INFLATION

Förutom att dra in pengar på skönhetspriser tar FCI betalt för att godkänna och registrera kennelnamn. År efter år ligger den andelen av inkomsterna på runt 7%.

2017 godkände FCI 22 580 nya kennelnamn. Renrasavelns gamla kärnländer, som Finland och Frankrike, låg bra till i listan med 1 202 respektive 1 560 nya kennlar, men spridningen av hobbyn är uppenbar i ansökningslistan. Kina toppar med 2 905 beviljade ansökningar, runt en sjundedel av alla nyregistrerade kennelnamn. Brasilien beviljades 1 500, Ryssland 1 318, Tjeckien 1 079 och Ukraina 506. Nästa år godkändes totalt 19 471 nya kennelnamn. Det året hade Sverige 623 nya, men Brasilien 1 348, Kina 1 718, Ryssland 1 188, Polen 1 371, Tjeckien 1 194 och Ukraina 761 nya. Lilla Serbien hade bara 151, men lägg den siffran på minnet.

Jag tror, att två saker händer samtidigt. Dels att länder som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland har fått en växande och alltmera köpstark och statusmedveten medelklass, som siktar in sig på konsumtion av en ny lyxmarkör västerifrån - renrashundar. Så var det i vår del av världen för hundra år sedan och så är det där idag; den som vill tro att ett pris till en utmärglad rysk vinthund inte har med saken att göra får väl fortsätta tro det. Nystartande uppfödare i de länderna räknar med sälja till sina egna välbeställda konsumenter med FCI-godkända namn på sina kennlar. Nyblivna köpare vill få sina hundars (och sin egna) status bekräftad av FCI-domare. Win/win –om inte alltid för hundarna, så definitivt för FCI. Samtidigt försöker människor i de gamla kärnländernas fattigare periferi skaffa en inkomstkälla genom att haka på trenden. De säljer säkert till inhemska köpare också, men hoppet står till länder där många har råd att betala tre gånger så mycket för en valp. Ni minns planet med döda och döende franska bulldogsvalpar som landade i Toronto? Det kom från Ukraina.

En mera udda sak kopplad till den version av hundvärlden som FCI exporterar verkar också ha hänt. Domarinflation! Sverige har cirka 240 domare. Serbien har runt 7 milj invånare och befolkningen minskar – unga och bättre utbildade ger sig av för att hitta jobb, framför allt i EU-länder. Genomsnittlig månadsinkomst per hushåll ser ut att vara en femtedel av den i Sverige.

Antalet nya serbiska kennelnamn är som man kunde vänta sig mot den bakgrunden lågt, men antalet domare högt. 2015 säger FCI:s statistik att landet hade 463 FCI-domare. 2016 hade siffran gått upp till 490! Var det lätt som en plätt att bli FCI-domare i Serbien, så att folk bosatta i andra länder såg till att skaffa sina titlar där för bruk inom FCI-området? 2017 har antalet serbiska FCI-domare i vilket fall plötsligt krympt ihop till 225 och 2018 är de 228.

Satte någon till sist ner foten? Jag vet inte. Finns andra länder med ovanligt gott om domare? Jag vet inte. Det jag läser är att grälet mellan FCI och engelska KC, som slutade med att FCI försökte förbjuda sina medlemsländer att invitera engelska domare, började med bråk om FCI-domarnas skiftande kvalifikationer. FCI-domare på väg till utställningar i England måste fylla i ett frågeformulär för att bevisa sin kompetens för KC... Och då vart FCI-domarna riktigt, riktigt sura och och sedan bröt kriget ut, för det här handlar om folk som tar sig själva på oerhört stort allvar.

Resten av oss kan dra på mun. Åtminstone ibland. Andra gånger är det svårare.

Bodil Carlsson