WBBP: ANDAS LUGNT!

Jo - vi kommer till utfall och slutsatser. Lugn i stormen! Men ett syfte med den här serien inlägg om WBPP och kortnosade hundars andningsegenheter är att visa hur en studie görs. Bl a görs den så, att man redovisar vad och hur man gjorde och varför man kom fram till det man kom fram till och tanken med det är alltså att alla som undrar (och inte minst de som kanske tvivlar) själv skall kunna tänka efter om det som sägs är trovärdigt eller inte.
Så - andas lugnt. De flesta av oss kan ju faktiskt det. Vi behöver göra en liten ansträngning med att aktivt använda bröstkorgens muskulatur för att vidga lungorna när vi andas in sittande framför skärmen. Vi behöver inte göra någon ansträngning alls för att andas ut. Så fort vi slutar att aktivt dra in luften, pyser den fritt ut igen genom samma andningsvägar som den kom in. Det är utandningen och den är arbetsfri - om vi inte har ett pågående asthmanfall.
 Eller är  brachycefala hundar grad 2 och 3.

Hundarna sattes in i plastlådan. De fick 5 - 10 minuter på sig att vänja sig vid att vara där. När de hade kollat igenom boxen och kommit till ro, började man registrera deras andning. Det gjorde man i 20 minuter. Och av alla dessa andetag som varje hund tog under alla de 20 minuterna, valde man ut de 20 andetag som  var mest lika varandra och mest vanliga för den hunden och som togs medan den fortsatte vara vilande. Hundar som blev oroliga och inte hade lugnat sig efter 5 minuter tog man ut ur boxen. Sedan gjorde man ett nytt försök med den hunden, men om den fortfarande inte kunde acceptera att vistas i boxen utan var orolig, flämtade eller trampade omkring därinne, togs den bort inte bara från boxen, utan från hela studien.  Man ville inte registrera andetagen från hundar, som hyperventilerade av stress. Man ville ha lika förutsättningar för hundarna, så att det man registrerade var skillnader i andning. Inte skillnader i något annat. Ägarna kunde se sin hund under hela proceduren genom ett glasfönster i dörren till rummet intill.
Så vad är WBBP? En grafisk illustration av det som örat (med eller utan hjälp av stetoskopet) hör, när hunden andas. I princip ser det ut så här. Ladies and gentlemen, let me introduce to you: ett enda normalandetag som WBBP ser det!
Ungefär så här skulle vi se  ut just nu, vi som läser detta.

Ni ser den kortare, aktiva inandningen med sitt maxflöde, PIF. Ni ser den längre, passiva utandningen med sitt maxflöde, PEF. Ni ser det jämna, rytmiska flödet som tillför syre och befriar oss från koldioxid med minimal ansträngning för bröstkorgens muskler.  Vackert, inte sant? It doesn´t just keep us alive. It keeps us going!