ALLA SKÖTER SITT

Hedersknyffeln Johan lägger spår i skogar som har varit snöfria i två veckor – och det är han glad för!

Johan, flytta hem. Så här såg det ut för en vecka sedan på den här plätten.



Körsbärsblommen är borta nu och det som finns kvar av den är ett minne av natten när Lilltiken väckte mig för vad hon påstod var ett plötsligt påkommet behov. Det plötsligt påkomna var behovet att jaga bort grävlingen så där stod jag barfota på bron och hörde trummandet av hennes tassar i mörkret - hon lät som en liten stridshäst, galopperande fötter kors och tvärs över gårdsplan, rasande flämtanden som närmade sig eller försvann. Hon hann inte ens skälla, så bråttom var det.
Det var nästan varmt ute, mitt i natten. Och så doften. Det luktade svagt, svagt av körsbärsvin!

Idag ser det ut så här. Nu är det päronträdet som strör blomsnö i trappan.



Päronträdet är en skurk och bondfångare. Päronträdet lurade mig att köpa det här bygget, som jag varken har kunskap eller pengar att sköta. Det insåg jag första gången jag såg stället. Jag insåg det tills jag råkade titta på det stora trädet vid huset och såg ett moln av sorgmantlar lyfta från grenarna. Alla stora träd viskar saker och jag vet precis vad det här sa. Hade mäklaren släpat hit mig vid den här tiden på året, när humlorna och vildbina dånar i alla vitblommande grenar, hade han lätt kunna lägga på en miljon. Eller två.


Hur som helst har man inte tid att bara titta. Alla sköter sitt. Katten flyr med panikuppspärrade ögon från jordkällartaket, han har upptäckt en Alien på sitt revir. Det är Hästtjejen, som hjälper oss att sätta upp en grind i stängslet runt den nyharvade gräsfria åkerlappen där fånghästarna får gå. Hans väg korsar hundarnas, som rusar dit för att skälla på Hästtjejen för att hon ska fatta att vi ropar om matdags.



I pausen mellan åskskurarna motionerar shettisarna oss



och sedan samlas fåren runt havrehinken och Colliebusen försöker slå i mig att han visst intresserar sig för får och inte bara för fårskit



och hela tiden står Cunningham´s White, som också sköter sitt, och lyser. Kort sagt, ursäkta att det har dröjt med inlägg. Livet är snärjigt och ibland jäkligt och slutar alltid illa, men det finns dagar då de kunde ha lagt på en miljon till – man hade köpt det ändå.



Inte sant?


Bodil Carlsson