Utvärdering av utfall av hälsoprogram Stockholm 2021-03-10 Bilaga 24:3 Det är angeläget att vi ställer oss frågan om ett hälsoprogram som kanske efter 10 år inte har gett resultat har begränsat det genetiska urvalet eller berikat det. 0 Om det begränsar den genetiska mångfalden anser vi att det mycket viktigt att vi verkligen ser ett förbättrat resultat av de hälsoprogram vi kräver. När vi skapar hälsoprogram bör vi vara säkra på att de ger sundare och friskare hundar i slutändan, och vi bör veta det när slutändan är nådd, annars har väl hälsoprogrammet mest en ohälsosam effekt på många rasers förmåga att växa och bli en stark och sund population inom sin ras. Ger HO-hälsoprogrammet uppfödarna ett bra verktyg som de/hundarna behöver? Begränsar det aveln, får vi för få hundar kvar? Har vi friskade höft och armbågsleder än utomlands? Har vi sämre led resultat eller har vi bättre/friskare hundar än ·utomlands, och även jämfört med svenska hundar före -80 talet då HO-screening tog fart. Endast screening av höftleder kostar de svenska uppfödarna minst 35 miljoner per år och den tid man lägger ner på själva undersökningarna. STOKK önskar därför en utvärdering av hälsoprogrammens effekter på aveln. En sådan utvärdering kommer såklart behöva finansiering, men vår tanke är att det redan finns registrerat i kennelklubbens databas och därför inte behöver kosta så väldigt mycket Alla vill ha och föda upp friska hundar, frågan är väl om alla regler och hälsoprogram hjälper oss att skapa sunda/re djur eller skapar uppfödare med bakbundna händer och minskar urvalet av blivande avelsdjur. Stockholms Kennelklubb yrkar: Att SKK/CS väljer ut ett antal hälsoprogram som blir utvärderade ur hälsosynpunkt, så vi säkerställer att de gett det resultat som de var ämnade att göra. (Min fettning)
Gå igenom årets motioner till KF och ni hittar några riktigt förvånande. Stockholms kennelklubb svarar för två av dem. Här ovan kom den första. Vilken nytta, frågar StoKK, har vi av HD-programmen? Är våra hundar verkligen ledfriskare än innan allt detta röntgande drog igång på 80-talet?
Utfallet av SKK:s hälsoprogram avseende HD hittas på ett antal ställen. Inte minst i en artikel av Åke Hedhammar från 2020:
Swedish Experiences From 60 Years of Screening and Breeding Programs for Hip Dysplasia—Research, Success, and Challenges
Vet ni hur lång tid det tar att hitta den artikeln på nätet? För min del visste jag inte ens att den fanns, så jag sökte inte på titeln eller på Hedhammars namn. Jag letade efter fakta om utfallet av de svenska HD-programmen och då kom den. Googla på Swedish+hip+dysplasia+ project och ni har den framför näsan på trettio sekunder. Den är skriven på inte alltför svår engelska och den ger StoKK ett tydligt svar, om det nu var det man var ute efter och inte något annat. Så här:
”In 2019, an extensive evaluation of the Swedish Hip Dysplasia Program was initiated by the board of the Swedish Kennel Club and performed by internal and external reviewers.
The evaluation showed an early successful decrease in all grades of HD followed by a later much slower decrease in affected HD phenotype despite an improved genetic trend.
These findings could be explained by the initial change from usage of unscreened and affected to almost exclusively screened and unaffected breeding stock, and later less selection pressure from phenotypic selection due to less variation (i.e., a larger proportion of dogs scored as normal).”
Vad gör det där höftledsröntgandet för nytta, frågar alltså StoKK, och när tänker SKK ta reda på det? Jotack, det har SKK redan gjort. Den här undersökningen gjordes på SKK:s initiativ 2019, men StoKK kan ju ha missat det. I så fall bjuder jag på en översättning av sammanfattningen. ”Utvärderingen visade en tidig framgångsrik minskning i all grader av HD, följd av en senare, mycket långsammare, minskning i HD-drabbad fenotyp trots en förbättrad genetisk trend.
De här fynden kan förklaras av den inledande övergången från att använda oscreenad och HD-drabbad till nästintill helt screenad och icke-drabbad avelsstam och därefter mindre selektionstryck från fenotypisk selektion orsakad av lägre variation (m a o, a större andel hundar befanns ha normala höftleder.)”
Ska vi ta det en gång till?
När avelsdjuren började screenas för höftledsfel sjönk alla grader av HD-fel snabbt. Sedan gick nedgången inte lika fort, eftersom de svårast drabbade HD-hundarna, de som har högst riska att nedärva dåliga höftleder, inte fanns kvar i aveln längre. De som är kvar är de friskare höftlederna och när man avlar på dem, minskar inte de dåliga höftlederna lika fort längre. Det finns inte lika många kvar som kan minska.
Att höftledsfelen minskade rejält när HD-programmen hade hållit på ett tag kan knappast vara nyheter. I stora drag har det varit känt länge. Många vanliga hundägare vet det. Varför vet inte StoKK? Är det svårt att förstå? Många vanliga valpköpare begriper det. Det är därför vi röntgar våra hundar, när våra uppfödare ber oss.
Den numera obligatoriska ramsan om genetisk variation är förstås med - den som skulle ha begränsats av HD-programmen. StoKK, snälla – den ENDA genetiska variation som försvinner är den variation som skapar de värsta höftledssfelen och den variationen vill vi inte ha. De andra 20 000 genernas variationer finns kvar i orubbat bo, som de var.
Men.... MÅSTE det ta så lång tid? Ja, StoKK, det måste det. Tio år är inte jättelång tid i de här sammanhangen. Det beror på den där genetiska variationen. Rensar man på en hundgeneration ut varenda hund som har eller misstänks ha någon enda av de gener som tillsammans skapar HD-fel i en ras där HD är vanlig, då lämnar man en avelsbas i ruiner efter sig. Det är just därför man inte gör så. Man fortsätter i generation efter generation att plocka bort de värst drabbade hundarna – inga andra. Man använder sig av HD-index, när minskningen av kliniskt drabbade hundar avtar. På det viset slipper man ifrån de värsta HD - generna, men lämnar resten kvar. Det är därför som de svenska raser som började HD-programmen för några decennier sedan har fått friskare leder. Det är fakta. Vill man inte bekanta sig med fakta, kan man förstås avla hund ändå. Man måste inte veta saker, så länge som regelverket går in och svarar för den kunskap man själv inte orkar skaffa sig. Men kanske kan man låta bli att skriva motioner med frågor som redan är besvarade?
Titta på siffrorna! Screening för höftledsfel kostar de svenska uppfödarna MINST 35 miljoner per år, påstår StoKK. Jaså? Lite högt räknat kostar HD-screening 2 000 kr per hund. De svenska uppfödarna röntgar alltså själva och på egen bekostnad 17 - 18 000 hundar om året? Den uppfödare som jag bäst känner till har på trettio år fött upp 143 hundar. 100% är HD-röntgade. Av de 143 har uppfödaren själv röntgat och betalat för 10 egna och 13 foderhundar. De andra 120 hundarna har röntgats av valpköparna på deras bekostnad. Är det så väldigt annorlunda i Stockholm?
Jag hoppas, att någon som deltar på KF frågar StoKK om den här motionen. Varifrån kommer siffrorna? Och varför viftar StoKK med frågor, som redan är besvarade? Vad är syftet?
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar