LÄNDERNA PÅ KNAPPNÅLSHUVUDET

 Ni minns att FCI 2017 inte kunde gå med på sin avelskommittés förslag om en minimal noslängd för hundar därför att en sådan regel skulle kränka ursprungsländers rättigheter?

Kina annekterade Tibet 1950. Dalai Lama lever fortfarande i landsflykt.Senaste försöket till organiserade protester mot Kina inne i Tibet gjordes 2008. Kina slog ner det med trupper och tårgas och det rapporterades om dödsskjutningar.

2015, samma år som FCI beviljade Kina World Dog Show, krävde den kinesiska kennelklubben – då medlem av FCI sedan några futtiga år tillbaka – att FCI skulle ändra ursprung för ett antal tibetanska raser från Tibet till Kina. Senare skulle raserna också få sitt ”beskyddarland” och ”utvecklingsland” ändrat från England till Kina. Brittiska uppfödare startade nätupplopp och namninsamlingar. Det blev sådant väsen att nyheten hamnade i Daily Mail och till sist (tillsammans med berättelsen om hur det gick till, när Kina fick WDS) kunde läsas i en svavelosande krönika om svansandet för Peking i den stora amerikanska affärstidskriften Forbes!

.

Det hela slutade med att FCI (och Kina) fick backa, i alla fall ett halvt steg. FCI:s ordförande skrev lugnande brev till alla berörda. Engelska kennelklubben skulle minsann få behålla rätten att ändra i rasernas standards, för det var trots allt i England som raserna”utvecklades” efter att en gång ha anlänt från Kina, dit de kom från Tibet – är ni med? - så England var deras ”beskyddarland”. Rasen tibetansk mastiff har nu i FCI:s rasstandard en högst diplomatisk kompromiss som ursprungsland :”Tibet (China)” Samma sak gäller tibetansk spaniel och terrier, lhasa apso och shih tzu. Om mopsar säger standarden:

Breed status	Recognized on a definitive basis
Country of development of the breed	GREAT BRITAIN
Country of origin of the breed	CHINA
Country of patronage of the breed	GREAT BRITAIN
Working trial	Not subject to a working trial according to the FCI breeds nomenclature

Kina brukar stå på sig, så om det slutar där är väl osäkert. Hur länge europeiska djurskyddsmyndigheter värderar mer eller mindre historiska ursprungsländers rättigheter högre än hundarnas rätt att andas är också osäkert. Men att mycket av det som FCI kallar kynologi är ekonomi och politik, det är nog rätt säkert.

FCI diskuterar hur många länder som ryms på rasstandardens knappnålshuvud. Varför diskuterar inte vi hundägare hur länge vi skall ta de här dumheterna från ett parallellt universum på allvar?

Bodil Carlsson