The effect of genetic bottlenecks and inbreeding on the incidence of two major autoimmune diseases in standard poodles, sebaceous adenitis and Addison’s disease
Tro inte, att den här studien bara handlar om pudelbekymmer! Den handlar nog tyvärr i lika hög grad om många raser. Exakt vilken form problemet tar är olika, men uppkomstbetingelserna är lika. Mekanismen som sprider medfödd njursjukdom hos boxer runtom i världen är obehagligt lik den som spred blödarsjuka hos schäfern, syringmyeli hos cavaliererna och en påvisbart ärftlig rädslebenägenhet hos collie.
För min del har läsandet av den här rapporten gett mig nya tankar. Inte minst den här: det viktigaste man kan använda DNA-tekniken till är antagligen inte alls att hitta enskilda dåliga anlag hos tilltänkta avelsdjur. Att beställa gentester för den ena eller andra sjukdomen - det är inte det smartaste sättet att använda sina pengar. Det smarta är att be om jämförande sekvenser mellan olika DLA-avsnitt för att hitta de hundar, här eller utomlands, som är genetiskt olika våra egna. The outliers.
Skulle detta vara möjligt att göra i någorlunda stor skala för collies, både lång- och korthår, i olika länder och vad skulle man kunna tänka sig att en sådan undersökning i slutändan skulle kosta den enskilda uppfödaren?
Det är vad jag skulle vilja fråga den 10 oktober.
Vilka frågor vill ni ställa?
Bodil Carlsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar