På nyheterna här om dagen sa Kennelklubbens ordförande att ungefär en tredjedel av Sveriges hundpopulation lider av nyårsfyrverkerierna. Populationen uppskattas till ca 700.000 hundar vilket innebär att fler än 230.000 hundar mår dåligt under denna helg.
Vår ena hund är en av dessa, men hans lidande är troligen ganska lindrigt jämfört med riktigt skotträdda hundars. Han genomlider det och morgonen efter är det mer avlägset eller till och med glömt. Men det finns blickar jag fått under nyårsaftonen, ett blött bröst jag strukit på ibland och det känns inte riktigt bra. Det bor en oro i honom kvällar som denna.
Att få folk att sluta skjuta raketer är omöjligt, traditioner tar många, många år att förändra. Sedan finns det förstås en mängd människor som inte bryr sig om att djur lider av fyrverkerierna. Deras önskan om stjärnsmällar väger mycket tyngre än 230.000 hundars lidande. Förmodligen finns det många fler djur som lider denna natt, såsom älgar, rådjur, rävar, fåglar osv. För landsbygden besparas minsann inte fyrverkerier, i alla fall inte där vi bor.
Skotträdsla är inte enbart ett collieproblem, det drabbar troligen individer av alla raser. Men vi vet att den typen av rädsla är alltför vanlig inom collierasen.
Och vi vet att problemet sopats under mattan av en del uppfödare, under många år. Men det börjar röra på sig nu, även inom coliierasen. Lite försiktiga åtgärder som förhoppningsvis ska ge resultat inom inte alltför lång tid. Åtgärder som ska stimulera uppfödarna att göra väl genomtänkta kombinationer, inte minst med tanke på de ärftliga rädslorna.
Så vi får hoppas att kommande generationer collies inte ska behöva flåsa och dregla, skaka av skräck eller bli paralyserade av ljudet från fyrverkerier. En god start borde vara att inte avla på dokumenterat skotträdda hundar. Det låter inte speciellt svårt när man tänker efter, eller hur?
Johan Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar