Snöblandat regn piskar genom mörkret och det är som vanligt bara skräp på TV.
Man letar underhållning där man kan hitta den och blir inte kräsen. Any old music will do.
Ja, då finns Andra Bloggen. Där har det bjudits raffel på sistone.
Oerhörda ting har timat!
Tyvärr togs de snabbt bort, alla kommentarer och inlägg som för oss outsiders hade kunnat förklara skeendet. Så det är inte alldeles enkelt att hänga med, ni får själva läsa och gissa.

Andra Bloggen publicerar en av sina återkommande skildringar om hur Stora Kynologer och Stora Uppfödare ersätts av små ansiktslösa karriärister överallt, medan världen går mot sin undergång. Rasklubb efter rasklubb kidnappas av superintellektuella och totalokunniga typer, närmare bestämt av kategorierna ”ivriga damer” och ”annorlunda herrar”. De gamla vanliga totalitära regimerna och deras koppling till andras åsikter i hunduppfödningsfrågor är också på plats, lite slitna efter flitig tjänstgöring, men de ställer upp den här gången också. T o m häxorna känns som gamla bekanta. (Jag saknar faktiskt kvinnorna i kamouflagebyxor och alla de svärjande brucksfanatikerna, men de dyker kanske upp igen, när de har fått vila sig lite.) Men onekligen finns nytt att häpna över också!

Det berättas om anonyma telefonsamtal om bloggaren till hennes arbetsgivare, fackförbund och ”rättsvårdande instanser” – kan det vara polisen, tro? Anonyma samtal till hennes anhöriga. Antydningar och misstänkliggörande från bloggaren själv om den skyldiges identitet och hemort.
Vi läste med stigande förtjusning. Familjen hängde över min axel och när vi kom till slutklämmen, där den misstänkte får veta att han kan fortsätta med att runka i sitt pörte - då skrattade vi så att tårarna rann. Vilket språk! Vilken elegans! Vilka klassiska dokusåpeingredienser!

Så lätt att skämta med också. Så här till exempel:
Hur ska det gå?
Ska de ivriga damerna lyckas få till det med de annorlunda herrarna? Ska häxorna fördrivas? Ska de kamouflagebyxade kvinnorna klampa in på scenen igen svärande åt sina hunnjävlar? Ska de kultiverade och intellektuellt skolade collieuppfödarna känna sig väl marknadsförda bland bloggens runkande pörteinvånare?
Andlöst väntar vi på fortsättningen. Tänk vilket häftigt intryck av hundvärlden folk ska få!

Visst. Fast det smakar så här.

Giftigt, men futtigt och smått.

Så vi plockade bort det från Collievänner. Det är inte ett jäkla dugg roligt med anonyma telefonsamtal. Och det är bara djävligt trist att all diskussion ska sluta på den här nivån.
Man kan inte ens driva med soppan utan att landa i den själv.
Sorry!

Bodil Carlsson