DET GODA I LIVET

Vilka bra dagar livet får för sig att strö ut framför en ibland! Gräsänkedag när solljuset flödar och allt flyter på – hästarna ute och stallet mockat tidigt och tvätten uthängd, en lååång hundmarsch i raskt tempo och ändå muskel kvar för städning inne!
Yepp - det är säkert kvinnors idé om en dag i paradiset.

Grannfrun dök upp med lilla pappen. Nu löper hon inte, så Colliebusens uppvaktning har gått över i farbroderlig välvilja, men lilla pappen flörtar vilt för att få igång honom i lek. Tikarna tittar på henne och säger Nippertippa! och Vuxna damer vill vila i fred på sin egen gräsmatta! - men de säger det snällt.
Lilla pappen springer upp på jordkällarkullen och skådar ut. Sedan ger hon upp ett högt tjut av fasa, vänder och flyr. Ett monster attackerar!
Lilla pappen rusar skakande rakt in i huset. Tre collies har då redan lyft som concordeplan från marken och ställt upp på jordkällaren i stridsformering. Tävlingscyklisten på träningspass var snabbt förbi och förtjänade enligt Colliebusen inte mer än några patrullsprång längs stängslet med ett par avfärdande skall slängda efter sig.
Ingen collie begrep något. Tikarna nosade över lilla pappen för att hitta skadan: hade hon gjort illa sig? Colliebusen lät pappen komma fram och söka tröst.
Alla la sig ner och pappen blev lugn. Hon bor en bra bit från vägen och har aldrig sett hjälmförsedda varelser med jättesolglasögon forsa fram på nära håll.
Det slår mig att på alla år har jag aldrig sett collies vara annat än vänliga mot en rädd hund. De kan eskortera en grävling från tomten i hög hastighet, de försöker gå rakt igenom lagårdsdörrn om de anar att räven är på andra sidan och robbar kattmat och de kan ställa upp sig till gemensamt försvar om de tror att vildsvin finns i omedelbar närhet – de är inga mesar, så sett. Men den som är liten och rädd ska omhändertas.

Vad hade man de gamla gårdshundarna till? Vilket material görs servicehundar av? Helt logiskt struntar jag nu i den i o f s ytterst välbehövliga vårstädningen och bjuder mig själv och colliesarna på ännu ett långt härligt vårstros.
Dogs make a life good, så dom kan gärna få lite tillbaka. Städa kan man förmodligen göra när man är död. I den där ettan med jordvärme, ni vet - hög jordvärme! - där man förmodligen förtjänar att hamna efter livslångt ointresse för, tja, städning.


Bodil Carlsson