En sådan är just avslutad, tillsammans med stundtals osäkre killen som visade sig vara modig till tusen när korven kom fram. Borta var bekymmer om människor som tittade på, borta var (efter något som kändes som ett ögonblick) osäkerheten inför den främmande kursledaren: Herregud, hon delade ju ut korv! Och inte lite heller!
Vi lydnadsnoviser, dvs jag och hanen, tränade kast med liten korv samt ingång till husse under första träningsdagen. Och riktigt framgångsrikt, om jag får strunta i Jantelagen för en kort stund.
Följande dag vidtog ännu mer träning på främmande människor, ett specialmoment för min hund och nu blev det frikostiga givor med korv som han hämtade hos de andra kursdeltagarna. Det var en ren fröjd att se honom glad och förväntansfull springa fram till okända människor och plocka upp de korvbitar som främlingarna villigt pekade på.
Nyttigt också att få en van colliemänniskas syn på problemet och framför allt att få förslag på lösningar! Tack, Yvonne!
Efter en sådan här helg känns det gott att vara collieägare. Att få veta att man har en hund som duger mycket väl, trots vissa brister.
Collieägare är ibland experter på att hitta fel hos sina hundar, mindre bra på att se de positiva sidor som hunden har. Men de finns – det gäller bara att locka fram dem! Jag har förstått att KORV är nyckeln till framgång i hundträningens bransch. Så nu får det bli kladdiga fickor ett tag framöver. Den motivation jag såg framkallas av korv har frälst mig. No more leversnittar!
Nu ligger han här bredvid mig, den lille svarte, utslagen efter helgens prövningar. Jag tror han är nöjd… Och det är jag med.
Johan N.
Man, korv makes miracles! :-)
SvaraRaderaGrattis till killens framsteg! Härlig läsning...avundas alla er som kan komma iväg så där. Lilltikens självförtroende har vuxit så man ser det efter ett par omgångar på agilitykursen - by means of korv, förstås, men också en instruktör som ser vad som behöver göras.
Toppen Johan - killens självkänsla har säkert ökat metervis :0)
SvaraRaderaLeversnittar - pfffuiiii....
Nej KORV skall det vara - alternativt KÖTTBULLAR
Oavsett om man har en blyg hund eller en icke-blyg hund är GOTT GODIS betydligt mer peppande än trista leversnittar eller Frolic.
Jag kan inte påstå att jag har blyga hundar - on the contrary är de nästan lite väl framfusiga, men GOTT GODIS används alltid ändå vid all slags träning. (alternativt kampleksak, där det passar bättre)
Ett tips för att slippa kladdiga fickor Johan : Lägg korven i en liten godisficka av plast, du vet en sådan som man kan fästa vid bältet! Jag har den aldrig i bältet, alltid i fickan - no more kladdiga fickor :0) Plastfickan är lätt att göra ren.