ATT GÖRA SKILLNAD: inside every dog...

Vill ni läsa om två collies, som drog till sig en del uppmärksamhet i samband med prestigefyllda Westminster-utställningen nyligen? Gå till den här länken!

Chris, som skriver den amerikanska bloggen BorderWars är en sorts hundmänniska, som blir allt vanligare. Han föder inte upp hundar, han lever med dem. Han är påläst, han skriver bra, han är duktig på att skaffa fram fakta och vass som en kniv i sina resonemang. Han har grundkunskaper i genetik. Och han är alldeles orädd med att säga vad han tänker.
Som ni ser, har han en serie inlägg om collies avlade för att vara dubbel merle. Det senaste inlägget handlar om två, som i högsta grad var representerade på Westminster i år – trots att ingen av dem deltog.
Den ena hunden ägs av en utställningsinriktad CCA-ansluten kennel*. Man önskade en hund, som bara kunde lämna merle: merle valpar betalar sig bättre. Så man parade en merle med en annan merle och fick en enda valp i kullen: dubbel merle, blind och döv. Det skäms man inte för, tvärtom. Hunden marknadsförs stort som avelshund. En son till honom var BOB på Westminster nu och hans stud fee lär inte gå ned efter denna triumf för renrasaveln.

Den andra dubbelmerle-collien infann sig inte heller fysiskt. Han finns med i en reklamfilm för en stor hundmatstillverkare på temat ”Inside every dog is a great dog”. Se den via länken! Han heter Jackson och är terapihund på ett äldreboende. Den korta filmsekvensen där ni ser ansiktsuttrycket hos den gamla kvinnan, som böjer sig mot honom med framsträckta händer, säger allt.
Inuti det ögonlösa huvudet finns verkligen a great dog. Men vad säger man om människorna som var villiga att ta risken att låta honom födas så?
Inlägget hade 5 000 läsare första dagen och 20 000 därefter. De två blinda och döva hundarna på Westminster fick alltså stor uppmärksamhet fastän de inte var på plats. Kommentarerna kan ni läsa själva. Någon som tror att förtroendet för CCA-registrerade collieuppfödare har vuxit hos läsarna?

Den här diskussionen har vi sluppit tack vare en rasklubb som för mer än tjugo år sedan förbjöd avel på merle/merle. För oss är det här överspelat och slutdiskuterat. Vi har en rasklubb som gjorde skillnad den gången och som fortsätter att göra det. Andra raser har också saker som de kommer att bli tvingade att ta upp, om de vill behålla vad de har kvar av vanliga människors förtroende och respekt.
Inuti varje hund finns någon som har rätt att få ett bra liv och inuti de allra flesta hundmänniskor finns någon som inser det.
Det är mycket hög tid att de stora hundorganisationerna börjar visa att även de har sett det.

Bodil Carlsson

CCA= Collie Club of America