... är fälten inte tomma.En kompis tittar på en med vänligt ansikte, även när man inte förtjänar det - t ex håller honom i kort koppel fast Taxtjejen och hennes dotter går förbi och båda löper. Kompisar gör en uppmärksam på spår: världens minsta björnfot visar var en grävling har varit på tidig promenad och om vildsvinsspåren inte är så många, så är rådjursklövarna överallt.
Kompisar skäller ut en, om man är bortvänd och passiv. De ropar en tillbaka. Tack, jyckar!
Bodil Carlsson
Vad fina dom är, ser så mysiga ut! Är dom släkt? Hur gamla är dom?
SvaraRaderaVisst är dom fina! tyvärr är de släkt, alldeles för mycket också... Den värdiga damen längst ner till höger är nioåriga Eviga Mamman, de två i fullt fläng är hennes barn Colliebusen t v och Lilltiken t h. Drygt nio resp 7 år gamla och resultatet av en oväntad och mkt ovälkommen far/dotterparning. Aldrig blivit så dragen vid näsan av en hund i mitt liv.
RaderaSå, visst, fina och friska, gudskelov, förutom små betydelselösa navelbråck. Men även om båda valparna fick pappas livlighet och hanhunden dessutom ärvde pappas spårnäsa, så fick ingen av dem hans nerver och smarthet och enorma personlighet.
So it goes med nära släktskapsavel, även om den är oavsiktlig. Jag är tacksam att de är friska!
Oj, där ser man! Så kan det gå men för väl att dom blev friska då trots allt. Tur i oturen!
SvaraRadera