söndag 13 december 2009

Desinformation - del sex

ETT JOBB FÖR PROFFSEN?

Kära läsare!

Om turerna i serien Desinformation har varit tråkig läsning, så ber jag om ursäkt. Tanken var att försöka ta reda på ungefär vad som verkligen låg bakom allt rammel på vissa bloggar och forum och all oro i en del SBK-hjärtan sista veckorna. Vad har egentligen hänt?
Summan av kardemumman är:
Försvarsmakten är nöjd med hur SBK levererar hundar, inte på alla punkter nöjd med sättet att leverera redovisning och kräver rättelse där - men tänker sig fortsatt uppdrag. Förhandlingar pågår. Ännu är det osäkert hur mycket pengar SBK kommer att få framöver, men det gäller för de andra frivilligorganisationerna också.
Allt det här gick ganska lätt att ta reda på. Varifrån kom ryktena?

Hundvärlden vimlar av påståenden och rykten. Ibland undrar man om såpan hålls igång för underhållningsvärdet. Andra gånger får man intrycket att ryktena bottnar i osäkerhet om vad som verkligen har hänt. Men det är förvånansvärt lätt även för en amatör att ta fram fakta och kolla dem mot varandra i det här landet. Medlemsorganisationers ledningar är tillgängliga. Myndigheterna svarar på frågor. De flesta dokument i den offentliga verksamheten är åtkomliga. Riksdagsledamoten talar inte om vem som uppmärksammade henne på ärendet, men det skall hon inte göra heller, för där källskyddet börjar slutar offentlighetsprincipen. I övrigt har alla svarat på frågor. Ingen har ifrågasatt rätten att ställa frågorna. Ingen har ifrågasatt vem jag är, som kommer med frågor. Ingen har varit motvalls eller undvikande.

Ibland får folk för sig att man behöver vara en speciell person för att ha koll på vad som händer. Man behöver vara insider, man måste ha kontakter. Man måste vara proffs. Det stämmer säkert, när det gäller turer i JAS- affärer, eller SIDA-pengar som försvinner ner i svarta korruptionshål på andra sidan jordklotet, eller för den delen megabomber - men hundvärldens organisationer är nu inte riktigt på den nivån när det gäller slutenhet och hemlighetsmakeri och avstånd från oss vanliga medborgare. Hur mycket kontakter behöver man för att reda ut det här?
Exakt två stycken – en mellan datorn och nätet och en mellan telefonen och jacket.
Att hävda något annat – att påskina att SBK undanhåller pengar från Försvaret och information från sina medlemmar och lyckas med bådadera för att alla håller tyst – är det som på fint språk heter desinformation och som på vanlig svenska kallas lögn.
Vem har intresse av sådant?

Bodil Carlsson

8 kommentarer:

  1. Du är underbar, min kära Bodil, Boddan-Knoddan, Carlsson. ;)

    SvaraRadera
  2. Superläsning Boddan!
    Hädanefter blir du min Boddan också! Om du inte misstycker :0)

    SvaraRadera
  3. Tack Bodil för att du lägger ner så mycket tid och energi på att uppdaga sanningen!

    /Anja G

    SvaraRadera
  4. Ja du "Boddan", om du är duktig eller inte på desinformation vet jag inte men några lättlurade kommer ju till din support.

    Eftersom jag har goda kanaler in i FM och HKV så fastnar jag inte i växeln utan ber att få prata med de som känner till ärendet. Om du hade samma möjlighet så skulle du inte låta så tvärsäker om något du inte har kunskap om.

    Du har tydligen blivit ombedd att stämma ner tonen nyligen, det är dags igen.

    Jacke

    SvaraRadera
  5. När jag var liten fick jag lära mig att det var fult att ljuga, den kunskapen skulle kanske kommit fler till del.

    SvaraRadera
  6. Hej stora och betydelsefulla Jacke! Om du känner till någon som är bättre insatt i ärendet än direktören för den ansvariga avdelningen, varför inte komma med en någorlunda faktabaserad story själv? Hade Brukshunden haft en journalist värd namnet, hade jag sluppit frilansa, du vet - för då hade SBK:s läsare fått saklig information om både MH och SBK:s utveckling, utan att Per Arvelius hade behövt begära plats för tillrättaläggande av felaktigheter och utan att en stackars amatör hade behövt sitta i telefon med de stora och mäktiga....som visade sig göra precis vad de skulle, nämligen svara på medlemmarnas/medborgarnas frågor utan några later.
    ...ehh, are you for real?

    En gång till. JO jag blev ombedd att stämma ner tonen. Vår Herre tog mig i örat. För att jag snackade skit om Hans månad november, serru. Och när Gud tar en i örat och påminner en om att ljuset finns även i november - då gör en klok kvinna en pudel. Särskilt om Han dessutom mirakulöst lossgör en insnärjd grythund och skickar honom hem igen, när vi alla har gett upp hoppet. Om någon annan instans än Vår Herre tar en i örat, då gör en klok kvinna ingen pudel alls.

    I övrigt har ingen bett mig stämma ner tonen. Den som vill är välkommen att försöka... och du som har så fina kontakter kan väl föreslå någon att göra det? Men vänta dig inte för mycket av resultatet, för du...
    ... I have news for you. Vår Herre är INTE samma person som Ulf Uddman.

    Bodil Carlsson

    SvaraRadera
  7. Hej Icka!
    Håller fullständigt med. Alldeles nyss läste jag en ny version av julevangeliet på en blogg. Religiös stämning måste smitta. Gissa vad? När jag sen gick ut med hundarna i snöstormen, framträdde i skyn en himmelsk härskara, som med trumpeter och harpoklang framförde en riktig gammal goding.
    Det var lite svårt att höra dem däruppe i den tjutande vinden i o f s, men jag är nästan hundra på att hela gänget sjöng:
    Du skall icke bära falskt vittnesbörd om din nästa!

    SvaraRadera
  8. Ah, vilken syn Bodil! Änglar och trumpeter som basunerar ut gamla visdomsord mitt under en ryande snöstorm. Kanske änglaskaran drar vidare och hittar nya bekantskaper att strö visdom över? Man kan ju hoppas...

    Johan

    SvaraRadera