Kommentar 1) Repeat after me: All breeds need outcrossing at some point to refresh genetic diversity as you can not endlessly breed from within a closed gene pool.
Kommentar 2) Repeating: never outcross, do line breedings, win dog shows.
Skämtsamt meningsutbyte i en stor internationell facebookgrupp nyligen. Diskussionen utgår från den finska kennelklubbens beslut att i samarbete med tio uppfödare starta ett utkorsningsprojekt för fransk bulldog. Reaktionen från franska franska bulldoggsklubben är den förväntade – pompös pinsamhet avrundad med det gamla vanliga hotet: ”Det är vi som bestämmer, det där kommer vi aldrig att gå med på och vi ska minsann se till att de aldrig blir reggade!” Som illustration av skillnaderna i samsyn mellan den växande gruppen hundmänniskor med genetiska/anatomiska baskunskaper och den traditionella hundvärlden, t ex mellan en grupp finska frallauppfödare och den franska rasklubben, eller mellan FCI:s vetenskapliga kommitté och FCI:s ledning, är de två kommentarerna huvudet på spiken. Det gamla gardet sitter fast i sina prioriteringar. De nya kunskaperna rör sig framåt.
Vet ni vad som är intressant? Att den här argumentationen numera pågår INNE i kennelklubbarna.
Ikväll, när jag som hastigast tittar in på Collievänners statistik, häpnar jag. På ett par dagar har de gamla inläggen om ett ärende i Disciplinnämnden från slutet av 2019 fått 388 nya läsare. Inlägget om en uppfödarannons i Hundsport har nu strax under 900. Ingetdera hade jag väntat mig. Jag hade inte heller väntat mig det här: att en person – numera med annan ras än collie men väl insatt i och med egen erfarenhet av vår ras – allvarligt övervägde att anmäla annonsen till Reklamombudsmannen för vilseledande marknadsföring. Vet ni varför hen bestämde sig för att låta bli? Hen ville inte ta risken att få sin hund belagd med avelsförbud.
I medeltidshistoria hittar man rättegångar mot djur. En grupp råttor stämdes t ex inför domstol någon gång på 1400-talet för att de hade ätit upp skörden för nederländska bönder. När råttorna inte infann sig i domstolen, begärde deras advokat anstånd med rättegången, eftersom det inte kunde bevisas att råttorna fått kallelsen. Djur ansågs ha eget ansvar för sin plats i skapelsen, så en och annan hund åtalades också för att den bet folk eller hade stulit en stek eller haft ihjäl en höna. Straffen var grymma. Men det var ändå hunden, inte ägaren, som hade gjort sig skyldig till brott och även en brottslig hund hade rätt till advokat, som den tidens rättsmedvetande såg saken.
Jag är inte säker på att avelsförbud mot en hund på grund av ägarens åsikter är helt förenligt med dagens rättsmedvetande. Jag är inte heller säker på att Kalla Fakta är bästa platsen att granska det som kallas SKK:s organisationskultur. Däremot tror jag att det är dags för SKK:s medlemmar och delorganisationer att titta på sig själva och på framtiden mera än på det som har varit. Harrisonutredningen kom för herrans många år sedan fram till att SKK inte skulle vara en exklusiv förening för utställare och uppfödare. Det är mycket olyckligt om föreningen ger intrycket att ju högre upp i organisationen man tittar, desto exklusivare blir den.
SKK är helt enkelt alldeles för bra för det. Repeat after me: all seriös avel, inklusive seriös blandrasavel, behöver pålitlig offentligt tillgänglig hälsodokumentation. Varifrån skulle vi få det, om vi inte hade SKK?
Bodil Carlsson
Jag tycker att de borde gå att tex på eu-nivå införa ett obligatoriskt offentligt journalsystem som alla veterinär besök rapporteras in i och en skyldighet att ha gjort vissa hälsotest och mentala test etc. Kanske även kastrera hundar som ej skall gå i avel om de skall få gå ute lösa. Vet att kastrering har nackdelar men på europeisk nivå behöver vi ju bli av med gathundsproblemet etc.
SvaraRaderaDvs just detta kanske inte är ett bra förslag men vad jag menar är att det inte bara borde ligga på nivå frivilligorganistioner för då kommer de bara gälla vissa hundar. Alla hundar inom eu borde födas till drägliga liv.