Skrynklig och tilltufsad efter många vändor ner i och upp ur jeansfickan är den, min röstlapp från Collieklubbens årsmöte igår. Det var inte på långa vägar den högsta siffran heller: som mest - i ganska många timmar - var vi 233 deltagare. I en förening med sådär 770 medlemmar är det en stor andel. Alla hade inte samma åsikter, men alla gjorde sig omaket att komma, några från Norrland och andra från Skåne; sitta igenom ett drygt sju timmar långt möte utan chans till lunch eller ens en fika att få upp blodsockernivån med; ett antal fick sova på hotell åtminstone en natt, andra hoppade in i bilen och gav sig av på en femtio mil lång tripp tillbaka så snart mötet var slut. Men folk kom!
Stort tack till Thomas Uneholt, SKK:s förste vice ordförande, som var mötesordförande och höll alla och alltihop i lagom strama tyglar - annars hade vi säkert behövt sju timmar till för att ta oss igenom dagordningen. Ett marathonjobb, som sköttes med både pondus och humor och som uppskattades. Om man kan abonnera på en mötesordförande för kommande år, så tror jag att vi är många som skulle föreslå honom; förhoppningsvis är han inte så slutkörd att han inte kan tänka sig att ställa upp igen. Tack också till Annelie Hultman från SBK:s FS, som sprang fram och tillbaka med mikrofonen mellan mötesdeltagarna som en bättre sökhund och till sist talade om för oss vad hennes stegräknare hade kommit fram till under dagen.
Var det mastigt? Japp, för alla. men folk kom och folk stannade kvar, även om vi blev trötta och även om det hade sugit ganska länge i kaffetarmen, när vi äntligen kunde ta oss ut i kvällsluften och promenera iväg till bil eller buss eller väntande hotellsäng. Det var mastigt, men ett bra årsmöte. Klubbens medlemmar är inte överens i viktiga sakfrågor, men den här gången var det trots de många timmarna och träsmaken alldeles drägligt. Tack en gång till, mötesordförande!
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar