VARUMÄRKET DISTICHIASIS?

Den som letar efter ärftlighet hittar ofta något annat.

Jo – på facebook har det pågått diskussion på sistone om distichiasis hos collie. Vad är nu detta?

Felväxande ögonhår. Det kan dyka upp hos oss människor och det kan definitivt dyka upp hos hund. Låter beskedligt nog och kan vara det också – om man har tur. Det kan vara allt från ett litet mjukt ögonhår som kan lämnas ifred, eller tas bort en enda gång och aldrig dyker upp igen. Till en ständig plåga – styva, långa hår som växer ut där de inte borde, skaver eller sticker mot hornhinnan, ger sårbildning på ögat, bränns bort och kommer tillbaka, bränns bort och kommer tillbaka. Gör ONT!

Distichiasis finns hos många raser. Det finns hos collie. Det finns enligt uppgift hos 9% av alla shelties. Men vad vet vi om bakgrunden? Snok på nätet! Finns inte mycket studerat ännu, såvitt jag kan se. Men det finns en ras som har rätt gott om distichiasis och det är märkeshunden Elo.

Japp, den heter så – med varumärkessymbolen på plats efter sitt namn. Tyska paret Szobries startade uppfödningen av denna nya ras 1987 och tanken var att komma fram med en egen uppfödning som helt och hållet var inriktad på hundens beteende, inget annat. Man ville skapa den ideala familjehunden! Den skulle vara intelligent, lättränad och framförallt väldigt social.

Wikipedia säger att då valde Szobries att utgå ifrån dels eurasier och dels Old English Sheepdog, i tanken att även om dessa två raser såg rätt olika ut på utsidan, så hade de gemensamma inre egenskaper som skulle göra blandningen till just idealiska familjehundar. Skäll inte på mig, det står så i Wikipedia-artikeln!

Senare blandade man i lite chowchow och det ska ha spetsas med en knivsudd dalmatiner också. Men i undersökta Elo-individer svarar grundareurasierna för 48% av generna, OES för 23 och chochow för 10%.

Man kan tycka att det där borde borga för bred avelsbas, inte sant? Men bred avelsbas uppstår inte om man startar med 16 grundardjur och kör på det. En avhandling från 2004, en artikel från 2006 och en från 2007 säger följande. *

Av 296 hundar från 7 ”familjer” undersöktes 218 av ögonveterinärer över en fyraårsperiod.

65 hade distichiasis. Det är 27%.

Den yngsta drabbade hunden var 99 dagar gammal.  De undersökta hundarna hade mellan 1 -31 felväxande hårstrån.

Och den genomsnittliga inavelsgraden var ungefär 12%.

Och arvsgången då? Det enda som var helt klart var att distichiasis är ärftligt. Exakt hur det är ärftligt blev inte klart; om det är recessivt enbart, om det är flera olika gener där en eller ett par s a s bidrar med olika stor genomslagskraft – det är oklart. Men ärftligt är det och arvbarheten anges som hög.

Min tyska är skral och den szobrieska hemsidan bjuder inte på något annat språk. Men om jag inte läser fel, kallar man sin Elo för märkeshund och påtalar att den har EU-weit Markenschutz. EU-omfattande varumärkesskydd.

Ni som är duktiga på tyska får gärna bidra med att tala om ifall det står h =0.42 någonstans på varumärkets hemsida.** Själv hittar jag bara en uppgift om att valparna därifrån kostar från 850 euro och uppåt.

Bodil Carlsson

* Kaufhold, Judith, Population Genetic Studies of the dog breed Elo and the occurrence and genetics of distichiasis, 2004
Kaufhold,Hamann, Steinbach et al, Analysis of the prevalence of distichiasis in the dog breed Elo, 2006
 Samma författare, ännu en artikel men denna gång om genetiken bakom distichiasis, 2007

h står för heritability, arvbarhet. 0.42 brukar nog hållas för att vara ett högt värde på sådant som kan förändras genom selektiv avel.