THE AKC STORY: UPPGÅNG OCH FALL

AKC höll sig länge – om nu inte ”i det längsta” är ett bättre ordval - med avsaknad av principer för inspektion av de kennlar, som reggade flera och flera valpar i AKC:s namn. AKC:s inställning var att det var någon annans jobb att se efter hur hundarna hade det: AKC sysslade med stamboksföring och inget annat. Fram till 1996 – efter femtio år av ökande efterfrågan och produktion av renrasvalpar – fanns inga AKC-åtgärder att ta till mot uppfödare, som hade viktigare syften med verksamheten än att sköta avelsdjur och valpar väl. Sådant föll under jordbruksdepartementet, lokala djurskyddsföreningar och lokala polismyndigheter, tyckte den amerikanska kennelklubben. När AKC skickade inspektörer, instruerades de att intressera sig enbart för hur stamboksuppgifter och identifikation av hundarna sköttes, inte för hur hundarna sköttes. Rätt att regga valpar hos AKC hade alla, som inte hade fällts i domstol för ren vanvård. Så den sidan av saken höll man sig borta från så länge det gick. Uppmärksamhet i media och en gryende ny djurrättsrörelse gjorde att det inte gick hur länge som helst. Det här är alltså förändringen från 1996 och framåt:

For the first time, AKC inspectors could respond to filthy conditions and inhumanely treated dogs at the kennels they visited. From that point forward, breeders who wouldnot raise their standards to meet AKC’s minimum requirements could no longer use the American Kennel Club as their registry (s 7, High Volume Breeders Report)

Ett större bekymmer för AKC tycks den bristfälliga dokumentationen av härstamningen hos många av alla dessa valpar ändå ha varit. Papper och identitet var suspekta hos många hundar från kommersiella uppfödare och fejkade stamtavlor vanliga. När tillräckligt många – inklusive AKC:s sent omsider tillsatta inspektörer, valpköpare, och till slut även den rikstäckande pressen – hade ifrågasatt trovärdigheten i AKC:s registreringar tillräckligt mycket och länge tog organisationen till sist 1996 ”det exempellösa steget” - står det i rapporten - att införa krav på att registreringsbara hundar skulle hållas på viss minimumnivå när det gällde skötsel.

För första gången kunde då uppfödare, som inte ville höja standarden i sina hundfabriker, förlora möjligheten att regga hos AKC. Samtidigt infördes krav på DNA-bevis för föräldraskap. Ville man regga hos AKC, så skulle man sköta både sina hundar och deras papper och därmed basta!

Det höll de kommersiella storuppfödarna inte med om. Så vad gjorde de? De slutade registrera sina valpar hos AKC och bytte till - eller startade själva - andra register. Från toppnoteringen 1992 på drygt en och en halv miljon registreringar börjar AKC:s reggsiffror att falla.

Och falla. Och falla.

Mellan 1993 och 1996 är nivån bara litet lägre än 1992– runt en miljon trehundratusen. 1999 ligger den på en miljon ett hundratusen: en förlust på tvåhundratusen reggpengar på tre år. 2002, året då en särskild kommitté fickuppdraget att komma med förslag om hur AKC skulle förhålla sig till storvolymsuppfödare, är reggantalet för första gången på många år mindre än en miljon. Och sedan fortsatte det utför.

De sista statistikuppgifterna om reggantalen är från 2008 – då var siffran 649 677. Därefter skymtar bara en och annan uppgift förbi i AKC:s årsrapporter.

Antalet AKC-registrerade hundar föll till den grad att den nationella kennelklubben bestämde sig för att sluta skylta med siffrorna.

Så kan det gå, om man låter kommersiella intressen sätta en ring i näsan på en ideell organisation. Det här är några av slutorden i rapporten från 2002 - sidan 8.

The popularity of purebred dogs alone assures that if AKC abdicates the position of leadership it has already earned, others with different values will quickly pick up the baton. 

 Efterfrågan på renrasiga hundar är sådan, att om AKC abdikerar från sin ledarskapsposition, så kommer bara andra med annorlunda värderingar att ta över stafettpinnen.

På svenska: om inte vi använder vår position  till att sälja registreringsbevis, så kommer någon annan att göra det.

Börjar det låta bekant?

Bodil Carlsson