SKANDALEN

Klart det är skandal! Enda hemmavarande djurägaren sussar på örat fram till halv nio och inte nog med det... innan allt är gjort (i lustempo) och det är klart för hundavmarsch har klockan hunnit bli halv tolv!

Hästarna och fåren står hursomhelst sedan länge över högarna med hö och vattnet i ämbaren andas ånga upp i solen. Fåglarna flurrar vilt kring fröautomaten. Hundarna har frukosterat gånger flera på kall stallkattsmat från igårkväll och därefter på varm dito från i morse och den enda anmälan till djurskyddet som kvarstår är då den gamla vanliga: Onda Ögats klagomål över att fåglarna ser honom komma. Orange katt lyser bra mot snö och bruna fjolårslöv. Katten anser förstås att det är mitt fel, för det är jag som åker på hans missnöjesyttringar, men jag vet inte vad jag skall göra åt saken, utom att undergivet sopa upp nästa omkullvälta krukväxt.

Sen går vi äntligen ut! Igår var alla träd, nära och långt borta, rimfrostade ut i fingerspetsarna. Vi stod och såg ut uppe på åsen, på den gamla vägen som är komocketapetserad utkant av en öde beteshage nu men som troligen var stora vägen längs Vättern på medeltiden: ett enda vitt jättebroderi mot holbeinblått vatten.

På vägen tillbaka började det blåsa upp och vi gick hem i ett stilla regn av kristallnålar.

Hundarna fann allt detta betraktande komplett ointressant och fick inte upp ångan förrän vi vek av för att titta över spåren i den frusna sumpskogen bakom Jägartorp... men då gick det fort!

Dogs make a life good. De påminner trötta och dystra gamla tanter om att meingen med  alltihop är en vårvinterpromenad i dubbskor där man behöver en dusch efteråt!

Bodil Carlsson