Kan meddela att det tar ca en timma att klippa gräset med motorgräsklippare, det är större än man tror och anar på dessa bilder. Finns flera intressanta trädgårdsprojekt att ta tag i, föregående ägare var mer intresserade av hästhållning än trädgård medan vi är det motsatta. Ett stall är ett ypperligt förrådsutrymme för t ex trädgårdsredskap!
Johan Nilsson
Johan, vad är detta för slöhet? Du utelämnar det väsentliga: Vad är det för odlingszon??? Hur mycket och hur välbrunnen stallgödsel startar ni med?
SvaraRadera:-)))
Lycka till med trädgården Johan!
SvaraRaderaHär finns spännande möjligheter.
Från växtintresserade Lolo
Alltså - precis som jag sa tidigare - ett drömplejs :0)
SvaraRaderaOch det ser väldigt välskött och "planerat" ut redan nu.
OK, zon 5 gäller här, välbrunnen gödsel finns i ett skjul tvärs över vägen och den ska vi snart hämta. En ros finns - en död Polarros. Vi får skaffa nya friska sådana.
SvaraRaderaTrädgården är lite försummad så här krävs beskärning, när det är tid för sådant, och gallring som startar nu. Planer finns på utvidgat stenparti (bild 2 - där syns en svårklippt grässlänt som nog ska förenas med det befintliga stenpartiet till vänster)
Och, ja, det verkar hittils vara drömboendet. Fast jag fick rensa hängrännor igår, det var nog inte gjort på länge...
Tack för era uppiggande kommentarer :-)
Johan
Tja, zon 5...Been there, done that! Honungsrosen gick bra där, fast i skyddat läge - passa er för vårsolsläge, värmen väcker bladknopparna och marken är fortfarande frusen, så rosstackarn avlider av vattenbrist! Detta mördar fler rosor än vanlig kyla, tror jag. Här har en honungsros i söderläge kolat vippen, på andra sidan trädstrammen lever de någorlunda i gott skick. Den lilla blåa, Rhapsody in Blue, klarade sig oskadd men troligen bara tack vare täckning av djupsnö. The White Rose of York, gamla vita bondrosen, fnyser åt köldskador och mår fullständigt prima - och detsamma gör den baltiska vinrankan! Vackra vita Mme Plantier helt oskadd, Rose de Resht någorlunda OK, men obs att de är gamla engångsblommare och tuffa.Ispahan och Gloire de Guilan, gamla persiska rosor som borde vara införstådda med inlandsklimat, har överlevt men mer är det inte och samma sak gäller R gallica conditorum, trots att den ska ha odlats i Centraleuropa i hundatals år...snyft. Fullständigt oberörda en meter ovanför högsta snölinjen ståtar Hurdalsrosorna med nya skott - men svår färg till era hus kanske, kall rosa ton med antydan åt bleklila?
SvaraRadera