Så har vi då gjort detta, jag och hanen. Jag har många gånger gått MH som publik men först nu som deltagare med hund. Det var intressant på många sätt och vis. Momenten är välkända för mig och jag hade en, kanske förutfattad, mening om hur min hund skulle reagera på dem.
I vissa fall betedde han sig precis som jag anat men överraskade i andra fall. Jag valde att avstå momentet skott eftersom jag vet att han reagerar negativt på denna typ av ljud. Det var viktigare att han avslutade utan att vara belastad av tidigare moment och det var en glad och till synes opåverkad hund som klev av banan - om än med krullsvans! Det som var lite jobbigt tidigare var bortglömt.
Jag har inte en perfekt collie, men modigare än jag trodde. Dessutom gillar jag honom, väldigt mycket.
Jag har sett collies rusa iväg från sina ägare vid MH. Skräckslagna, okontaktbara hundar som bara vill fly. Och de har flytt - tio, tjugo, femtio till och med hundratals meter. Dessa händelser har bidragit till att jag, på mitt sätt, arbetar för att collien ska bli en mentalt stabil hund. Ingen hund ska behöva fly pga rädsla för överraskningar eller plötsliga ljud, då är något fel – väldigt fel.
Är det tilliten till ägaren som fallerar eller är det så att hunden inte har ”baspaketet” i fråga om mentalitet eller är det en kombination? Jag har inte svaret på den frågan. Men jag lider med varje hund som inte klarar att genomgå denna beskrivning, med eller utan skott.
Om uppfödarnas huvudintresse var att avla för en stabil mentalitet så skulle antalet flyende collies på MH minska. Många gör det redan medan andra hävdar att det inte finns några rädda collies… Jaja, en struts med huvudet i sanden ser inte heller något.
/Johan N.
I vissa fall betedde han sig precis som jag anat men överraskade i andra fall. Jag valde att avstå momentet skott eftersom jag vet att han reagerar negativt på denna typ av ljud. Det var viktigare att han avslutade utan att vara belastad av tidigare moment och det var en glad och till synes opåverkad hund som klev av banan - om än med krullsvans! Det som var lite jobbigt tidigare var bortglömt.
Jag har inte en perfekt collie, men modigare än jag trodde. Dessutom gillar jag honom, väldigt mycket.
Jag har sett collies rusa iväg från sina ägare vid MH. Skräckslagna, okontaktbara hundar som bara vill fly. Och de har flytt - tio, tjugo, femtio till och med hundratals meter. Dessa händelser har bidragit till att jag, på mitt sätt, arbetar för att collien ska bli en mentalt stabil hund. Ingen hund ska behöva fly pga rädsla för överraskningar eller plötsliga ljud, då är något fel – väldigt fel.
Är det tilliten till ägaren som fallerar eller är det så att hunden inte har ”baspaketet” i fråga om mentalitet eller är det en kombination? Jag har inte svaret på den frågan. Men jag lider med varje hund som inte klarar att genomgå denna beskrivning, med eller utan skott.
Om uppfödarnas huvudintresse var att avla för en stabil mentalitet så skulle antalet flyende collies på MH minska. Många gör det redan medan andra hävdar att det inte finns några rädda collies… Jaja, en struts med huvudet i sanden ser inte heller något.
/Johan N.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar