Gnistrande sol, tio minus en bit in på morronen – och äntligen har vi varit i skogen igen. NAO har i en handvändning gjort skarsnön så stadig att inte bara hundarna utan gamla matte också kan gå på den. Springa! Hoppa!
Plötsligt står man ut igen. Lappri att fågelrestaurangen behöver fyllas på jämt – ett moln av små fågelkroppar lyfter när man kommer, de äter kontinuerligt i kylan och de är så många att ljudet av alla vingar låter som en liten hästfrustning – att kattrestaurangen måste öppna för varmlunch tre gånger om dagen, att rådjurens ranson behöver dubblas och hetvatten bäras ner i omgångar till hästarna.
Allt går, bara man slipper halka som en skröplig nittiåring längs samma hundbajsmarkerade vägrenar med uttråkade colliesar i snöret!
Vilda fajter på tjock snö, taskigt foto för fort gick det.
Stallväntan – chans att diska kattens matskål snart?
Sedan soffan... för matte också.
Dogs make a life good och precis lagom med NAO önskas alla läsare.
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar