Arbete, lek och vila

Det är en sak att få hem en valp i mitten på september. När grönsakslandet visserligen fortfarande ger skörd, men bara tills nattfrosten sätter in. När alla växter i den nyss grönskande trädgården så smått börjar visa att hösten nog kommer. I år också. Det är rätt lugnt att få hem en valp då. Vår hane kom i september. Visst, han ägnade sig gladeligen åt grävning i rabatter, mossrivning i gräsmattan och beskärning av träd och buskar. Men det gjorde liksom inte så mycket. Då.

Vår lilla nya valp kom för snart två veckor sedan. Hon ägnar sig med lika stor glädje och iver åt precis samma saker som han gjorde i trädgården.
Men det är ju NU!
Nu, när säsongen ska börja. När små späda blad lockas upp av vårsolen för att bryskt pressas ner eller knäckas av valpfötter, eller valpkäft, på upptäcktsfärd i sin trädgård. Massakrerade krokusar och scilla är en daglig syn i vår trädgård. Och snabb är hon, lilla valpen. Det tog inte många sekunder för henne att förstå när första rabatten var räfsad och redo, och vips var hon där. Så fick hon sin första erfarenhet av grävandets glädje: Att se jorden spruta mellan frenetiskt arbetande framfötter. Och därefter – att få borra ner nosen i denna jord, sedan tidigare spetsad med godsaker som hästskit och kogödsel. Det måste vara som en smak av himmelriket för en liten valp.
(Tyvärr, eller som tur är, finns inte trädgårdsarbetet på bild eftersom det inte är läge att hämta kameran när perennerna riskerar att dö en för tidig död…)

Efter arbete väntar ofta lek. Eftersom hon är vår fjärde valp så känns det som om vi vet vad vi kan vänta. Och vad vi kan vänta, just det får vi se. Både arbetet (i trädgården) och leken visar på likheter mellan våra två vänner. Hanens valpleksaker (eller nja, han leker ju fortfarande med dem…) dyker upp. En gammal tillknycklad petflaska är otroligt rolig, men det gäller att skynda sig bort med den innan någon annan hinner ifatt.

 

Annars är det ju lika roligt att leka med storebror utan tillbehör. Och i gynnsamma fall får hon ha brandslangen för sig själv en stund. Och han förstår.

 

 

När vännerna så småningom kommer in är det nog skönt för en liten valp att vila huvudet mot något stort och tryggt. Som tur är kan hon göra just det.

 

Johan Nilsson