Nu känns det som om några tappat greppet! Och börjat blanda ihop äpplen och päron med bananer..
Det verkar finnas några som upprörs över att registreringssiffrorna för många bruksraser gått ner. Jag tycker det är JÄTTEBRA! Det måste väl varje tänkande individ som mött en mentalt dålig, understimulerad och aggressiv rottweiler glädjas åt??!!
Om man tittar närmare på de registreringssiffror som jag har hittat på en privat blogg (Jag har INTE kollat på SKK men förutsätter att dessa stämmer) så har, bland annat, ACD, belgiska vallhundar, dobermann, rottweiler och schäfer gått ner. (När det gäller belgisk vallhund, laekenois är registreringssiffrorna så låga att någon/några individer upp eller ner ger sanslösa procentsatser....) Ingen av dessa raser är, enligt min åsikt, lämpliga som enbart sällskapshundar! MEN individer av alla dessa raser som hamnar hos vettiga ägare där de får lämplig sysselsättning OCH som har en vettig mentalitet där framförallt nerverna är i ordning är de bästa sällskapshundar man kan tänka sig! Jag menar inte att de måste arbeta åtta timmar om dagen varje dag, det klarar ingen normal hundägare...men de ska få möjlighet att göra det de är till för och få utlopp för sin energi. HUR de arbetar har mindre betydelse! Likaväl ska de klara av några dagars total passivitet, vilket kan vara nödvändigt om husse/matte blir sjuk. FRAMFÖRALLT måste de ha nerverna i ordning, vilket för mig innebär att de kopplar av när inget händer, de har inga extrema rädslor (varken skott eller annat), de har inga kvarstående rädslor och deras agerande är vettigt i förhållande till givna retningar.
I min egen ras, malinois, har jag länge ansett att det föds dubbelt så många som det borde varje år eftersom det inte finns "rätt" köpare till alla som föds. Därför ser jag nedgången som en skänk från ovan! Tyvärr verkar det vara väldigt många kullar planerade i år, ofta med avelsdjur som jag inte anser vara lämpliga att avla på, vilket troligen innebär att det kommer att fortsätta finnas "för många" malinois och där inte alla hamnar hos ägare som egentligen vill ha en sådan hund. Om det då dessutom skulle bli hundar som INTE har sina nerver i ordning som hamnar hos fel ägare så blir det "inte bra".
Oavsett vad anledningen till minskning är tycker jag att det är ett "Hallelujah moment"! Dels för att det redan finns för många hundar av brukshundsras hos folk som inte kan (eller egentligen vill) ha en sådan hund, dels, och framförallt, för att om marknaden minskar så kommer de som har bra "produkter" att överleva och kanske till och med kunna välja sina köpare lite mer noggrant och de som har sämre "produkter" kommer att försvinna!
Men det som, framförallt, känns märkligt i resonemanget i inläggen jag läst på nätet är kopplingen registreringssiffror för brukshundar - medlemmar i SBK! Jag känner inte någon som är med i SBK för att vederbörande äger en bruksras. Man är medlem för att tävla, vilket man kan göra med MÅNGA raser; bc och flat är väl de som som jag osökt kommer att tänka på, eller för att gå kurs och DET kan man göra med ALLA raser. Enligt uppgift har registreringssiffrorna totalt för alla raser minskat med 1,4% och jag tror nog att lika stor andel valpköpare som tidigare kommer att välja att gå valpkurs eller liknande. Om denne valpköpare sedan går sin kurs hos privat instruktör istf hos SBK är det ju en helt annan sak och handlar väl snarare om att SBK måste (fortsätta) marknadsföra sina utbildningar. Jag tror iaf INTE att SBK:s medlemssiffror påverkas så mycket som påstås av hur många valpar av brukshundsras som säljs!
Mvh / Sanna
Populäraste raser från 1960-talet och framåt (länk inlagd av Collievänner)
Håller med dig helt och hållet Sanna. Mycket bra skrivet.
SvaraRaderaIngen ras som ökat mycket i popularitet har tjänat på det kvalitetsmässigt. Tyvärr tar det för det mesta mycket längre tid att återfå kvalitet än att tappa den.
Att SBK tappar medlemmar får nog ses som att det finns många andra alternativ till kurser och olika aktiviteter idag.
Hej sanna och tack för bra inlägg. Nu tror jag i o f s kanske inte att det är så mycket äkta sorg i klagoropen över brukshundsrasernas vikande siffror - snarare lite förstucken skadeglädje över att hitta något att skylla på SBK.
SvaraRaderaDen organisationen måtte ha varit flitigt i elden. Titta bara på den korthåriga taxen! Etta på popularitetslistan i början av 60-talet med över 3 000 reggade per år... nu i bottenläge med mindre än 350. Undrar om SBK:s krav på taxuppfödarna ställde till detta också?
Eller kika in på pekinesern från flydda dagar i länken härovan - högt upp på listan! Kolla in på rasklubbens foton över dagens vinnare och jämför antalet reggade pekar. Den rasen har tappat ansiktet, om man säger så. Vilka tror att det har bidragit till att hålla den poppis?
Sanna
SvaraRaderaJag vågar påstå att mer än 75 % utav alla som är med i collieklubben är endast med i SBK bara för att man är tvungen ( krav ) man kan nämligen inte bara vara med i SIN rasklubb ( bruksras) utan att vara medlem i SBK.... Det är tråkigt !
Skulle detta inte finnas så hade SBK aldrig överlevt för så Många tävlar inte med sina hundar.
Jag håller med, kvalitet mer än kvantitet, men tyvärr så avlar inte alla bruksras uppfödare för att få fram TÄVLINGShundar inom brukset.
Collie är en sällskapshund hur mkt man än vill ändra på detta. Collie säljes mer som ren familjehund än en tävlingshund som tex mallarna säljes som. Sedan behöver man inte sätta in en collie i en bur heller för att få den att varva ner eller inte bita sönder hemmet.
Det är lättare att nämna de uppfödare som INTE förespråkar att sätta in sin valp i en bur än dom som aldrig skulle göra sådant här.
Tror aldrig jag har hört detta om collien...Sätt in den i bur så lugnar den ner sig...Skulle inte tro det och jag skulle aldrig sätta in en hund i bur för bekvämlighetens skulle. Och då har jag ändå haft en aktiv malle.
Vänligen Pia
P.s. Sådan hundar vill vi inte hos collie !
hillslettens@hotmail.com
HEJ!
SvaraRaderaHmm, SBK har inte något överhuvudtaget att göra varken med Tax eller Pekar;-) Håller med Sanna kvalite och kvantitet hör mycket sällan ihop.
Hej Bettan!
SvaraRaderaJasså, menar du att hundraser kan falla väldigt mycket i popularitet och registreringssiffror UTAN att SBK är med på ett hörn och ställer till det?
Och UTAN att det finns en massa otäcka rasklubbskrav på uppfödarna?
Attan också, då måste det råda någon missuppfattning någonstans... :-)))
Hej Pia!
SvaraRaderaJag tror att det Sanna skrev var att folk inte är medlemmar i SBK just för att de äger en bruksras, utan för att de ANTINGEN vill tävla (vilket ett antal icke-bruksraser gör med den äran) ELLER för att man vill träna med sin hund, vilket vi gör hela bunten oavsett om det är malle, dvärgpudel eller blandras vi har...
Resonemanget om hundar i bur fattar jag ö h t inte. Vem har sagt något om inburning? Verkar rätt avskyvärt! Det Sanna säger är ju att hundar ska vara sansade i huvudet oavsett ras och att även högenergihundar ska kunna koppla av...
HEJ!
SvaraRaderaBodil, kan du tänka dig det;-) Tyvärr tappar renrasaveln allt mer. Vad vi inom SKK "paraplyet" måste fråga oss som jag ser det är varför tappar vi mot blandrasaveln? Beror det på att folk i allmänhet tappat förtroende för oss renrasuppfödare?? Vad beror det på i så fall? Kan det bero på oss själva?? Vad tror ni?
Tjingeling Bettan
Bodil jag vet vad Sanna menar, men poängen var att de som ÄR medlemmar i en bruksras måste även vara medlem i SBK, så att skriva att de är med för att endast tävla bruks stämmer inte
SvaraRadera( förutan dessa som inte har bruksras och vill tävla på SBK )
Om SCK har 1000 medlemar så är alla dessa även medlemar hos SBK, likadant är det med alla andra bruskraser. Blir bruksraserna mindre blir det ju mindre medlemar till SBK, eller hur ?
Om nu dessa som köper bruksras vill vara med i sin rasklubb visäga :-)
Vad jag menar med bur är att många tävlingshundar är så högtempurerade och avlade på mkt jakt och kamplust ( leklust ) att de har svårt att varva ner, då lägger man dem i bur.
När man läser på olika bloggar där folk tävlar med sina hundar ( ej collie) och de som föder upp dem rekomenderar dem att lägga valpen i bur på natten, och när de behöver varva ner.
Vissa aktiva hundar får man tvinga att varva ner, vilket även jag oxå har fått göra med min malle när hon var ung, men jag använde aldrig bur för detta...Never !
Jag läser även på folks bloggar där de har köpt en aktiv bruksras att... Oj vad valpen tjöt hela natten då den fick ligga i bur, men det går snart över, det är bra med bur hunden får sin trygghet och biter inte sönder mitt hem..Örk ! Jag tycker detta är hemskt och mkt bekvämt.
Vill man ha en aktivhund får man oxå ta konsekvenserna.
Det blev lite OT men detta med burar upprör mig.
Och ja Bodil att använda bur till hunden en längre tid ÄR förbjudet.
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com
Håller med dig, Bettan. MYCKET hög tid att börja fundera, tror jag! Kollade hundannonser i GP häromdagen. F f g som jag minns det fanns det fler blandrasannonser än renrasannonser.
SvaraRaderaFör min del undrar jag ibland om det inte beror på att en del renrasuppfödare har glömt bort det enda hållbara skälet till att välja renras...
Förvånar mig inte, slå på blocket så är det ofta samma där. Personligen tror jag vi uppfödare har en stor uppgift framför oss nämligen att ta tillbaka förtroendet för renrasiga hundar och det gör vi inte genom att käbbla om olika kravs vara eller inte vara. Tyvärr tror jag att läser en vanlig valpköpare om motståndet många uppfödare har mot krav blir de än mer misstänksamma mot renrasaveln.
SvaraRaderaTjingeling Bettan
Dessa annonser kan kanske också bero på att det är svårare att sälja blandraser....
SvaraRaderaDe renrasiga hundarna som används i blandrasaveln är inte heller några toppindivider precis.
Inom min ras Sheltie, så vet jag om en kull som aldrig skulle godkännas p.g.a. tät avel på PRA anlagsbärare. Därför ingen registrering av valparna, stackars valpköpare (((
Jag har bekanta som har köpt blandhundar p.g.a. mossiga argument som "sönderavlade rashundar" o.s.v. Flera av dom har gått på ordentliga nitar. Först vet. besök p.g.a. ohyra m.m. sedan noll kontakt, respons av "uppfödaren".
Vilka uppfödare är utbildade och seriösa? Vilka lägger ner en förmögenhet för att vidga avelsbasen? Vilka utbildar sig och håller sig uppdaterade med avelskonferanser och andra föreläsningar, jo renrasuppfödarna:-)
Taina
Mja, Taina. Om vi nu ska vara ärliga?
SvaraRaderaVISSA renrasuppfödare lägger ner en förmögenhet för att vidga avelsbasen genom att importera obesläktat utifrån - i min ras f f a USA, om vi nu pratar obesläktat - efter samvetsgranna försök att kolla hälsan på linjerna så gott det går.
VISSA är på utbildningar och konferenser så fort de hinner och lyssnar på veterinärer och genetiker och vad de kan för att inte bara ta till sig det de får lära sig, utan dessutom sprida till valpköparna.
VISSA, Taina, gör varken det ena eller det andra. De lyser alltid med sin frånvaro på utbildningarna, de förnekar att några problem finns och pratar bara om avelsbasen när de vill ha bort krav på avelsdjuren. En del av dem verkar tro att definitionen på en riktigt bra avelshund är den som har vunnit flest titlar i ringen.
Tyvärr tror jag att alldeles för många hundintresserade människor utanför de närmast sörjandes lilla krets numera tänker på den sistnämnda gruppen, när de tänker "renrasig". De flesta av oss har inget jätteintresse av snobberi. Vi är intresserade av friska, fungerande hundar.
Det bästa man kan göra för de rena raserna är att förändra bilden av renrasaveln.
Men Pia, försöker du antyda att hundar som inte kan koppla av är bra brukshundar???
SvaraRaderaÄr det ifrån sådana befängda idéer som snacket om "övertempererade collies" kommer?
Skulle stor kamplust vara ett hinder för hunden att kunna koppla av?!!
Ingen vettig människa skulle tycka att en hund som är på högvarv 24 timmar om dygnet är en lyckad brukshund.
Försök inte inbilla människor att det är dit vi vill komma som vill ha bättre mentalitet på våra collies.
Annika H
SvaraRaderaHelt tvärrtom utav det du skriver, menar jag :-)
Hundar som inte kan koppla av är inget roligt att äga samt där man behöver TVINGA dem att koppla av genom att sätta dem i bur m.m.
Stor kamplust med mkt jakt blir inte alltid roliga hundar att äga.
Som tur är har vi inget sådant hos collie,
ännu iallafall.
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com
Annika H
SvaraRaderaIngen aning om snacket med övertempurerad collie är för ngt, jag har ALDRIG träffat på ngn,
därimot har jag träffat på collie som har haft oönskade beteenden i form utav överslagshandlingar. Knappast beroende på rädsla.
Och jag menar tvärrtom utav de du skriver.
Stor kamplust och jaktlust betyder att hunden även kan få in andra oönskade beteenden.
Förövrigt så skall vi knappast " bygga " om collie till en schäfer eller malle för sådan RAS typ är ingen collie. Det är en MILD hundras och skall så förbli. Sedan får de som vill ha tuffare hundar köpa sådana raser.
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com
Men överslagshandlingar är väl oftast kopplat till rädsla, ev kombinerat med osäkerhet, eller?
SvaraRaderaCollien ska definitivt inte byggas om, den ska bara återfå de egenskaper den en gång hade. Egenskaper som generationer av ovetande uppfödare har tagit ifrån den.
Och en collie med kamplust ser jag bara som något positivt.
Oj det blev två inlägg det skulle bara vara ett, hmm konstigt, för det första inlägget bara försvann och jag skrev ingen veriferingskod..Jag fick skriva ett nytt !
SvaraRaderaSkumt men ni såg det ändå, Jaja :-)
Johan nej det behöver inte vara så att överslagshandlingar betyder rädsla eller osäkerhet, då har du inte sett mallar som kan göra överslagshandlingar pga att de är upphetsade. Såg du inte filmen ifrån EU topmöte som var i Gbg för många årsedan, där såg vi flera hundar som gjorde överslagshandlingar så grova så att en del utav dem tom bet sina ägare pga upphetsning m.m.
Så en överslagshandling behöver inte betyda rädsla eller osäkerhet.
Vilka egenskaper menar du att collien hade förr ?
Hur långt går du tillbaka då.
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com
Ok, jag är inte så bekant med mallerasen men reaktioner orsakade av stress kan väl kopplas till rädsla och osäkerhet? Eller, vad är annars orsaken till stress?
SvaraRaderaCollien måste återfå de egenskaper den hade då rasen var kvalificerad som försvarsmaktshund/sanitetshund. Jag föreställer mig att den då var orädd, nyfiken och social, annars hade den inte varit lämplig att utföra de sysslor den gjorde.
Det finns collies med dessa egenskaper idag också, men tyvärr är de inte i majoritet.
Hej på er !
SvaraRaderaBettan, här kommer några aspekter som vi tror påverkar tappet gentemot blandrasaveln.
Åtminstone den ras som vi tillhör säljs dom allra flesta valpar som rena familjehundar.
Tänk dig in i situationen att ni är en familj och skall införskaffa en ny familjemedlem. Ni söker så mycket information som ni bara kan om rasen.
Då ni börjar läsa om vår ras så kommer ni snart inse att det finns rejält med spaltmeter att läsa som för det första har en väldigt negativ bild av rasen, och som dessutom uppmanar dig som valpköpare att göra både det ena och det andra med din hund för att öka uppfödarens chanser att i framtiden kunna föda upp sunda och friska hundar.
Vilken familj antar den utmaningen att välja en ras som enligt vissa är i princip den sämsta ras som finns på marknaden????
När dessutom prislappen på valpen är den dubbla gentemot en blandrasvalp så tror vi att valet lätt hoppar över till just en blandras där dessutom inga krav finns från uppfödarna.
Som uppfödare önskar man naturligtsvis att sina valpköpare tex. Hd röntgar, MH testar ögonspeglar, o.s.v listan kan göras lång men man kan inte kräva det av sin köpare utan endast önska och förklara varför.
Naturligtvis finns det rötägg inom rasen, men det måste väl ändå finnas ofantligt mycket positivt däremellan att skriva om vår underbrara ras, eller?
Bästa hälsningar: Malena o Peter
Hej Malena och Peter! Välkomna in i diskussionen!
SvaraRaderaIntressant inlägg. Visst är det så att ni driver en kennel som är med i den nya Colliekennlar i söder, som samverkar med grupperingen Collieringen i norr?
Det är väl ingen större hemlighet att uppfödarna här bildar samverkansgrupper för kontakt med valpköpare därför att de är missnöjda med Svenska Collieklubbens krav för valphänvisning och avelspolicy?
Låt oss nu verkligen tänka oss att vi är en familj som vill ha den bästa av alla familjehundar!
Vi läser verkligen allt vi kan. På köpet lär vi oss, att rasen för 20 år sedan hade 1 500 valpar varje år.
Och en avelsbas på typ 50 hundar.
Och ett rykte för skotträdsla och dåliga nerver som var en visa på brukshundsklubbarna och allmänt känt för vanligt hundintresserat folk!
Man blev AVRÅDD från att köpa collie, Peter och Malena, "för dom är ju så nervösa!"
Nu ligger vi sen 10 år tillbaka stadigt på 500 valpar/år, medan andra större och traditionella raser minskar. Vi har en avelsbas på över 400. Vi har en rasklubb som gör sig känd för att sätta hälsa och mentalitet först och ett antal uppfödare som sätter en ära i att föda upp mentalt stabila hundar.
Har ni frågat folk varför de valde blandras? Det har jag - rätt många. Jag har ALDRIG fått svaret att renrasuppfödarna är jobbiga för att de kräver rtg och MH av valpköparna! Men jag har ofta fått svaret att de renrasiga hundarna är förstörda, i hälsa, nerver och kroppsform... av sina uppfödare. Sorry, men det är vad många säger.
Man gör det väldigt lätt för sig om man väljer att tro att valpköparna backar för krav på aveln. Sanningen är väl att det är en del av er uppfödare som gör det?
Malena o Peter
SvaraRaderaMin erfarenhet är tvärtom, valpköparna uppskattar att man har krav och ser det som att man satsar seriöst. Det är mer än en, som när jag berättat om mina krav, sagt till mej det är därför vi vill köpa valp av dig. Liksom valpköparen har rätt att ställa krav på uppfödaren så har jag rätt att ställa krav på mina valpköpare. Utan dem är det svårt att utvärdera aveln, vi behöver dem! Dessutom det är valpköparen som får leva med våra misslyckanden.
HEJ Malena och Peter o alla andra!
SvaraRaderaKul att ni hittat hit! Ang. krav så har jag svårt att tro att detta är något folk "backar" för. Det grundar jag på att jag idag kan titta tillbaka på dryga 20 år som uppfödare med krav på mina valpköpare och mycket sällan ställs inför någon som säger tack, men nej tack p.g.a. de krav jag ställer, helt ärligt snarare tvärt om. De flesta som kontaktar mig oavsett om de vill ha sällskapshund (för även de flesta "springmistare" säljs som sällskapshundar) eller en hund att arbeta med blir glada då jag presenterar mina "krav". De flesta verkar tycka det är en form av trygghet att jag följer upp mina valpar och dessutom kan jag ju presentera en del av mitt avelsresutat i siffror så att säga, vilket inte heller verkar avskräcka någon.
Jag tror istället på att den allmänna diskussionen i TV, radio och tidningar som gång på gång visar olika raser med många olika typer av problem som kan härledas till hur rensasaveln har bedrivits under lång tid har större betydelse för hur "allmänheten" ser på oss renrasuppfödare än något annat.
Jag tror att vi uppfödare måste ta detta på allvar, vi kan inte fortsätta i de hjulspår våra företrädare kört upp åt oss så att säga;-) Idag har vi betydligt mer kunskap om allt från genetik till utfodring så jag anser att vi måste försöka köra upp "nya" spår;-) och visa allmänheten att vi tar ansvar för vad vi gör. Inte som jag ibland upplever det att man "skyller" på allt möjligt utom just möjligheten att det kan bero på vår avel.
Tjingeling Bettan
Varför är det negativt att det finns flera informaion sidor om collie som ex collie ringarna i norr och söder?
SvaraRaderaMaud med sockertopparna
Hej Maud!
SvaraRaderaVem sa att det skulle vara hemskt? :-) Bra mycket bättre att folk som ogillar sin rasklubb samsas om alternativa informationssidor än att de lägger ner tid på annat...
Nu var det inte det jag skrev. Utan att det är förstås mycket mera behagligt och bekvämt att tro att säljsiffrorna för renrasiga hundar faller för att valpköpare ogillar krav på hälsa och mentalitet.
När sanningen troligen är den, att det är vissa uppfödare som står för ogillandet!
Nää Bodil de du skrev var inte hemskt men negativt ton i mina ögon/öron. Folk ogillar inte sin rasklubb, men folk frågasätter beslut som görs, men inte bli hörd. Vilket är mkt tråkigt.Skulle det inte va bättre att ta och försöka prata ihop sig och försöka lämna gammalt gråll och inte häng in sig i mh/mt eller extriör gaderoben. En diskution hur man vill att rasklubben ska vara och verka för uppfödare och valpköpare.De här gäller flera rasklubbar, tyvärr....Att det blivit svårare att sälja valpar även flera raser ( ej bruksraser) har samma problematik, raser som har ökat i reg.statestiken. Vilket får mig att marknaden är mättad eller så har folk dragit öronen åt sig när hundproblematik kommit ut i media och lägger hundköpet på hylla. De finns säkert flera orsaker... men va vet jag gamla skadeskjutna hagga om folk tänker om hundköp..;0)
SvaraRaderaMaud och sockertopparna
Träffar många hundägare med blandraser på kurser, nuförtiden är det ofta många fler blandisar än reggade.
SvaraRaderaFrågar alltid varför/hur folk köpt de hundarna de har.
Vanligaste svaret är att det var så mkt billigare samt att de ändå inte tänkt tävla ell ställa ut så det spelar ingen roll.
Får överhuvudtaget känslan av att det är väldigt få som tänkt över sitt hundköp och än färre som funderat på vilken typ av hund som passar till det den ska vara till.
Angående överslagshandlingar:
Finns ju en massa varianter av överslagshandlingar som inte har alls särskilt mkt med varken obehag/rädsla/ negativ stress att göra och det är klart att man ser detta betydligt mer på väldigt livliga hundar.
Självfallet ska en mentalt stabil hund kunna slappna av i passivitet men en hund som har stora "drifter" lägger ju också betydligt lättare på sig förväntan även inne och i aktivitet. Det är klart att det är stor skillnad på en högtempad Malle och en sällskaps/show avlad Lab eller dylikt och det hade ju vart väldigt bra om man mot nya hundägare var mer noga med att poängtera de rätt så stora skillnaderna gällande hur krävande olika typer av hund är. Även inom tex SBK raserna, skulle bli betydligt mindre problem för många då.
Om det är positivt ell negativt att reg siffrorna sjunkit beror väl på vilka hundar som försvunnit.
Lika lite som att det per automatik är negativt med höga reg siffror är det väl knappast positivt med låga, det beror ju på vad som finns kvar, är det även "bra linjer" som försvinner är det ju mindre kul för då lär det ju inte bli lättare att gå vidare i framtiden och redan är det svårt.
Ett förtydligande kan nog vara på sin plats.
SvaraRaderaJag tror inte att färre registrerade valpar av bruksras automatiskt innebär att medlemsantalet i SBK rasar. Att äga en bruksras innebär inte att man är med i rasklubben. Alla SBK:are jag känner är med i en lokalklubb men bara ett fåtal är också med i rasklubben. Jag tror att uppfödare kan påverka sina valpköpare att gå med i rasklubben men om de upplever att deras medlemsskap inte "ger något" kommer de att gå ur efter något år. Jag tror också att de flesta går valp-/unghundskurs, nybörjarkurs och kanske någon mer kurs med sin hund. Om SBK kan erbjuda bra kurser och marknadsföra sig kommer vi att kunna fånga dessa. Om SBK dessutom erbjuder kurser/aktiviteter som intresserar hundägare kan vi hålla kvar dem, annars kommer de som inte "fastnar" i hundvärlden att försvinna efter ett år eller två. Detta gäller alla raser! Det är inte bara bruksraser som går kurs.
Jag har inte, vill inte ha och förespråkar inte hundar som "måste" förvaras i bur.
För mig är en bra hund en hund som fungerar till sin uppgift! Oavsett om det är en tävlings-, tjänste-, jakt-, service- eller sällskapshund. Olika uppgifter kräver lite olika egenskaper men överdrivna (kvarstående) rädslor är inte bra hos någon. Livligt temprament, hög kamplust osv blir bara ett problem om "styrboxen" = nerverna inte fungerar. Jag tycker inte det är bra med överdrivna reaktioner, oavsett om det är en hund som utan analys biter i en "Dumpesituation" (snabbt uppdykande) eller om den flyr vid ett högt ljud (skott). Jag anser att sådana felbeteenden framförallt beror på hundens nervkonstitution. Hur hunden sedan reagerar (flykt/försvar/passivitet) beror på hundens egenskaper i övrigt.
Hundar som ständigt ligger på en hög beredskapsnivå (stress) i vardagen kan inte må bra. De kan inte heller vara roliga att äga. Är de utåtagerande är de inte heller kul att möta på gatan...
Ja du Sanna, hur rätt har du inte... och hur svårt kan det vara att läsa vad du faktiskt säger?
SvaraRaderaAngelica, om det är bra eller dåligt att vissa reggsiffror har sjunkit beror väl inte bara på vilka hundar som har försvunnit? Det beror väl, som Sanna ju är inne på, vilka valpköpare som har försvunnit från de raserna?
Maud, jag tror som du. Marknaden är mättad. Uppfödare kan försöka bäst de vill att hålla kvar sina marknadsandelar genom att låtsas att en stor, motionskrävande livlig ras är "en allroundhund för alla", genom att inte tala om hur krävande en ung schäfer eller flat eller border collie faktiskt är, eller genom att slipa på det vinnande varumärket - kälkbacksryggen eller slitsögonen och pälsen - och göra det extrema yttre lite mer extremt...
... men kommer den taktiken att gå hem?
Med tanke på den växande andelen blandraser - tycker vi att den ser ut att gå hem?
Eller är det så att folk inte är så imponerade som de en gång var av konstigheter till överpris?
Bodil:
SvaraRaderaDet är det jag menar, men antingen verkar folk jubla för att siffrorna blir högre ell för att de blir lägre. Högt eller lågt, det är inte det som betyder något.
Är det bra hundar och bra valpköpare som försvinner är det ju knappast positivt.
Det är ju inte per automatik så att det är de sämre hundarna och de olämpliga ägarna som försvinner.
Angående växande antal blandraser.
Tycker faktiskt inte att man kan beskylla renrasaveln för det och i många fall inte ens de debatter som pågår.
Och jag personligen tror inte heller att det är särskilt allmängiltigt för ägarna till dessa att det är pga den kassa renrasaveln de skaffat sina korsningar.
Tack för senast Bettan, och tack Bodil för inbjudan till diskussionen.
SvaraRaderaTror faktiskt att dom flesta av oss är lite inne på samma spår angående blandrasavelns ökande i popularitet.
Bettan och Wanda, vi tror som ni att valpköparna som väl tagit kontakt med er som uppfödare mycket väl ställer upp på dom ``krav´´ som ni ställer på dom, för då har dom redan valt både ras och uppfödare.
Hur jobbar ni när ni ställer ``krav´´ på era valpköpare? En valp som är såld har man som uppfödare inga juridiska rättigheter till eller har vi uppfattat fel? Önskemål till sin valpköpare däremot kan man ha hur många som helst.
Vi har alltid skrivit önskemål på köpekontrakten, men sedan om dom blir uppfyllda är ju tyvärr upp till köparen fastän att dom lovat oss det vid köpet.
Vad vi menade var att den negativa bild som sprids om renrasiga hundar via händelser, olyckor samt via nätet och massmedia mm. gör att den tänkta valpköparen blir avskräckt från en renrasig hund innan den ens tagit kontakt med en sådan uppfödare. Här tror vi att det trots allt det negativa så behöver vi också skriva en del positivt om rasen om vi överhuvudtaget ska ha några renrasiga hundar i framtiden.
Vi har också den uppfattningen att man oftast väljer en blandras pga. prisbilden gentemot den renrasiga aveln.
Som Bodil skriver, många tror att blandrasaveln är den sundare i hälsa och nerver, och det kan väl bero på att här finns inte någon dokumentation om osundhet?
Tyvärr är det inte alltid så att en blandras är den bättre hunden. Dagligen delar jag kontor med 2st blandrashundar som tyvärr inte är allt för roliga.
Den ena är en hane och blandning mellan Golden Retriver och Basenji. Han är totalt skräckslagen för främmande män särskilt om dom bär glasögon. Då ställer han sig i ett hörn morrar och med raggen stående rakt upp. Öppnar man ett fönster kryper han in i ett hörn och ligger och skakar. I övrigt en väldig kelgris på 11år.
Blandras nr:2 är en tik blandad mellan Rottweiler, King Charles Spaniel plus en ras till som jag inte riktigt har koll på. Ser hon en främmande person så flyr hon in under ett skrivbord väl därunder sitter hon och skäller eller morrar.
Min bror däremot har en blandning mellan Dansk Svensk gårdshund och Jack Russel Terrier, den är en väldigt livlig och trevlig hund, konstigt nog blev den större än båda sina ursprungs raser.
Vi planerar aldrig en kull valpar för att rakt upp och ner sälja alla valparna, utan vi gör endast kombinationer då vi själva önskar behålla en valp.
Hälsningar: Peter
Johan
SvaraRaderaAng det där tjatet om sanitetshundar funkar inte längre, det var tyvärr inte bättre förr.
Skillnaden som jag tror är att det fanns inte så många hundar/raser att tillgå som det gör i dag.
Förr tog man säkerligen allt man kunde få tag på
oavsett temprament.
Airdale terrien var ju den första polishunden Sverige hade och en vallhundras som kunde lika väl vara en form utav BC eller collie.
Även här tog man vad som fanns, knappast för att raserna var de starkaste ( tror jag )
Schäfer som ras är ju relativ ung.
Collie är ju äldre en vad schäfern är.
Jag tror snarare att man tar vad man haver och det gällde nog även förr.
I dag finns det så mkt andra raser för tex försvarsmakten att använda, collie skulle inte vara intressant oavsett hur aveln går.
Jag tycker och har ALLTID tyckt att alla hundar skall ha BRA temprament och inga rädslor ha, oavsett ras, så missförstå mig inte nu.
Jag känner en annan ras som är en gammal bonnahund ( vallhundsras) den har sjunkit radikalt nu de senaste åren. 2009 var det 3 reggade kullar 2010 var det EN valpkull reggade
och inte var det LÄTT att sälja dem för det.
Det är varken krig i deras rasklubb eller negativ skriverier om rasen. Rasen är helt underbar, en perfekt, sund familjehund.
Vart tog efterfråga vägen på rasen ???
Finns det för mkt raser att välja imellan eller vad !
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com
P.s. Bra skrivet Angelica, som alltid...Du har helt rätt ang överslagshandling m.m.
HEJ!
SvaraRaderaTack själva Malena o Peter;-)Ang. krav och huruvida min valpköpare sedan väljer att inte fullfölja vårt avtal har jag inte jättemycket att sätta emot om jag inte vill driva saken civilrättsligt och då som avtalsbrott, men risken är väl att hunden hunnit vandra över regnbågsbron innan allt är klart;-) Men antingen beror det på min skrämmande person, mitt tjatande;-)eller så "köper" mina valköpare argumenten jag använder mig av då jag motiverar dem till varför de skall HD-röntga och MH-testa för de absolut flesta fullföljer avtalet tack och lov, en och annan förlorar man ju längs vägen, hundar som dör innan röntgen osv.
Den negativa bilden som sprids om renrasuppfödning tror jag också vi måste arbeta med men tittar jag på ex. SCK:s hemsida upplever inte jag den sprider en negativ bild av rasen. Jag tror inte heller det är "farligt" att prata om de problem som finns i den egena rasen utan jag tror istället att vi måste göra det för att folk ska återfå förtroendet för oss renrasuppfödare.
Tittar jag tillbaka på alla de tillfällen jag pratat med "blåbär" i valpköpartankar och berättat hur jag tänker om rasen och vad jag anser vara rasens problem, fördelar, nackdelar och jag berättar hur jag ser på dessa saker är människor oftast tacksamma, glada och de flesta ser det som seriöst att man faktiskt inte bara pratar om hur fantastisk rasen är.
Men "renrasuppfödare" i stort tror jag måste ta krafttag i inställning och attityd mot allmänheten och fundera på varför det är som det är med synen på oss.
Tjingeling Bettan
Malena o Peter.
SvaraRaderaInstämmer helt med vad Bettan har skrivit här. När någon ringer mig om valp så berättar jag redan från början om mina krav och jag motiverar också varför jag har dem. Jag kan ju inte tvinga någon att göra det jag begär, men är valpköparen seriös så gör dom det. Något enstaka bortfall får man vara beredd på men så gott som alla förstår vikten av att vi följer upp valparna. Tack var den informationen så underlättar det för uppfödarna att hitta föräldrardjur som man hoppas skall lämna friska sunda och stabila avkommor.
Vi pekar på rasens problem men jag tycker också vi visar på rasens fördelar. Man kan göra mycket med sin hund, en bra collie fungerar på så många olika plan. Dessutom har vi en frisk ras som vi skall värna om och göra än mycket sundare.
Pia, det vi möjligtvis kan göra idag, är att spekulera i försvarsmaktens urvalsprinciper - då. Men det verkar osannolikt att man skulle välja hundar med stora rädslor eftersom dessa skulle vara totalt värdelösa "på jobbet". Men vad vi med all säkerhet vet, är att collien användes som sanitetshund.
SvaraRaderaKanske någon annan som vet mer om detta?
Hej Peter!
SvaraRaderaBara för att få det sagt - apropå din avslutande mening - jag har definitivt aldrig trott att du säljer collies för att få in pengar. Jag tror att det är helt andra krafter som driver de allra flesta uppfödare.
När det gäller priserna på stamboksförda hundar: alla seriösa uppfödare har ett intresse av att motivera sina högre priser. Det räcker uppenbarligen inte längre att bara hänvisa till att "mina hundar är renrasiga och alltså finare" eller "mina hundar har så suverän exteriör" eller "mina valpars pappa har cert", även om det känns viktigt för uppfödaren. Om det var lika viktigt för valpköparna, hade inte rasen Blandis seglat upp på topplistorna.
Precis som du säger tror jättemånga människor att blandrashundar per automatik är friskare än stamboksförda hundar - ofta har de alldeles fel, men dessvärre har de ju ibland rätt. Självklart är det så, att om man korsar en dalmatiner med dubbel uppsättning recessiv gen för hög urinsyrenivå och stenbildning (mycket smärtsamt för hunden och för ägarens plånbok) med vilken annan ras som helst, där genen är sällsynt, så går avkomman fri.
Lika självklart är det så att om man korsar en golden med högriskgener för HD med en greyhound, så är HD-risken för avkomman liten.
Korsa den med en HD-belastad collie, däremot, och risken för avkomman är stor.
Och förstås, om man korsar en blue merle collie med en blue merle tax (hemska tanke), så bryr sig ju inte merlegenen om att den har hamnat i en korsning. Var fjärde valp blir MM.
Det här är väl sådant som de flesta som sysslar med hunduppfödning vet. Allmänheten gör det inte. Om man skulle önska att SKK ville göra något för att förbättra för uppfödningen av stamboksraserna, så skulle det ju vara en upplysningskampanj om just detta.
Typ "FRISKARE BLANDIS? DET BEROR PÅ! IBLAND JA, MEN IBLAND INTE ALLS!"
Men först och sist är det väl ändå så, att om man ska kunna fortsätta ta ut högre priser på stamboksförda hundar, så får man helt enkelt visa för folk att de på något sätt är bättre att satsa på än blandisar. Peter, om jag ska ha en rädd hund, så kan jag väl lika gärna ha en rädd blandras som en golv-, skott- och miljörädd collie till tredubbla priset?
Intressant diskussion! Skulle vilja komma med ett par tillägg.
SvaraRaderaBeträffande colliens grupptillhörighet, är det naturligtvis önskvärt att fler valpar såldes till aktiva hem, även om collien i sanningens namn inte ligger långt efter vissa övriga bruksraser när det kommer till den statistiken. Resonemanget som går ut på att "collien är inte en brukshund, eftersom de flesta säljs till sällskap", är faktiskt ganska märkligt. Det är som att ägaren av en livsmedelsbutik med dåliga profitsiffror skulle säga: "Nej, ush, den här butiken går så dåligt att vi lika gärna kan kalla den för ett gratis utskänkningsställe", istället för att ta tag i den dåliga försäljningen och medverka till att butiken säljer bättre i framtiden. Nej, heder åt de uppfödare som verkligen kämpar för rasens varande som arbetande hund och för en bättre mentalitet i största allmänhet. Det är inte många som är speciellt framgångsrika, men de få som är det, ska ha all heder av det. Hoppas att vi ser fler såna uppfödare i framtiden.
Betäffande blandrasernas framfart, kan man naturligtvis spekulera i olika troliga orsaker, varav flera av dem redan nämnts här. Jag skulle dock även vilja lyfta fram globaliseringens effekter. Det var influenserna från USA:s kändiselit som gjorde att chihuahuan idag är Sveriges numerärt största hundras, om man slår ihop de bägge hårlagen, vilket många av någon anledning tycks glömma i sammanhanget. Det är därför inte speciellt märkvärdigt om även övriga delar av vår hundkultur följer samma mönster. I många andra länder, däribland USA, är renrasiga hundar ovanliga. Så pass ovanliga att folk vänder sig om efter dem på gatan. Den trenden är vi långt ifrån att hamna i här hemma, men det är inte alls omöjligt att amerikanska influenser från teveprogram även påverkar den presumtive hundköpande svensken i sitt val. Blandraser syns överallt i amerikanska media, ett mycket gott exempel är de så populära "Djurpolisen"-serierna som visas på Animal Planet, för övrigt en kanal som väldigt många svenskar kan ta del av nuförtiden. Bara ett litet tillägg till diskussionen om blandrasernas stigande antal. Globaliseringens effekter gav oss chihuahuans stegrande popularitet - och kanske börjar Sverige att ta efter andra länder även i andra "hundhänseenden"? Tillsammmans med övriga orsaker somm nämnts i den här diskussionen, håller jag det inte alls för otroligt.
Allt gott så länge!
/Thomas
Halloj !
SvaraRaderaWanda och Bettan, Då är jag med på vad ni kallar krav, och det är ju sak samma som vi valt att kalla önskemål just pga. att man knappast drar igång en rättslig process om ett sådant avtalsbrott.
I det stora hela tycker inte jag att vår rasklubb sprider så mycket negativt om rasen, utan den negativa bilden som vi uppfattar kommer från andra kanaler typ bloggar, hemsidor och inte minst Facebook. Här är det Wanda och Bettan jag tror att vi tappar valpköpare som istället väljer blandraser, dom blir avskräckta INNAN dom kontaktar oss renrasuppfödare.
Då spelar det liksom inte så stor roll längre vad vi står för som uppfödare, än mindre vilka önskemål vi har av valpköparen.
Att vi måste vara öppna med fel och brister på våra hundar är helt självklart, likaså att man måste vara självkritisk och erkänna sina egna hundars fel och brister. Först då vet vi vad letar efter för vidare avel.
Tillbaka till ämnet om blandrasernas framgång.
Det Thomas skriver om blandraserna tror jag helt klart är att ta på allvar.
För att inte tappa ännu mera mark till blandraserna så tror jag att vi har en svår balansgång att jobba med. Samtidigt som vi måste diskutera de problem renrasiga hundar har i sin avel, så tror jag att det också behöver florera en hel del positivt om renrasiga hundar.
Jag tror tex. att oavsett vad vi gör med våra hundar så är det positivt att dom syns.
Visst skulle det vara fantastiskt om fler collies blev riktiga tävlingshundar Thomas, för visst är det ynkligt att ca:95% (har absolut inte kontrollerat siffran) av dom inte är det. Skulle det endast vara tävlingshundar som det avlades på hur skulle då vår avelsbas se ut?
Men jag håller fullt med dig att dom som föder upp dom ska ha all heder.
Tråkigt nog har vi endast sålt en enda tävlingshund. Det är en tik och har vunnit Värmlands distriktsmästare i agility alla raser, och har varit placerad 3:a vid Collie-SM i agility.
Den ras jag tillhör tror jag också skulle tjäna mycket på om vi människor kunde försöka acceptera varandra och inse att vi är olika och har olika intressen. (en tankeställare, hur många av er tryckte på knappen ``gillar olika´´ då det var aktuellt?)
Jag var inbjuden till Örebro av lokalområdet för att visa pälsvård och lite om utställningar, det blev en väldigt lyckad dag. Tyckte detta var ett mycket bra initiativ och tror detta är ett mycket bra sätt att lära känna varandra och på så sätt dela erfarenheter. Nästa gång kanske man kan prova spårning eller något annat?
Javisst Bodil, önskar du en sådan hund som du beskriver så behöver du inte lägga ut så mycket pengar på nästa hund, kan tom. hjälpa dig hitta en om så önskas.
Skämt åtsido jag kan garantera att INGEN önskar få en dålig valp, än mindre föda upp dom.
Det är min stora fasa att en valpköpare ska kontakta mig och inte vara nöjd med den valp som vi levererat.
Ha det gott/ Peter
Hej igen Peter!
SvaraRaderaVäglaget utomhus är rent för jäkligt idag, fast det ser vackert ut sett på håll. Märkligt nog är det så med ord också, de kan vara snygga och fina men lätta att halka på.
1)Thomas sa inte "tävlingshundar" och vad jag kan läsa ut var det inte det han avsåg heller. Han sa "uppfödare som värnar om rasens varande som arbetande hund och en allmänt bättre mentalitet", tror jag. En allmänt bättre mentalitet är väl ändå inte något som vi trycker på knappen gillar-olika, Peter? Eller är det?
2)Självklart kan en uppfödare bara ha önskemål om rtg, ögonlysning, MH för sålda valpar. Men lite knepigt är det att vissa uppfödare ligger på typ 90% av sålda valpar testade enligt de icke bindande önskemålen och andra uppfödare, tja, gör inte det. Vad kan det bero på?
3) Jo, jag vet att det är lätt att skaffa sig en hund som visar sig ha stora anlag för att bli skotträdd/ljudrädd etc och har anlag för div fysiska fel på köpet. Jag kan få fatt i flera stycken idag på Blocket för väldigt lite pengar. Frågan var ju varför jag skulle betala en uppfödare av stamboksförda valpar 12 000 för detsamma?
HEJ!
SvaraRaderaDet där kändes lite onödigt, kan vi inte strunta i att dra upp gammal skit här! Ord kan man ibland som du sa halka på;-)
Peter, jag tror också mycket på att vi ska träffas "över gränserna" men, och detta är ett stort men, under den tid jag satt i styrelsen var jag med och försökte anordna 2 colliekonferenser och bägge fick ställas in, tyvärr:-( De som var anmälda var inte vad man skulle kunna kalla för utställningsuppfödare om man nu ska kategorisera uppfödare. '
Detta är vad jag skulle vilja kalla ett stort problem, vi behöver prata men få vill komma då det finns möjlighet. När någon annan sedan anordnar en träff med samma koncept då gick det an helt plötsligt att anmäla sig och då blev jag uppriktigt sagt riktigt ledsen:-(
Så en allmän attitydförändring från alla håll behövs om vi ska lyckas och ärligt talat finns det tjuriga människor från alla läger så det blir inte lätt;-)
Tjingeling Bettan
Hej igen! Först och främst skulle jag vilja rikta mig till Peter; som skriver att 95 % av alla collie säljs som sällskapshundar, men att han inte vet om siffran stämmer, och det var nog klokt med den reservationen, för den stämmer inte. Många tycks visserligen leva med den uppfattningen av någon anledning, men så är det alltså definitivt inte. I själva verket säljs ungefär lika många collies till tävling som exempelvis det gör schäfrar och boxer. Visst visar collien framfötterna gällande arbete på bruksprov och lydnadsplan, som sig bör såsom varande brukshundsras! Räknat på de senaste 10 åren har tillsammans 24% av Svenska collieklubbens båda hårlag tävlat (unika hundar, räknade bara en gång förstås även om de tävlat i båda typerna). Dessa uppgifter kommer från Anita Braxenholm, så jag hänvisar till henne för vidare frågor i ämnet. Kontentan av det jag vill ha sagt är dock att collien faktiskt med välgrundade siffror är lika mycket brukshund som flera av de övriga brukshundsraserna. Märkligt då att vissa personer påstår att collien borde bli sällskapshund istället, när knappast någon samtidigt påstår att schäfern borde bli det?
SvaraRaderaFör övrigt är det naturligtvis tråkigt med den omfattande blandrasaveln, oavsett vilka orsaker som finns. Vi har ju gått igenom en rad möjliga sådana här ovan. Sanningen är nog att ingen av dem tillsammans är allenarådande, utan att det är alla dessa tillsammans som utgör anledningen till att Blocket kryllar över av blandrasannonser. Vi kan väl dock först och främst stanna kvar i vår egen ras, som omväxling? Den har ju som bekant inte blivit märkbart mindre numerärt under de senaste åren, utan ligger någonstans kring 500 registreringar varje år, med reseravation för ett par-tre kullar hit eller dit. Egentligen är det nog en ganska "lagom" siffra, och jag tror inte för ett ögonblick på att den minskade populariteten skulle ha något med en hemsk och kravställande rasklubb att göra - inom hundaveln råder sträng marknadsekonomi, inte planekonomi. ;)
Det är inte rasklubben som avgör om Kreti och Pleti ska få sina valpar sålda, hade det varit så enkelt hade man väl inte behövt rasklubbens hänvisning? Jag tror heller inte att det är vad som sägs inom de egna leden om problemmen inom rasen som medfört att antalet registreringar minskat sedan 80-90-talen, det är istället den stora allmänhetens erfarenheter av dessa problem!! Visst kan man som uppfödare stoppa huvudet i sanden, strunta fullkomligt i all vedertagen vetenskaplig forskning i ämnet och hävda att ens egna hundar minsann är hur mentalt bra som helst, TROTS att man avlar på avbrutna mh:n och dokumenterat skotträdda hundar. Jag tror dock att en sån inställning straffar sig i längden. Vi har sett det genom att rasens registreringssiffror sjunkit från över 1000 hundar, till runt 500 hundar årligen. Det är visserligen fortfarande ingen dålig siffra, men det borde samtidigt vara en tankeställare! Collien är en så formidabelt underbar hund om man får tag i rätt individ, att den borde kunna peta ner labradoren från SKK:s förstaplats (ja, den innehas inte av schäfer längre), hur lätt som helst! Men det gör den inte, långt därifrån. Vad kan det bero på?
Hej Bettan! Har du alldeles rätt i, så den kommentaren - min egen, alltså, om någon undrar - tog jag bort. Sorry! Läsarna bedes ursäkta. Peter ännu mera.
SvaraRaderaHej Bodil.
SvaraRaderaNaturligtvis accepteras ursäkten (No hard feelings)
Ibland kan man blanda lite väl mycket då man sandar.
Jag står för varje ord i texten du refererar till, och tycker att vi för informationens skull låter den komma fram till övriga läsare.
``Vårt beslut att lämna SCK är inget som skett över en natt, utan har värkt fram under de senaste två åren.
Efter att ha deltagit vid årsmöte där ordföranden öppnar mötet med att säga att det är en ``sorgens dag´´ att så många medlemmar anslutit sig till mötet kan nästan få vem som helst att fundera på vilken förening det handlar om.
Man blev också uppmanad att sopa framför sin egen dörr och inte vänta att någon annan ska komma och göra det åt er. Det är väl en självklarhet och skyldighet som uppfödare att ta ansvar för de handlingar man gör.
Man kan läsa i annat forum att SCK får erkännanden från hela världen om sitt arbete för att förbättra mentaliteten inom collie, men vi vet också att det hånas åt oss i ett flertal länder för att vi i ankdammen Sverige alltid ska vara så världsbäst. För vår egen del känns det som om den mentala delen tar allt för stor plats inom klubben och att exteriören totalt glöms bort.
Vi anser att båda delar är lika viktiga och att vi aldrig oavsett vad som händer inte får glömma bort rasens helhet. Vi känner stor tillhörighet bland våra grannar i väster så ni lär nog få stå ut med ``SÖTA BROR´´ många år till. En härlig bild av delar av NCK´s styrelse vid diverse spex i samband med klubbens 75årsfirande.´´
Den här texten skrev vi på facebook för att förklara för vänner och bekanta varför vi tagit vårt beslut. Det är precis så här vi fortfarande känner och har på känn att vi inte är ensamma.
Tror ni rasen som helhet tjänar på detta?
Om inte vad tycker ni borde göras för att ändra på saken?
Vi deltog i Örebro vid lokalområdets möte angående RAS.
Där fanns representanter från olika uppfödare, tävlingsekipage och andra valpköpare.
Återigen en mycket trevlig kväll med många skratt men också bra sansade diskutioner.
Min personliga åsikt är till 100% som Bettan skriver.
Bettan, du har varit med vid bägge tillställningar som jag tidigare nämnt.
Att träffas över gränserna tror jag är omöjligt om tillställningarna blir för stora med för många deltagare, för ``vips´´ har vi grupperingar igen. Varför, jo för då du kommer till en stor tillställning, så känns det alltid tryggt att ta kontakt med någon eller några som du känner väl och vet delar din åsikt. Här tror jag på små grupper som träffas mer än en gång och varje gång kan man tex. ha ett nytt tema för dagen. Gruppen kommer att sammansvetsas och nu kan vi kanske börja jobba gentemot andra liknande grupper ute i landet. Tanken med detta är att få oss människor närmare varandra och först då tror jag att vi kan gagna rasen inför framtiden. Vad tror Du/Ni.
Hälsningar: Peter (som nu ska gå kvällens sista promenad i -20 med 7collies.)
HEJ!
SvaraRaderaTycker jag var utmärkt att du gjorde Bodil:-)
Tomas jag tror du har rätt i att allmänheten har en bild av collien som inte är så positiv, jag tror däremot inte den beror på bloggar, hemsidor eller något annat på nätet för den inställningen till rasen fanns redan då jag började leta egen hund i början på 80-talet. Däremot kan jag hålla med Peter att en del säkert kan bli avskräckta när de läser en del som skrivs om vår ras, men tyvärr sprids detta även i hundlitteratur av idag.
Jag tror däremot inte att det finns folk som medvetet avlar på hundar med mindre trevliga resultat på tester, de tror helt enkelt inte på resultatet.
För det är klart det finns en hel del hundar som hemma i sin egen trygga miljö eller i miljöer hunden är van vid fungerar hur bra som helst, men då de utsätts för nya händelser som är lite skrämmande i tät följd då håller det inte utan de reagerar med stora rädsleutslag åt olika håll. Ser du detta som ägare och inte känner igen din hund är det klar att det är lätt att istället för att konstatera att ok, så här fungerar min hund så tycker man att vad är det här för "skit" och bryr sig inte om resultatet.
Jag har som beskrivare mött detta från fler än colliefolk men tyvärr är det mer utbrett i vår ras bland uppfödarna och det är tråkigt. Jag tror också detta är en orsak till att många inte vill köpa collie idag, de ser inte att vi uppfödare tar tag i problemen som finns i rasen.
Jag önskar fler kunde ta sig tid att åka ut och titta på många raser på MH och "hänga" med mig som beskrivare (eller någon annan) och lära sig lite mer. Sist men inte minst, det finns saker i både MH:t och MT:t som borde förbättras men det är en annan disskusion.
Tjingeling Bettan
Hej Peter! Stort tack för accepterad ursäkt! Om du ska ut med 7 collies så hoppas jag att er skarsnö är ännu tjockare än vår, för vägarna är livsfarliga, ortopederna stupar av utmattning och nygipsad lär du inte kunna delta i samtalet...:-)
SvaraRaderaHedervärt att lägga ut Facebookinlägget. En sak som för mig är ett exempel på hur svårt det blir att diskutera. Jag var på samma årsmöte. Så här minns jag ordförandens inledningsmeningar: "Det är väldigt roligt att så ovanligt många har kommit hit - det som är sorgligt är anledningen", d v s intensiv ryktesspridning före årsmötet om konstiga motioner som styrelsen skulle slänga fram, etc etc.
Peter, jag minns detta klart. Jag förstod precis vår dåvarande ordförande och kände likadant. Jag trodde då och tror fortfarande att det handlade om avsiktlig, organiserad ryktesspridning i syfte att få dit maximalt med uppskrämda medlemmar och rösta fram en (för vissa) mer tilltalande styrelse.
Det jag vill komma fram till är det här. Om du har en väldigt tydlig bild av händelserna och jag har en lika tydlig, men helt motsatt - är det meningsfullt, eller ens möjligt, att vi är i samma organisation? Vi kommer ju jämt att kollidera med varandras motsatta verklighetsbilder?
För min del kan jag tänka att det faktiskt skulle kunna vara bättre för alla parter, inkl rasen, att vi inte är det. Ni i Collieringen/Colliekennlar prioriterar det ni tycker är viktigast. Vi i SCK gör det samma. Blir inte klimatet fredligare och chansen till fredligt utbyte av tankar, erfarenheter och rentav avelshundar större så?
Som du säger är det så att kommer vi arga och sammanbitna till en större sammankomst, så klumpar "vi" ihop oss mot "dom" - och snart förvrängs alla ord och avsikter. Trots att människorna som har dem inte är så himla olika och hundarna de har faktiskt är rätt lika överlag...
HEJ!
SvaraRaderaTror inte alls på idén med olika organisationer för olika intresseinriktningar inom hundvärlden! Jag anser att risken är mkt. stor att vi då kommer att få ännu större skillnader i raserna mellan ex. utställningslabben och jaktlabben. Detta är inte raserna till gagn!
Låt oss hålla oss till collie;-) Jag tror mer och mer på Peters tankar om att försöka träffas i mindre sammanhang och prata oss samman som det så fint heter;-)
Men jag tror också att vi behöver "öppna våra sinnen" i båda riktningarna och här kan det bli liiiiiite svårt, jag tänker på den nya tidens hjälpmedel för oss uppfödare.
Jag upplever att många är allt för skeptiska till allt från MH-resultat till gentester, man litar helt enkelt inte på vetenskapen så att säga. Visst man ska vara skeptisk och inte köpa allt rakt av, men som jag skrivit förut vi kan inte, med all den nya kunskap som finns fortsätta i de gamla hjulspåren våra företrädare kört upp åt oss.
Ett exempel där jag tycker vi gått mycket framåt och där folk tar till sig de nya metoderna på ett bra sätt är tränings och fostringsmetoder. Oavsett ras ser man mycket sällan idag någon som utom i undantagsfall rycker och sliter i hundarna på det sättet som var vanligt då jag gick min första kurs i SBK:s regi i början av 80-talet. Där har de flesta hundmänniskor tagit till sig "det nya" på ett positivt sätt, därför känns det så tråkigt att man inte gör det i andra sammanhang.
Hur ska vi uppnå detta? För vill vi att allmänheten ska ta oss uppfödare av stamboksförda hundar på allvar tror jag vi måste få folk att "öppna sina sinnen".
Tjingeling Bettan
Hej igen.
SvaraRaderaIkväll ska jag försöka runda av lite, för detta är mitt sista inlägg för en tid framöver. Det finns ett liv utanför datorn också och dessutom ett badrum som ska totalrenoveras.
Bodil, Det råder ingen tvivel om än att det finns extremister i alla ``läger´´ och det är nog faktiskt dags att försöka svälja stoltheten och gräva ner stridsyxan. Du tror att det kanske är lika bra att dela upp rasen i två delar för att få ett fredligare klimat. Helt klart att det skulle bli fredligare, men hur skulle t ex. riksdagen se ut om alla tyckte lika? Alla skulle säga ja och amen till alla förslag men vart det bär är ingen som vet.
Jag tror egentligen att just vårt oliktänkande kan vara mycket kreativt om det används på rätt sätt.
Vad det än må vara för styrelse, så är den aldrig bra förrän samtliga medlemmar har någon som dom känner för deras talan.
Här har valberedningen det tyngsta lasset.
Bettan, du bevisar du är en vis person, delar din uppfattning i mycket av det du skriver.
Vi är absolut inte främmande för att komma till dig och delta vid något MH, tror faktiskt att det skulle vara lärorikt att höra dig berätta.
Är tacksam om du hör av dig vid lämpligt tillfälle.
Ps. Bodil, det var jag som såg till att fröken hade en stol att sitta på så hon slapp stå och äta sin lunch vid årsmötet -09.
Hälsningar: Peter
"För min del kan jag tänka att det faktiskt skulle kunna vara bättre för alla parter, inkl rasen, att vi inte är det. Ni i Collieringen/Colliekennlar prioriterar det ni tycker är viktigast. Vi i SCK gör det samma. Blir inte klimatet fredligare och chansen till fredligt utbyte av tankar, erfarenheter och rentav avelshundar större så?
SvaraRadera"
Bodil det du skriver ovan gör mig ledsen för det betyder att jag och andra med mig faktiskt i så fall inte har nånstans "att ta vägen" i rasen.
Jag tror inte alls att det är en bra lösning, rasen är för liten och det finns för få hundar för att ha "olika typer".
Tror betydligt mer på det Bettan skriver om att försöka närma sig varandra ifrån "båda" hållen.
Man kan faktiskt uppskatta varandra trots något skilda intressen.
Dessutom tycker jag ibland att "båda sk sidorna" talar förbi varandra/menar olika saker i vissa avseenden. Har många ggr blivit förvånad när jag hört ungefär samma åsikter om collie i allmänhet och syn på specifika hundar från personer från de olika hållen som nog minst sagt skulle bli väldigt paffa om de visste vilka som delar deras åsikter.
Har mer än en gång tänkt att rätt många nog skulle finna meningsfränder där de minst anande om man bara vore lite mer öppen.
Hej Peter och Angelica!
SvaraRaderaMåste ha blivit dålig på att säga vad jag menar. Peter, jag har helt klart för mig att du är den trevlige killen som fixade en stol åt mig, och om jag inte sa Stort tack! den gången, så gör jag det nu:-)
Nej, jag menar inte att man ska dela någon ras. Tvärtom. Jag menar inte, att hundar tillhöriga personerna i Colliekennlar/Collieringen måste vara kassa hundar. Tvärtom. Tittar jag in på de kennlarnas hemsidor, så hittar jag både hundar som jag tycker verkar vara bra collies, och hundar som jag tycker är riktigt vackra collies, och ibland hundar som jag tror lyckas med både det ena och det andra samtidigt. Tittar jag in på kennlarna på SCK-anslutna kennlar, så hittar jag samma sak. Som jag sa, Peter - det fightas, fastän hundarna inte alltid är så olika och inte folket som har dem heller!
Jag tror inte att du är en otrevlig eller illasinnad person. Förhoppningsvis är inte jag det heller. Ändå är det på det viset, att vi har var sin helt olika minnesbild av ett och samma ordförandeinlägg. :-) Jag tror att det beror på det du säger - i större grupp klumpar vi ihop oss, "fientlighetsnivån" och missförståndsberedskapen stiger och snabbt får vi allihopa selektiva hörselproblem och åker hem med mera ont i magen än när vi kom. Varje gång blir "Dom" bara elakare och dummare och "Vi" mer oförstådda och missuppfattade. Långvariga gruppkonflikter brukar inte producera något gott. Ibland skadar det inte med lite time-out. Så går adrenalinnivåerna ner och det blir tillfälle att träffas över en pälsvårdskurs/spår/MH och DÅ går det lättare att upptäcka att den där typen faktiskt inte är så himla knäpp och den där hunden inte så pjåkig heller...
Det var så jag tänkte. Dela RASEN? Never!