HEDERSPRIS I VÄNSTERVARV 1)

Vädret svänger från ena ytterligheten till den andra. Oväntade saker händer och själv har jag varit på hundutställning! Lokala klubben satsade på gårdagen för sin inofficiella och prickade rätt - strålande sol på morrontimmarna för de drygt tvåhundra anmälda hundarna, bra väglag och barärmade parkeringsvakter för alla bilarna som de färdades hit i. Några hade kört långt och dök upp från Vintrosa, Hunnebostrand, Ödeshög, Jönköping,  Göteborg och Linköping för sina tre minuter i ringen. Inte nästgårds direkt, även om de flesta kom från en omkrets på en tio mil eller så. Av blandrashundarna kom de flesta från trakten, men en hade rest ända från Åmål och en annan från Åtvidaberg. Min personliga favorit i gruppen kom  från Irland som avlivningshotad hittehund för inte så länge sedan, men är hjobo för gott nu.  Vi gick valpkursen ihop. Sedan har hon fått pröva sina första viltspår. Matte säger att hon aldrig har haft en hund som behöver sova så mycket; vid sjusnåret på kvällen ramlar öronen ner och hänger på sidan av huvudet och då är det nattdags för den lilla tiken. Jag gissar att hennes hjärna fortfarande har mycket jobb med att reda ut skillnaderna mellan förr och nu.
Här är hon och jag hoppas hon vann!
För jodå - det fanns en BIS för de blandade också.

Ser ni den kroppens linjer och muskler? Blicken är riktad mot harpaltarna på åkern intill. De troskyldiga långöronen är vana vid liv och rörelse på klubben och anar inte att en tvättäkta lurcher spanar in dem.

En sansad kille var den här - helt oberörd av den händelserika omgivningen.

Ena föräldern amerikansk bulldogg, andra föräldern jämthund.  Hans svans hade en del problem med sin grupptillhörighet - den kunde inte riktigt besluta sig för om det var spetsknorr eller inte som gällde - men oavsett vilken uppfattning som svansen hade för ögonblicket, så satt den på en  kraftfull kropp. Ägaren var så glad över att hon hade fått en vänlig bedömning av domaren i blandrasringen och hon var ännu mer glad för att de hade gått på kurs med honom - han var redan vuxen, när han kom, och efter kursen hade de fått mycket bättre kontakt med sin hund, hon och maken. Hon strök bort en mygga från hans ansikte och hund och människa tittade på varandra med ömsesidig uppskattning.  Matte känner jag som en mycket vänlig person och hunden är cool, men någonting i hans sätt att titta upp på henne får mig att tro, att den som eventuellt får för sig att bråka med henne skulle få en stor överraskning.
Tja - varför har man hund? För det som man förväntar sig och ibland för det som kommer som en oväntad bonus.

                                                                *    *    *

I katalogen hittades 77 raser. Här är en av dem, en av många som bara representerades av en individ. Den här ger beteckningen draghund ett nytt ansikte, men styrker tesen om att hundar ger oss värdefull motion. Sex stycken dansk-svensk gårdshund fanns på plats och jag tror att detta är en av dem -

-men det fanns sex stycken Jack Russel i full rulle runt fötterna att hålla reda på och dessutom en Parson Russel, dito, och jag är inte bra på terrier. Det fanns sju staffordshire bullterrier, fem amstaff och nog doldes några av deras sort i blandrasgruppen också. Det visades en enda tax, en enda boxer och en enda schäfer. Det visades lika många canaan dog som  tax, fyra gånger fler basenji än boxer och dubbelt så många eurasier som schäfer. Grupp 8 och 9, i praktiken golden och labb respektive sällskapshundar, hade dragit så många anmälda att man fick ordna med domarbyte. Med 19 anmälda var golden största rasen, men långhårig och korthårig chihuahua var åtta till antalet, chinese crested ställde upp med tre och tibetansk spaniel med fyra.

Sju långhårscollies fanns på plats och en känd collieprofil, som hade färska nyheter från England. Internationellt ansedd domare (som förstås har sett en del amerikanskättade shelties i sitt hemland) dömer fram helamerikansk sheltietik i England och skickar ut en bunt av den inhemska uppfödarelitens hundar med kommentaren "Ni har förstört rasen!" Verbalt upplopp bland uppfödarna följer och det blir förstasidesrubriker i Dog World. * Domaren vidhåller att en sheltie inte bara är en massa uttryck och päls - den ska ha en kropp också! En användbar kropp! Känd engelsk toppuppfödare och handler (som förstås också råkar vara delägare till tiken) håller med domaren. Nya rubriker i Dog World. Läs själva!
Jag lovar - det var mycket mindre prestige och mycket bättre stämning på en liten inofficiell tillställning i Hjo.

Bodil Carlsson

*klicka på länken!