UTANFÖR PROTOKOLLET

Mitt enda barn flyger till Canada i natt och jag är för full av ågren för att kunna se på TV, så jag läser protokoll.
Det är mer givande än man kan tro.

Har ni varit inne på Den Andra Bloggen på sistone? Favoriter i repris!
Airedaleterrierns stolta seglats ut ur Brukshundsklubben. SBK:s lömska motdrag att kidnappa collierasen som kompensation för den förlorade airedaleklubben. Collieklubbens framstampade röstboskap. Det vedervärdiga HD-röntgandet. Plågor och pålagor på fattiga uppfödare!
Men nu har iallafall SKK:s CS vägrat godkänna broholmerföreningens ansökan om ett hälsoprogram. Det tycker Den Andra Bloggen är klokt och bra. För se hur illa har det inte gått med försöken att få ner HD-frekvensen på schäfer! Jo – vi får veta att det ”är bara logiskt att autoimmuna sjukdomar ökar i förskräckande omfattning, att schäfer minskat med tre fjärdedelar” och att ”det är stora problem att få fram dugande tjänstehundsämnen.” Så kan det gå, när man börjar HD-röntga.
I sin visdom har CS förstått hur avelsurval baserat på hälsa slutar. Just det - med ohälsa. Jajamänsann, flickor och pojkar! Inte vill CS dra på de stackars broholmarna autoimmuna sjukdomar eller se på när rasens tjänstehundsämnen förångas! Just DÄRFÖR har CS gjort sagt ifrån - här ska inte fjantas med nåt hälsoprogram...

...eller var det inte alls på det viset? Vad hände egentligen?
Broholmern är en hund av mastifftyp med anor i Danmark från 1500-talet. Som många andra gamla raser fick den se tiden gå ifrån sig och räknades som utdöd, tills intresset för att bevara den vaknade och några entusiaster bestämde sig för att återskapa den.
De är fortfarande igång. Nu vill de ha ett hälsoprogram – höfter och armbågar röntgade och MH på föräldradjuren, annars inga registrerade valpar.
Gissa varför ansökan inte godkändes? Det står också i CS-protokollet. Det har inte ett skvatt med tjänstehundar eller autoimmuna schäfersjukdomar att skaffa. Det beror på att rasen har EXTREMT FÅ HUNDAR!
I Norge och Sverige finns sammanlagt sådär trettifem styckna att avla på. Det är väl klart som korvspad att de inte går att införa avelsbegränsningar på! De avelsbegränsar sig själva alldeles tillräckligt genom att vara så få.
Det glömde Den Andra Bloggen att berätta. Som drapan formuleras blir den ett bevis för att CS tycker som bloggaren och att hälsoprogram är fiffel och båg och rasernas fördärv. Det var väl någon som ville höra det.
Det där är Andra Bloggens standardteknik.
Ryck ett faktum/citat ur sitt sammanhang. Svep in det i generösa sjok av eget tyckande i bjärta färger, garnera med krusrosetter i form av ett känt namn eller två, det ser gediget ut! Och leverera resultatet som önskepaket till hunderiets gamla garde, som behöver få sin verklighetsbild bekräftad.
Är man dessutom gammal hundjournalist, kan ju någon tro att man har fakta rätt.

Läser man vidare i samma CS-protokoll hittar man denna mindre ögonbrynshöjare.
”En journalist har till Nils Erik Åhmansson framfört kritik om hur SBK hanterat de statliga medel på drygt 3 miljoner kr som man får varje år. Ordföranden har haft ett samtal med SBK:s ordförande Staffan Thorman i frågan och konstaterat att SBK har tagit till sig den kritik som varit och nu på bästa sätt kommer att lösa frågan.”
Hmm... det där kom visst inte heller med i bloggen?
Ännu bättre för att hålla tankarna borta från ett flygplan på väg över Atlanten är följande rader ur samma CS-protokollet av den 25 november 2009. Åke Hedhammar föreslår en kontakt med EU-parlamentarikern Marit Paulsen ”med anledning av den mediedebatt som uppstod för någon månad sedan kring aveln med våra sällskapsdjur och då särskilt hundar.” Hedhammar får i uppdrag att förbereda den kontakten.
Vilken debatt ägde rum i höstas? Efterdyningarna av APGAW-rapporten. Ett möte för att diskutera rapporten kommer att hållas med representanter för Veterinärförbundet och SLU. Och så har det framkommit starka önskemål om att få nytt folk på plats inom FCI:s ledning.
Att läsa protokoll börjar kännas rätt spännande.

Det rör faktiskt på sig i världen utanför protokollet. Fast kanske inte just i den riktning som det gamla gardet önskar.

Bodil Carlsson