Medan Bodils hundar lider en massa kval på grund av en skabbrävs korta visit så leker livet för våra två här hemma. Rättvisa är ju något som enligt många bör råda men sällan gör det. Det kan visa sig på de mest skilda sätt, som t ex välmående hos våra respektive hundar just nu.
Vi hoppas att de skabbangripna snart är pigga och krya igen, speciellt Colliebusen som fick det jobbigast... Vi har hållit våra tummar väldigt hårt och hoppas att det hjälpte.
Men här uppe i norr är det bara hopp och lek. Ja, eller inte
bara, men i alla fall varje dag.
Gamla tiken visar en tolerans som känns gränslös. För det kan inte vara roligt att ständigt ha en valp hängande i kragen, eller kan det? Visst, några små käftslängar gör hon men mycket sällan säger hon till på skarpen.
Gamla tiken visar en tolerans som känns gränslös. För det kan inte vara roligt att ständigt ha en valp hängande i kragen, eller kan det? Visst, några små käftslängar gör hon men mycket sällan säger hon till på skarpen.
Valpen tycks ju tro att han är väldigt stor nu. Det är inte
förrän man fångat det på bild som man ser hur tvivlen ibland infinner sig. En
hundradels sekund ser man hans insikt om sin egentliga storlek. Men bara på bild.
Men de här två har definitivt någon form av ”hundkemi”. Det är skönt att se. De trivs med varandra och vi trivs med dem.
Johan Nilsson
Johan, hon ser så nöjd ut, den gamla tiken... :-)
SvaraRadera