onsdag 12 februari 2020

Del 3): COLLIEUTREDNINGENS ARBETSLISTA




Utredningsgruppen har, utifrån det av SKK/CS givna uppdraget enligt ovan, delat upp arbetet i följande huvudrubriker:



1.Colliens mentala status med SKK/CS betoning på djurskyddetoch intentionerna med avelsarbetet inom SKK-organisationen (se sidan 29)



2.Colliens genetiska variation har rasen ”råd” med restriktioner?(sidan 30)



3.Hur kan ifrågasättandet av MH minskas?(sidan 31)



4.Hur kan samsynen inom rasklubben öka?(sidan 33


Vi börjar med punkt 1, för det är vad hela utredningen handlar om. Colliens mentala status!
Vad har arbetsgruppen att komma med? Den börjar med att berätta en historia.

1973 blev godkänt karaktärsprov ett krav för att en collie skulle kunna delta i utställningarnas s k segrarklass. Utredningen säger inget om bakgrunden till det kravet, men nämner att ”meningarna redan på den tiden var delade och debatten livlig”. Det gamla karaktärsprovet ersattes av Mentalbeskrivning Unghund 1989 och sedan kom Mentalbeskrivning Hund, MH, 1997. Tre år senare begärde SBK att avelshundar inom de raser, som SBK har avelsansvar för, skulle ha känd mental status, d v s ha genomfört MH, oavsett resultat, för att deras valpar skulle få registreras. Och så blev det – från 2002 måste valpar ha föräldrar med ”känd mental status”för att reggas. Så vad menas med ”känd mental status”? Det har ändrats lite genom åren.

Som känd mental status avsågs att hunden genomgått en fullständig MH alternativt att beskrivaren avbrutit beskrivningen. Om föraren avstod skott ansågs hunden ändå ha känd mental status. Från och med 2017-01-01 ändrades MH-regelverket så att föräldradjur födda fr o m 2016-01-01 måste ha genomgått en fullständig MH med kryss i alla 33 positioner för att erhålla känd mental status för avel. Hund som förare eller beskrivare avbryter anses därmed inte ha känd mental status för avel. Om föraren avstår skott anses hunden även fortsättningsvis ha känd mental status för avel.”

En sak som är bra att veta om de nyaste reglerna är detta – när föraren avstår skott, får hunden en femma, alltså den beskrivs som rejält skotträdd. Men känd mental status är känd mental status, så det betyder inte att hunden inte får användas i avel. Något annat som är bra att ha i minnet är det här: regler gäller inte retroaktivt. Så för en hanhund, som  bröt sitt MH före 2017, gäller fortfarande den gamla regeln om att användas i avel – det får han visst! Så länge han lever går det bra. Det tas inte upp i utredningen, men det är så det har varit.
Så hur har det gått för vår ras?

Sett över tid minskar andelen av varje årskull långhåriga collies som går MH. För korthåren är det tvärtom. Hur representativt blir då MH just för långhårig collie? Om inte så många och för varje år färre ur de långhåriga årskullarna går MH – kan man då säga något om rasens mentalitet och om hur mentaliteten eventuellt har förändrats?

Det finns skäl att tro att man kan det, men att svaret kanske inte är det man först tänker sig. Utredningen tittade på hur olika uppfödare av collie har kommit till MH med sin uppfödning. Hur ser det ut?
(Läsarna kan förhoppningsvis ursäkta den usla bildkvaliteten.)


Det ser ut så, att uppfödarna med högre värden än genomsnittet för N/O i sin uppfödning mellan 2000 till 2017 skickar fler och fler till MH. Det är den orange linjens uppfödare i diagrammet här ovan. Den blå linjens uppfödare, kennlarna med lägre värden, skickar färre och färre. Från början är skillnaden inte så stor, men den växer kraftigt med tiden.
Ni förstår vad det innebär? Att rasens verkliga genomsnittliga N/O och rädsla kan vara sämre än det som vi ser i rasspindeln. Uppfödarna med högre värden dominerar antalsmässigt på MH. 
De andra dyker inte upp.


Bodil Carlsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar