LÖST PRAT!

Citerat ur en anonym blogg februari 2017:

”på ett MT  bedöms hundarna för egenskaper som inte hör hemma i ett normalt vardagligt liv ..utan man bedömer egenskaper som gör hundarna lämpliga för vidare utbildning till tjänstehundar..typ polishundar, bevakningshundar m.m
En collie som blivit gokänd på korning med höga poäng är enligt min mening ingen rastypisk collie.”

Fotot visar den korade collietiken Vittra. Vittra är ingen polishund. Vittra deltar i ett projekt som går ut på att lära barn med bakgrund i andra länder att hundar inte är farliga.

Det är alltså dags för avdelningen om löst prat.

Vem som svarar för just den här leveransen vet jag inte, för skribenten ser till att vara anonym, när hen berättar hur illa andra- inklusive namngivna andra - beter sig. Ja, det är en blogg. Ja, det är några år sedan de senaste inläggen och inläggen på bloggen är inte många, åtminstone inte de inlägg jag kan se. Skribenten verkar fyra av en skottsalva när något blir för mycket och sedan tappa målföret i några år, innan hen återkommer med bössan i högsta hugg för en ny insats. Inlägg från 2009 handlar om höftledsröntgen. HD- resultaten går inte att lita på, avläsarna håller varandra om ryggen för att dölja sina misstag och det man gör är att ”slå ut våra avelsdjur”. Så var det med det och den som skriver vet minsann vad självaste Audell hade att säga om saken. ”Vad f-n håller de på med där på SKK!”

Åren går.Tystnad råder. Sedan är det dags för nästa salva och då handlar det om MH och korning. Den elaka omvärlden gaddar ihop sig mot uppfödarna igen.

Så här lät det den10 december 2009:

År 2001 beslöt den Svenska Kennelklubben att införa krav på mentaltest för avel för collie trots att man förstått att 154 collieuppfödare var emot kravet.

Som collieägare möts man med skepsis när man kommer på en test..eftersom det under en lång  tid här i landet bedrivits något som mest liknar en häxjakt på collie, det enda som skrivs om rasen är hur dålig den är… många upplever därför när dom kommer på  en test att dom i princip är dömda på förhand..

.. 

Nu är det ju inte lika illa för alla. Det finns de som klarar sig bra på MH. Hur går det till? Jo – de fuskar:

Det vet vi ju alla att dom som skriker högst om vikten av tester och testresultat  är dom som själva förtränar sina hundar mest….bygger egna testbanor  ..hjälper valpköpare att träna deras hundar ..lånar hem hundar efter egna hanar och tränar ..träningen sker regelbundet till det är dags för MH

Nej – jag tar inte upp det här för att komma åt någon enskild person. Jag var lyckligt ovetande om den här bloggen tills någon frågade mig om jag visste vem som stod bakom den. Det gör jag inte och vem den anonyma skribenten kan vara bryr jag mig inte om. Att de senaste inläggen är tre år gamla är snarast en fördel; då behöver ingen som skriver i nutid känna sig trampad på tårna. Jag tar upp det för att det som skulle vara vanligt löst prat i många andra sammanhang – privat gläfs som man drar för kompisarna över kaffet, när man är sur över något som har gått en emot - inom hundvärlden kan presenteras som allvarsamma fakta, även när det närmar sig det tokroliga. Har ni läsare stött på många högljudda människor, som har resurser att bygga egna MH-banor och släpa dit sina och sina valpköpares hundar i tid och otid på regelbunden träning för att inte bli dömda på förhand på grund av all häxjakt på collie?

Jag har aldrig mött dem. Aldrig ens hört talas om dem. Men finns gör de, fuskarna. Det vet vi ju alla.

Gör vi?

En gång till – jag skriver inte det här för att dra igång mera bråk. Utan därför att det som går att läsa på bloggen i mina ögon är klarspråksexempel på en inställning, som hörts i många versioner under lång tid. Den inställningen går ut på, att uppfödare - vissa uppfödare, inte alla - alltid har tolkningsföreträde. SKK är skyldigt att leverera de beslut som uppfödarna vill ha, men gör det inte alltid. Då har SKK fel och uppfödarna rätt.  Röntgenavläsarna borde leverera de resultat som uppfödarna vill ha, men gör det inte alltid. Då har röntgenavläsarna fel och uppfödarna rätt.  SBK:s MH-beskrivare skall vi inte tala om – de levererar nästan aldrig, och när de gör det så ligger organiserat fusk bakom och hundarna som gillas är farliga. Ingenting är så fel som MH och ingen har så rätt som uppfödare.

Har vi tid med det här? Det finns två saker,som hundfolk måste börja tala sakligt och sansat om, ifall vi på sikt skall ha några renraser kvar.

Den första är vilken plats våra hundars framavlade egenskaper har i det samhälle som vi lever i nu. Det samhället är för den absoluta majoriteten av oss varken skotska högländernas fårbeten eller VIP-stolarna vid ringside. Så tänk om vi bestämde oss för att rösterna från ringside inte automatiskt har rätt till högre ljudstyrka än de hädangångna skotska herdarna? Eller alla de vanliga hundägarna?

Om vi bestämde oss för att det är hundarnas och hundägarnas intressen som ska höras tydligast?

Den andra är hur vi hanterar de slutna stamböckernas obevekligt ökande inavelsgrad. Vår ras har en frekvens av CEA och MDR1 tydande på en hög inavelsnivå. Vi har haft oturen att dessutom få in det ärftliga anlaget för fobisk rädsla. Ja, det finns hos enstaka individer i alla raser. Men det finns hos våra collies såpass ofta, att man får räkna med att råka ut för det, så som man räknar med risken för MDR1, och behöver undersöka för det så som man undersöker för colobom.Det är därför vi har mentalindex.

Svårare än så är det inte. Det vi inte kan ägna oss åt nu är att låta rasen falla isär i två avelspopulationer, där risken är att rädslebenägenheten ökar i den ena, medan vi är upptagna med ett gammalt gräl, som inte handlar om mycket annat än om vilka som har rätten till tolkningsföreträde. Collieutredningens förslag är ett mycket viktigt första steg för att förhindra den utvecklingen.

Bodil Carlsson