”Utredningsgruppen
har, utifrån det av SKK/CS givna uppdraget enligt ovan, delat upp
arbetet i följande huvudrubriker:
1.Colliens
mentala status –med
SKK/CS betoning på djurskyddetoch intentionerna med avelsarbetet
inom SKK-organisationen (se sidan 29)
2.Colliens
genetiska variation –har
rasen ”råd” med restriktioner?(sidan 30)
3.Hur
kan ifrågasättandet av MH minskas?(sidan 31)
4.Hur
kan samsynen inom rasklubben öka?(sidan 33 ”
Vi börjar med punkt 1,
för det är vad hela utredningen handlar om. Colliens mentala
status!
Vad har arbetsgruppen att
komma med? Den börjar med att berätta en historia.
1973 blev godkänt
karaktärsprov ett krav för att en collie skulle kunna delta i
utställningarnas s k segrarklass. Utredningen säger inget om
bakgrunden till det kravet, men nämner att ”meningarna redan på
den tiden var delade och debatten livlig”. Det gamla
karaktärsprovet ersattes av Mentalbeskrivning Unghund 1989 och sedan
kom Mentalbeskrivning Hund, MH, 1997. Tre år senare begärde SBK att
avelshundar inom de raser, som SBK har avelsansvar för, skulle ha
känd mental status, d v s ha genomfört MH, oavsett resultat, för
att deras valpar skulle få registreras. Och så blev det – från
2002 måste valpar ha föräldrar med ”känd mental status”för
att reggas. Så vad menas med ”känd mental status”? Det har
ändrats lite genom åren.
”Som
känd mental status avsågs att hunden genomgått en fullständig MH
alternativt att beskrivaren avbrutit beskrivningen. Om föraren
avstod skott ansågs hunden ändå ha känd mental status. Från och
med 2017-01-01 ändrades MH-regelverket så att föräldradjur födda
fr o m 2016-01-01 måste ha genomgått en fullständig MH med kryss i
alla 33 positioner för att erhålla känd mental status för avel.
Hund som förare eller beskrivare avbryter anses därmed inte ha känd
mental status för avel. Om föraren avstår skott anses hunden även
fortsättningsvis ha känd mental status för avel.”
En
sak som är bra att veta om de nyaste reglerna är detta – när
föraren avstår skott, får hunden en femma, alltså den beskrivs
som rejält skotträdd. Men känd mental status är känd mental
status, så det betyder inte att hunden inte får användas i avel.
Något annat som är bra att ha i minnet är det här: regler gäller
inte retroaktivt. Så för en hanhund, som bröt sitt MH före 2017, gäller fortfarande
den gamla regeln om att användas i avel – det får han visst! Så länge han lever går
det bra. Det tas inte upp i utredningen, men det är så det har
varit.
Så
hur har det gått för vår ras?
Sett
över tid minskar andelen av varje årskull långhåriga collies som
går MH. För korthåren är det tvärtom. Hur representativt blir då
MH just för långhårig collie? Om inte så många och för varje år
färre ur de långhåriga årskullarna går MH – kan man då säga
något om rasens mentalitet och om hur mentaliteten eventuellt har
förändrats?
Det
finns skäl att tro att man kan det, men att svaret kanske inte är
det man först tänker sig. Utredningen tittade på hur olika
uppfödare av collie har kommit till MH med sin uppfödning. Hur ser
det ut?
(Läsarna kan förhoppningsvis ursäkta den usla bildkvaliteten.)
(Läsarna kan förhoppningsvis ursäkta den usla bildkvaliteten.)
Det
ser ut så, att uppfödarna med högre värden än genomsnittet för
N/O i sin uppfödning mellan 2000 till 2017 skickar fler och fler
till MH. Det är den orange linjens uppfödare i diagrammet här ovan. Den blå linjens uppfödare, kennlarna med lägre värden, skickar färre och färre. Från början är skillnaden inte så stor, men den växer kraftigt med tiden.
Ni förstår vad det innebär? Att rasens verkliga genomsnittliga N/O och rädsla kan vara
sämre än det som vi ser i rasspindeln. Uppfödarna
med högre värden dominerar antalsmässigt på MH.
De andra dyker inte upp.
De andra dyker inte upp.
Bodil
Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar