Sedan dess har elledningarnas skick tagit ett skutt från femtiotal till modern tid och köksspis och kamin godkänts för vedeldning - och så har vi en luftvärmepump, som håller basvärmen uppe, så att man inte behöver stå i ytterkläderna och stoppa in tändvirket i spisen med stela fingrar efter långa hundpromenader i januari. Det underlättar, vill jag lova.
Nu är det redan kav mörkt på sista hundkissningen och det krävs ficklampa för att ta sig ner och natta hästarna. Det är lite mer omständligt allting, fast inte dystert. Allt är liksom bara vackert på annat sätt. Färgerna ändrar sig och får en vanlig kvällsrunda längs åkrarna att se ut som de där sekvenserna i amerikanska filmer, ni vet, där halmstubben och molnen är så laddade med drama att man förstår att nu närsomhelst landar utomjordingarna. Eller så rider den huvudlösa ryttaren på sin spökhäst ut från det ihåliga trädet. Eller så!
Ingenting sådant sker här. Huvudlös får man vara själv - omgivningen reagerar inte, vilket kanske beror på att det inträffar så ofta. Som när liten liten tant blårusar för att drapera stor stor presenning över stor stege på var sida om omsorgsfullt målad ännu otorr dörr och alldeles för sent upptäcker de uppspelta hundarna som klämmer ihop sig under presenningen, helt förtjusta över detta nya sätt att gömma sig för smattrande regnskur... och sedan får ligga på knä i en halvtimma och lyfta colliehårstrå efter colliehårstrå med pincett ur den fina blanksvarta dyra lackfärgsytan...tja! Som sagt, huvudlösa tanten är det vanligaste spöket häromkring. Det är andra saker som är sagan.
Varje skog är Fangorn forest.
Bodil Carlsson
Hej vilken härlig blogg, så du har också collier? :) Jag har två stycken , ta en titt in =)
SvaraRaderaHej Emma! Ja, ehh, vilken annan hund vill man hellre ha? :-)Trevlig helg till dig, lillkillen och doggsen!
SvaraRadera