KASTAD KAMPBOLL

Antagligen är det så här man förväntas känna sig idag. Depressiv i soffan under skyddande lager av uppgivenhet och filt. Efter ett riktigt brakårsmöte i en hundrasklubb, där man kommer på sig själv med att sitta och titta och tänka:  vad skulle hända, om en vanlig journalist råkade vara vanlig medlem med intresse för rasen?

Vad skulle ha hänt, om någon hade föreslagit en av Aftonbladets hundägande reportrar att bli medlem och komma in och se sig om lite i hundvärlden? Det är en intressant planet, that´s for sure, även om den oftast snurrar på långt under den seriösa journalistikens radar. Det beror bland annat på, att journalister ännu inte riktigt har fattat, hur mycket pengar som omsätts av sällskapsdjursindustrin med vidhängande näringar och hur många människor, som berörs. Eller på vilka sätt de berörs. Igår hade hursomhelst så många nya medlemmar hittat till årsmötet att en obekant nuna mer eller mindre knappast hade uppmärksammats och det bjöds dessutom på så mycket underhållande skeenden, att även en dramarecensent hade haft intressanta vibbar att rapportera till läsekretsen.

Hade hen fått bäras ut på bår efter nio timmar av välregisserade anföranden och slutna voteringar? Hade hens penna rödglödgats av fascinerande citat, som att colliens skotträdsla beror på de specialkonstruerade öron, som den måste ha för att höra fåren? Eller att en statistisk metod, som används inom husdjursavel överallt för att sammanställa de mest olika typer av resultat och mätningar, kanske är helt främmande för just hundar, eftersom de inte är flyktdjur?

Hade hen hajat till över att höra en nyvald ordförande säga om ett känt problem inom rasen, ett som plågat många hundar och valpköpare, att det är som med dalmatiner – det finns inte så mycket slarvmån i rasen? Det gäller att sköta sig som hundägare, med andra ord.

Jag tror att journalisten hade tagit det med fattning: de får höra litet av varje. De är härdat folk. Men de har inget att komma med, jämfört med collieägare. Vi har hört det mesta under trettio år.

Vi bars inte ut på bår.

Idag har många av av oss i stället den här blicken.

                                   Kastad kampboll brukar komma tillbaka. 

I en demokratisk organisation kan även en ytterst knapp hopstampad majoritet - fyra rösters övervikt för den oväntat uppdykande kandidaten till ordförandeposten - användas mot den nästan lika stora minoriteten. Det hör till spelreglerna.

Frågan är om det är ett särskilt klokt sätt att använda spelreglerna.

 

 Bodil Carlsson