Många år efter att newfoundlandsvalpen lämnat jordelivet levererar en uppfödare en schäfervalp till en köpare och tar 10 000 för den. Ett och ett halvt år senare höftledsröntgas den kliniskt friska hunden. Han visar sig ha HD grad E.
Vem är han? Han är en i en kull om sex valpar efter en tysk hane med en skyddstitel, som under 2009 -2010 hinner få drygt 60 valpar i Sverige. Efter vad valpens uppfödare säger i rätten, har denne hane visat sig lämna flera höftledsfel i kullar med flera olika tikar. Den tyske hanen har en pappa med HD = B, för modern anges i Hunddata att höftledsstatus är okänt. Själv har hanen HD grad B. Hans partner den här gången är en svenskfödd tik, vars far hade HD u a; mamman hade HD grad B. Det har tiken själv också. Valparna har alltså en morfar med normalhöfter. Mormor, mor, farfar och far har grad B, och för farmor är status okänt. Lyser detta grönt ljus för höfterna hos avkomman? Inte nödvändigtvis, kan man tycka - här kan det döljas ett "frö till fel".
Och det gjorde det, tyvärr. Av de sex valparna i kullen är två ej röntgade, två har HD grad B och de två andra har E-höfter.
En av de två som köpte valparna med den svåraste graden av höftledsfel krävde prisnedsättning. Hon hade betalat 10 000 kr för en valp, som oavsett att den var kliniskt besvärsfri när den såldes, när röntgen utfördes och fortfarande när ärendet kom upp i domstol, då hunden var fullvuxen, var behäftad med ett sådant fel som avsågs i Högsta domstolen utslag från 1989. Hon ville ha nedsatt pris. Särskilt ville köparen ha det eftersom hon på uppfödarens hemsida sett en annons, där en annan schäfer, med HD grad D, såldes för 3 000. Om grad D kostar 3 000 bör grad E kosta ännu mindre, ansåg köparen. Köparen tycks ha skickat uppfödaren ett kravbrev med begäran om att få tillbaka de pengar hon ansåg att hon betalat för mycket.
Vad ansåg uppfödaren?
Uppfödaren säger i tingsrätten, att han inte anser att rättsfallet från 1989 är jämförbart och domstolsutslaget den gången därmed inte är tillämpligt. Newfoundlandsuppfödaren hade medvetet avlat på föräldradjur med påvisad dysplasi, som SKK redan klargjort inte borde gå i avel. Det hade inte han gjort; det skulle han aldrig göra. Att den tyske hanhunden visade sig lämna HD var "sådant som kan hända och som det inte finns några garantier emot. Eftersom han inte kände till det, ska han inte belastas för det. Det är ett fel som han inte svarar för." (Min fettning, citerat ur tingsrättens handlingar) Vidare säger uppfödaren, att detta besked har han fått både från sitt försäkringsbolag och från SKK:s juridiska avdelning.
Ifråga om den schäfer som annonserades ut på hans hemsida för 3 000 säger uppfödaren, att han ville att den skulle få leva vidare i ett bra hem och därför sålde han den för en symbolisk summa, hellre än att skänka bort den. Hans försäkringsbolag hade redan givit honom full ekonomisk ersättning för höftledsfelet genom att hunden var försäkrad med användbarhetsskydd.* Någon sådan försäkring hade inte valpköparen skaffat för valpen och (underförstått) därmed försuttit möjligheten att få ekonomisk kompensation den vägen.
På detta svarar köparen helt enkelt, att höftledsfel är ett dolt genetiskt fel, som säljaren svarar för - enligt utslaget i Högsta domstolen 1989.
Och tingsrätten höll med köparen. Uppfödaren dömdes att betala tillbaka större delen av köpeskillingen och dessutom ersätta köparens rättegångskostnader och kostnader för kravbrev.
Bodil Carlsson
* Man kan kanske gissa, att denna andra schäfer var en tik, inköpt som tilltänkt avelstik från annan upfödare, men där höftledsfelet gjorde att hon inte kunde användas i avel, d v s hon blev inte brukbar så som var tanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar