Jag halkade in på forum och bloggande om collie av en ren slump. Fick se en del statistik som gjorde mig ganska upprörd och började då ställa frågor på det numera avsomnade Collieforumet. Ibland medvetet provocerande för att se vilka svar jag fick. Det var intressant att se hur jag nästan genast klassificerades som ”Bruksare” för att jag ansåg, och fortfarande anser, att hundens mentalitet faktiskt är viktigare för ägaren (och för hunden!) än dess utseende. En ”Bruksare”, förstår ni, är en person som tycker att collien kan se ut hur som helst, bara den är bra på att kampa! Ungefär så insiktsfullt kunde en tvättäkta bruksare beskrivas på detta saligen avdöda forum. Skulle man skratta eller gråta? Jag skrattade och tänkte att ingen kan väl ha en så svartvit bild av collien och dess olika ägare. Men det kunde de.
Jag har i och för sig alltid tagit avstånd från avel för utseendets skull. Hunden blev inte människans bästa vän för att utsättas för en rad uppfödares försök att skapa ett personligt skönhetsideal. Hunden är värd ett betydligt bättre öde än så.
Många människor har i generationer innan oss, aktivt avlat för att få fram en bra hund. En hund som ska arbeta med specifika arbetsuppgifter och som därför måste ha en fungerande anatomi och ett fungerande psyke för denna uppgift. Att börja experimentera med anatomin eller psyket, som fungerat länge och väl, har sitt pris. Många raser idag har uppfödare med en skuld som inte någon skuldsaneringstjänst i världen kan lösa. Just för att man glömde, eller struntade i, vad rasen var framavlad för.
"Det har gått för långt, ingen tryckte på stoppknappen, tåget har bara rullat på". Man kan stapla den ena klyschan på den andra men det värsta är att de stämmer så bra. En fråga jag ställer mig är: När hände det?
Var det på salig Lady St John’s tid det började gå åt pipan?
När hunden blev något annat än en arbetskamrat?
När hunden blev en sak, ett tidsfördriv, en prydnad att visa upp?
Om det nu var redan då – då måste vi vakna upp och se att nu är vi redan här. Tiden går ju så fort!
Johan Nilsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar