Det var fruktansvärt varmt, men jag såg inga hundar som var illa påverkade. Sådana ser jag här med jämna mellanrum, små kortnosar som steg för steg plågar sig fram på asfalten och andas så att man blir rädd. Gissningsvis är det säkrare för en hund, även en med mycket päls, att vara vältränad och i sällskap med hundvana och uppmärksamma människor, när det handlar om ansträngning i hetta.
Jag såg inte så mycket av själva tävlandet och vet inte riktigt vem som vann vad, men jag såg ett antal människor och ett antal hundar, som hade bra kontakt med varandra och som var glada. Inte bara på prispallen.
På kvällen bodde vi på ett gammalt torpställe långt upp i skogen och umgicks med hundfolk och hundar - fram mot midnatt var det drägligt svalt. Hundarna trivdes i varandras sällskap...
... och man fick tillfälle att se den där genetiska variationen. Två vackra herrar, bara vackra var och en på sitt sätt.
Sist på kvällen kunde man gå iväg och se en lagotto plumsa omkring i sjön vid torpet. Eller bara sitta och se ut över vattnet.
Eller titta på den enda icke torkskadade blomman.
Ja, det där var vårt Collie-SM. Det och ett par svängar runt en fantastisk agilitybana. Stort tack till alla som jobbade och slet med att ordna det för oss andra!
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar