TAXTANKAR

I väntan på kommande inlägg om merle – låt oss betänka taxen!

Tax är en kondrodysplastisk dvärg, no two ways about it. Kondro betyder brosk, dys betyder dålig eller felaktig och plastisk betyder form eller bildande. En kondrodysplastisk dvärg har illa anlagd broskvävnad. Det är en mutation: en defektdrabbad gen. Resultatet är en tillväxtrubbning i ben – från början broskmodeller som efter födseln ska växa till på längden och sedan förkalkas och bli det som hos oss är de långa benen i över- och underarmar respektive lår och underben och motsvarande, förstås, hos hund. Tillväxtstörningen finns i annan benvävnad och annat brosk också, t ex ryggradskotornas mellanskivor. Men den märks mest i de ben som är tänkta att växa sig riktigt långa. En kondrodysplastisk dvärg har normalstor bål, men mycket korta ben. Se där en tvättäkta, dominant defektgen!

Nu är det så, att den mutationen har funnits hos tyska hundar av stövartyp sedan medeltiden. Det var praktiskt med väldigt kortbenta stövare, för de kunde ta sig ner i gryten där kompisarna med normallånga ben antingen inte gick in eller lättare fastnade. Så då avlade man på dem och gav dem ett eget namn.
Är det ett lidande att vara tax?

Jag menar inte, att man ska bibehålla taxens benlängd av vördnad för det som är gammalt och fornt. Kulturhistoria gör inget hundliv bättre. Jag menar inte, att man ska strunta i att den kondrodysplastiska ryggen medför större risk för diskbråck. Jag menar att när man tittar på en mutation, så ska man döma den efter vad den tillåter bäraren att göra. Om kondrodysplastiska stövare – taxar - överlag har fungerat som jakthundar med korta ben men normallånga liv i ett antal århundraden och fortfarande glatt går i gryt och driver rådjur, så finns det väl all anledning att misstänka att just den defektgenen är förenlig med rimlig allmänhälsa.
Att exteriörfantasterna sedan kastar sig över taxen, drar ut kroppen till ett långt snöre och kortar benen ännu mer så att hunden liknar en skämtteckning; att man avlar fram ytterligare en dvärgväxt, som om det inte var tillräckligt med benlängdsförlusten utan man måste ha en helkroppsförlust också; att man sätter maxvikter för dvärgtax ledande till att engelska utställare påstås undanhålla mat och vatten i ett par dygn före de superviktiga titelchanserna... tja, så där håller det ju på, inte sant? Det är ju så den världen ser ut.
Det ändrar inte faktum: mutationen har hållit sig kvar under så lång tid, därför att den tillät hunden att fungera tillräckligt bra för att göra det önskade jobbet åt oss.


Bodil Carlsson