Nyfikenhet är en kronisk åkomma – lite av en beroendesjukdom, faktiskt, svår att ta sig loss från när man har fastnat i den, orimligt tidskrävande och mitt i vägen för dagliga nödvändigheter som att vaska bort höstleran från golven och komma ihåg att posta räkningarna. Men det får bli som det blir! Nu ger jag efter för den igen. Säsongens återbesök av kära gamla CoVid och dess trista trolleritricks med smak- och luktsinne är nästan över. Bibblans bästa deckare är lästa. Bordercolliefrågan vilar förhoppningsvis svept i eftertankens kranka blekhet någonstans hos SKK och skall med lite tur förbli där. Tredje världskriget har inte börjat än och det är ändå bara strunt på TV. Det är dags att ta sig an något som jag har grubblat på av och till på senare år: brosk! ligament!
Mellan hundpromenaderna alltså: hållfastheten hos bindväv.
Det blir muntrare än att gå igenom de sorgliga listorna över inavelsgraderna på renrashundar eller motionerna på Kennelfullmäktige, fast med mera och mera svåröverskådligt material att leta upp, och ärligt talat hoppas jag att det inte kommer att leda någonvart. Jag hoppas att jag har missförstått ett samband. Men så är det med nyfikenhet, att även om man inte hittar det man letar efter, lär man sig ofta mycket annat på vägen – exempelvis att man hade fel.
Det finns något, som har drabbat min hund. En frambenshälta med felställning i tassen. Min veterinär fällde i förbigående en gång när vi pratade om det en kommentar, som jag inte förstod, och det hon sa har fastnat i mitt minne.”Collie har ju ofta svaga leder.” Vad menade hon med det? Jag förstod inte.
Men så, plötsligt, dök det upp en kortis i flödet på nätet om att det som har hänt min hund händer collieraserna oftare än andra raser. Så kom en kortis till, om en kattras. Och nånstans sa det pling!
Nu vet jag vad veterinären menade.
Carpal hyperextension – övertänjning i handloven.
https://www.mvsvets.co.uk/pet-owners/carpal-hyperextension/ :
In some dogs, particularly Collie breeds, the carpus can undergo degenerative changes which cause the palmar ligaments to become weak and gradually stretch. Other joints, such as the tarsus or hock joint (ankle joint in people) can also be affected in the same individual.
OK... Men varför? Vad skapar hållfastheten hos brosk och bindväv? Vad minskar den? Vad orsakar carpal hyperextension? Och varför skulle den dyka upp hos collieraser oftare än hos andra? Och om den nu gör det - varför har jag aldrig hört talas om den under alla dessa år?
En första kort liten överblick ger den gamla vanliga insikten. På den kunskapsnivå där jag befinner mig kan man inte hitta svar. Man måste leta rätt på dem som vet något. Och så måste man ha statistik.
Det borde vara två grupper som vet – histologer och veterinära ortopeder . Histologer är experterna på olika vävnaders uppbyggnad. Om någon kan svara på frågan vilka strukturer och förstärkande bindningar som elastiskt brosk i öron och ligament i tassar har gemensamt, så är det de. Veterinära ortopeder vet ifall carpal hyperextension hos collieraser är något de känner igen. Kan man bara leta upp dem, så brukar de gärna svara, om de hinner.
Det blir nog värre att få tag på siffror. Men den som aldrig letar, hittar aldrig något, så nu kör vi.
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar