Ett litet förtydligande. Det är tillåtet att para sobel X merle, men alla sobelfärgade valpar beläggs med avelsförbud vid registreringen. Det är således tillåtet att avla på de trefärgade och blue merlefärgade. Mig veterligt har inte detta ändrats.
Jag har haft och avlat på alla 3 färgvarianterna. Jag slutade med mina soblar då jag ville ha färre hundar. Anledningen till att jag valde att behålla min blå linje berodde på flera orsaker, men mest mentaliteten. De var bättre mentalt både vad det gällde stabilitet och arbetslust. De hade högre vitalitet, syntes tydligt när de var nyfödda. Lägre inavelsgrad. Allmänt "robustare", struntade i väderlek. Satt, låg, kröp även på genomblöt appellplan. Behövde aldrig tränas på att ta sig genom täta snår, struntade i om det satt massa grenar i pälsen, fortsatte jobba ändå. Sådana saker syns inte vid prov eller vid annat som dokumenteras, men för mig som tycker brukset är viktigast var det värdefulla egenskaper. Dessa egenskaper märker man av även i "vardagen". De har en allmän framåtanda, ingen underlagsrädsla, följer med överallt utan att tveka, men de är inte "självfostrande" som många veka (känsliga) hundar är. Fast ändå lätta, man slipper fundera på om hunden kan följa med för att det är glatta golv, stökig miljö osv. OBS! Jag menar inte att detta är generellt för de olika färgvarianterna. Jag tar upp det för att belysa att defektgenen BM inte hämmar hundar med den färgen när den förekommer i enkel uppsättning.
Att färgvarianten Blue Merle är kontroversiell pga att den ger defekter i dubbel uppsättning och därför kan komma att förbjudas har lett till att det är förbjudet att para merle X merle. Det tror jag alla tyckte var ett riktigt beslut för att det är självklart. Att förbjuda avel på merle generellt tycker jag skulle vara mycket tråkigt, då jag som haft BM i nästan 50 år aldrig märkt att de har sämre förutsättningar att leva ett långt och aktivt liv. I så fall skulle vit färg/vita tecken också förbjudas då även den kan leda till defekter. Om all avel skulle förbjudas som kan ge defekter så blir det inte många raser/hundar kvar.
Enligt min uppfattning så är det inte merlegenen som är problemet med collierasen utan de utbredda rädslorna. Tittar man på Jordbruksverkets skrivning om det, så är det en hel del collies som inte skulle få gå i avel. Problemet med golvrädsla är utbrett i rasen och dessa hundar skulle uteslutas. Men kanske dags att vända sig till Jordbruksverket och be om hjälp för att få stopp på aveln med rädslor som är väl dokumenterad genom MH och där dokumenteras inte underlagsrädsla. Att den är utbredd vet vi genom enkäter och vad uppfödare/ägare berättar. SKK vill ju inte begränsa aveln utan tycker att allt ska ske genom frivillighet. Det finns fler raser där man vill ha hjälp med att stoppa aveln på hundar med överdrivna rädslor, det är bara en tidsfråga till man går utanför vår organisation.
Tack för bra kommentar, Lolo! Vi ska rätta till följderna av merlexsobelparningar - får göras, men de valpar som sorteras som sobel beläägs med avelsförbud.
Hoppades faktiskt på en vettig kommentar i stil med din. Jag tyckte att rasklubbens fråga och JV:s svar var mycket intressanta, var och en på sitt sätt. Det hade knappast inträffat för bara tjugo eller t o m tio år sedan att en ny rasklubb vänder sig till JV med en fråga om vad som kan anses försvarligt att avla på. Nu gör man det! Som du säger, det är inte längre självklart att de traditionella hundorganisationerna är det första och enda bollplanket längre. För sådär två år sedan kunde man se ett ärende hos konsumentverket, där en uppfödare dömdes att betala tillbaka en del av priset för en valp därför att köparen hade upptäckt att valpen var närmast döv. Anta nu, att valpen var en dalmatiner, där rasens standard föreskriver en färgteckning som vi vet ger dövhet på ena eller båda öronen i en viss procentandel! Fäller i så fall konsumentskyddet en rasstandard?
JV:s svar är också intressant, men på ett annat sätt. Dubblerat merleanlag är otillåtet och bör vara det, där är man överens - det faller under den tredje föreskriften. Även enkelt M-anlag, som hos alla våra vanliga blåa collies, KAN medföra en risk för t ex sämre syn/hörsel. Men som många av oss har erfarenhet av, gör det oftast inte det. Blåa hundar hör, ser o fungerar lika bra som sobel och TRF - och i en del fall förstås bättre, beroende på alla andra anlag de kan ha! Så hur ställer man sig till avel på blå merle? Rätt enkelt, tycker jag. ALDRIG utesluta en blå hund för att den är blå! ALDRIG avla på en blå hund BARA DÄRFÖR ATT den är blå!
Tack Bodil! Men en sak till om BM. Du skriver "oftast leder det inte till nedsättning av hörsel/syn nedsättning". Jag har aldrig upplevt att det haft någon inverkan alls. Om nu någon känner till att en BM haft hörselnedsättning, så kan det även bero på de vita tecknen. Det gäller även de andra färgvarianterna av collie och andra raser med vit pälsfärg.
Apropå vit pälsfärg. När man började avla för mindre rädda, mer tillgängliga rävar på en pälsfarm, så fick man mycket oväntat ny färgvariant på rävarna som var orädda för människor, svarta med vita tecken. Detta förekommer inte i naturen. Det finns dolda gener som kommer till uttryck när andra gener trycks tillbaka. Mycket spännande!
Att en rasklubb vänder sig till Jordbruksverket om en avelsfråga istället för SKK, får betraktas som smått sensationellt. Dags för SKK att ta sig en allvarlig funderare? Att JV varit intresserad av hundavel i minst 10 år fick jag veta av P-E S. Man reagerade på den hårda inaveln och på colliens MH spindel med dess stora rädslor. Anledningen till att ett statligt verk som har ansvar för allt som rör djur, plötsligt intresserar sig för vad hunduppfödare sysslar med, berodde på att diskussionen om "farliga hundar" blev sprängstoff. Politiker började uttala sig och det föreslogs att vissa raser skulle förbjudas. En utredning tillsattes. Den avslog visserligen att hela raser skulle förbjudas, att det var hundägarens ansvar vad hunden företog sig och en sådan lag fanns redan.
Häromdagen kom en rapport från sjukvården, där det konstaterades att hundar stod för majoriteten av skador orsakade av djur. Att hundar och även aveln med dem kommer att stå i fokus även i framtiden kan vi vara övertygade om. Och som man sa på JV: Rädda hundar är farliga hundar. Ytterligare ett skäl för SKK att reagera med restriktioner för registrering innan JV ingriper.
Jag tycker det är exakt samma problematik som det är för dalmatiner. Det är tradition att hundarna ska ha en viss färg och skitsamma om de får defekter på kuppen. Kolla på hunden, inte på färgen. Ungefär 30% av dalmatinerna har hörselfel- fast de flesta har bara dövhet på ETT öra. Då märks inte dövheten, detsamma gäller merle. Bara för att man inte märker det innebär det inte att det inte finns där. Och att det är försvarbart att avla på det. Jag tycker absolut att merle ska långsamt uteslutas ur avel, det finns för många problem och risker med färgen. Förutom de uppenbara riskerna med att dubblera anlag så finns det risk att ex. inte upptäcka korrekt ögonsjukdom hos individen p.g.a. att det är svårare med merle att ögonlysa. Eller bara det faktumet att ALLA merlehundar får sämre mörkerseende, risk för microftalmi, immunproblem etc. Det är för mycket skit i den färgen för att det ska vara ok att avla vidare på den. Det är ändå vår uppgift som djurmänniskor att undvika avel på defekter som kan försvåra/skapa lidande för hunden. Vi vet också att hundar sällan klagar utan gör det bästa av situationen- ibland har det gått så långt att hundägare inte ens upptäcker att deras hundar är nästintill blinda för att den klarar av sin vardag helt galant. Det känns så konstigt då att föra en sådan här diskussion om avel och hälsa med anekdoter: "jag har minsann haft si så många hundar i si så många år och inte upptäckt något"- det finns ju något där och det är bevisat flera gånger om.
För övrigt blev jag JÄTTE besviken när du Bodil skrev i slutet "Tyvärr förekommer det fortfarande att uppfödare av collie avlar på hundar med anlag för uttalade rädslereaktioner. Ingen seriös uppfödare borde göra så. När kommer någon att fråga Jordbruksverket: hur stämmer det med den fjärde punkten i föreskrifterna?". Nu hade ju artikeln inget med skotträdsla att göra och jag tycker att det blir en alldeles för "one-stringed banjo" när ni konstant ska smussla in skotträdsla i varenda text. Nog för att det är ett viktigt problem men det finns fler problem som också behöver spotlight!
Lolo: vit och vit är inte samma sak. Merle vitt är extrem vitt- det är avsaknad av pigment och det kan ge ex. hörselnedsättningar. En samojed däremot är vit men riskerar inte att bli döv av det eftersom den har pigment. Så det är viktigt att skilja på att det inte handlar om att massor av olika raser blir döva p.g.a. vita fläckar. Det måste vara rätt typ av vitt helt enkelt. Sådant som finns i sheltiens & colliens blue merle, Grand Danois harlequin, boxerns vit etc.
Varför kan inte vår ras få ett underlagstest på mh? Tror alla är enade i den frågan? Har vi gjort för dåliga påtryckningar till SBK (gissar det är SBK man ska vända sig till) om detta? När MH var i sin linda och innan "kravet" kom var just en av de positiva effekterna att vi rasvis skulle kunna göra egna, behövliga, inslag i MH. Jag förstår inte hur ett underlagstest inte skulle vara möjligt; spänna ut en presenning och/eller gå in i klubbstugan och/eller gå i en trappa. Är det själva utförandet som är problematiskt? (I förhållande till vad?? Tänk bara hur tjorvigt det är med trissorna i lilla jaktbytet... mm!)
Hela MH-grejen har blivit en koloss på lerfötter helt enkelt..? *surprise*
Hej Dijana och tack du också för tänkvärd kommentar! Ja, visst är det tröttsamt med skotträdslans one-stringed banjo? Tänk den dag då vi alla är överens om att det problemet fanns verkligen, men tack vare hedervärda uppfödarinsatser är det nu a thing of the past och vi kan ääääntligen ägna oss åt annat! Tyvärr är vi långt ifrån där ännu. Och tyvärr är det så - om man får låna en boktitel av Memema Mohlin - att det är inte bara skotträdsla, för "skotträdsla är så mycket mera." Haft en golvrädd, trapprädd, mörkrädd, åskrädd, svårt skotträdd hund någon gång, Dijana? Om inte tror jag att det kan vara svårt att inse hur begränsat hundens och hundägarens liv kan bli... När det gäller merlegenen: I stort sett är jag ense med Lolo H och oense med dig. Återkommer med ett inlägg, men tyvärr är det så att precis som Johans tik måste jag vara en material girl idag. Ett regnfritt, rentav soligt, dygn till är utlovat och dessvärre är det nu väldigt många regnfrihetsberoende göromål som måste klaras av... Men Dijana, när Jordbruksverket hummar och lägger pannan i djupa veck över merle i enkel uppsättning, så tycker jag nog att det är lite puristsmak på det hela. Hela min släkt och jag också bär på en sorglig förlustmutation av pigment, som gör oss utsatta för hudreaktioner på starkt solljus och ger oss en ökad risk för hudcancer i olika former. Vi ser inte längre ut som människan SKA göra. Vill du förbjuda avel på Nordeuropas befolkning också för att vi har en ökad risk för malignt melanom?
Det är sällan något lyckas skrämmer mig, Bodil. Snarare kan man beteckna mig som en våghalsig och smått dumdristig människa när det kommer till de flesta risktaganden. Men något som verkligen får mig att skälva, är att jag en dag ska råka ut för att skaffa mig en hund som utvecklar handikappande och totalt irrationella rädslor - som exempelvis skotträdsla och golvrädsla. Enda anledningen till att jag vågade skaffa mig collie från början, är just min dåraktiga tilltro till den egna turen - som för övrigt bistod mig i det första fallet, liksom i det andra. Jag är nu inne på min andra långhåriga collie. Den andra i raden som aldrig haft en tillstymmelse till golvrädsla eller skotträdsla, och de som känner mig vet att jag vore den första att ventilera problemet om det hade funnits. Hell, flera gånger fick jag ilskna inlägg i min gamla bloggg, därför att folk tyckte att jag var för hård i bedömningen av mina hundar - och då var det ändå från folk som inte ens ägde en släkting till dessa - och som definitivt inte hade fött upp hunden! Man kan väl säga att det är därför som jag hittills också varit så noga med att vända mig till uppfödare som jag vet tål kritik och som är genomärliga beträffande det egna avelsresultatet. Att Wanda klarade den utfrågning som jag utsatte henne för innan jag slutligen bestämde mig för att skaffa Tapper av henne, det ska hon verkligen hedras för! Men hur som helst, nu försvann jag ut i periferin. Kontentan av mitt inlägg är detta: tack och lov för att hemlighetsmakeriet, hysch, hysch:andet och maffiametodernas tid kanske snart är förbi. För jag säger bara det - den dag då jag måste omplacera en hund på grund av att jag inte står ut med att se den i min vardag - det är den dag jag, för min egen skull, kommer att välja att lämna den här annars underbara rasen.
Hej Dijana! Du får gärna nämna mig vid namn när du syftar på mig. Hade BM haft alla de problem du radar upp så hade jag inte haft dem. Vissa immunologiska svagheter finns i rasen, men att det är knutet till BM färgen vill jag inte hålla med om. Mikroftalmi är numera mycket sällsynt sedan man slutat avla på pyttesmå ögon, gäller samtliga färgvarianter. Det är inte så enkelt som att en viss färg har vissa svagheter. Vad det gäller dövhet så kan jag inte svara på det om hundar har en viss nedsättning på ett öra. Men som med allt annat så borde man få en normalfördelningskurva och då även få hundar som har så starkt nedsatt hörsel att det märks. Enligt min erfarenhet så är det vissa blodslinjer som dras med mer svagheter än andra. Jag kan inte förstå att du tycker att det pratas för mycket om någon typ av rädsla. Det är det största lidande någon hund kan ha och det är också starkt begränsande för hundägaren. Dessutom har hundaveln gått mot en avel med allt vekare/känsligare hundar inom i stort sett alla raser. Detta är ett jätteproblem som det inte kan diskuteras nog om. Tyvärr förstår heller inte alla hundägare att deras "tuffa hund" i själva verket är rädd. Många ägare blir besvikna när de kommer med hunden på MH/MT och hunden inte får den beskrivning/bedömning som ägaren förväntat. Tyvärr finns det inget som hindrar att dessa hundar går i avel.
Eftersom vit pälsfärg innebär vissa svagheter med känsligare hud, dövhet t.ex så skulle många raser ha problem med tillräckligt avelsmaterial om alla dessa skulle uteslutas ur avel. Immunologiska svagheter och dövhet förekommer i flera raser där det finns vit pälsfärg även där man bara har vita tecken. Vad man istället bör göra är att selektera för de individer som inte har problem med färgen. Att detta är möjligt har man visat inom vissa raser som är helt vita medan andra har en hel del problem.
Linda, jag tror inte att det är "hela MH-grejen" som har blivit en koloss på lerfötter. Jag tror att hela renrasaveln riskerar att bli just det - en koloss på valpköparvittrande lerfötter - inom överskådlig tid. OM inte hundorganisationerna tar tag i sin avel, Mh-beskriver, hälsoundersöker, kommer med vettig konsumentupplysning och slutar låssas som det regnar... när infon om framavlade defekter finns överallt och det spöregnar blandras.
Bodil, om du inte kan se skillnaden mellan avel på husdjur och människa så måste jag verkligen sätta punkt på diskussionen här. För om vi skulle sänka oss ned till nivån att diskutera människor vs hund kan vi börja införa mentalbeskrivningar hos människor också och börja utesluta alla som har social fobi, talsvårigheter, rädslor, depression etc. ur "avel". Eller människor med medfödda fysiska handikapp (för jag antar att du knappast hade tillåtit en hund med en kraftig fysisk defekt gå i avel). Det går inte att jämföra hund och människor av många många orsaker och jag blir lite lack på att jag ens måste förklara det.
Jag har haft skotträdd hund så jag vet absolut vad det innebär. Men det innebär inte att jag vill ta bort fokus från allt annat också. Avel är sällan "vi har bara ETT problem sen så är allting fin fint" utan det finns många problem att tackla. Jag anser att i en artikel om merle så är det konstigt att börja spontant flika in skotträdslor. Jag har då lärt mig att en röd tråd är att önska i en text och jag tycker att det blir alldeles för mycket fokus på ett problem om det ska synas om och om och om igen i texter där det inte hör hemma. Skotträdslor är som sagt ett MYCKET VIKTIGT ämne, men det finns även andra ämnen som är mycket viktiga också. Och jag känner att det Bodil med flera gärna gör är att sätta alldeles för mycket vikt vid skotträdslan och inte nog vid andra saker. Till och med avfärdar potentiellt skadlig avel som merle för att det finns värre saker- som skotträdsla. Då blir det, tyvärr, en one-stringed banjo som spelar ihärdigt på och vägrar se helheten.
Lite fakta då som inte är anekdoter. Jag satt i Avelskommittén sisådär 20 år. Vi efterlyste i klubbtidningen, CB, hundar som avlivats där man inte fått ut pengar från Försäkringsbolaget. Vi fick snabbt runt 15 svar, samtliga hundar hade avlivats pga mentaliteten (rädslor). Sedan fortsatte det att droppa in. Färsk statistik från Agria: De delar in sjukdomar gruppvis och har en grupp där försäkringstagaren inte får liversättning. Ledande ras är collie med nästan dubbelt så många som någon annan ras. Under gruppen mag- tarmsjukdomar leder collie med dubbelt så många ersättningar som någon annan ras. Att stress/oro ger problem med magen är välkänt hos människa, det finns inte någon anledning att tro att det skulle vara annorlunda med hund. F.övr. anses collien vara en frisk ras.
Colliens rasspindel för MH är förskräckande. Man behöver inte vara något geni för att förstå att det avlivas collies för rädslor! Inte heller att hundarna kan få fysiska sjukdomar av höga stresshormoner! Vi har inte råd med att avstå från att avla på friska mentalt bra individer pga färg. Det kommer att ta många generationer att vända den trend vi ser idag med avel på mentalt svaga individer som gjort att även uppfödare med höga ambitioner får bakslag.
Linda, den allmänna rädsla som finns hos collierasen gör att vi också får irrationella rädslor som golvrädsla. De hundar som tål mental belastning är sällan golv- eller skotträdda. Det är inte 100%-igt men tillräckligt hög tillförlitlighet för att duga som avelsurval.
Tomas, du menar väl inte att du ger upp för att du för en mentalt svag individ? Det kan man faktiskt råka ut för vilken ras man än skaffar sig. Jag har under flera års tid tittat på raser med lite mindre storlek och funderat på att köpa ett ex. Jag blir förskräckt över vad jag ser och hör. Inser att det är som att spela på lotto!!! Det är mycket lättare att selektera i en ras man redan är insatt i. När jag berättade för min mentor vilka frågor jag ställde till valpköpare sa han, jag begriper inte att du får sålt en valp!!
Nu ska jag ha lite lördagkväll och se på film. Trevlig fortsättning på lördagkvällen!
Dijana, nu är jag tyvärr inte med riktigt. Jag jämför inte avel på husdjur med avel på människa. Det var inte det som jämförelsen handlade om!
Jämförelsen gällde hur man ser på ett muterat anlag. Fokuserar man på att det är en mutation - eller bekymrar man sig för hur det går att leva med den? Ja, vi nordeuropéer har en pigmenstförlustmutation som under vissa omständigheter ger oss en klart förhöjd risk för lika varianter av maligna hudförändringar. Vi måste skyddas mot solljus, för att ta det rakt på sak. De allra flesta av oss lever rätt bra, aktiva, långa liv ändå. Men några av oss springer på melanom etc. Är detta ett bra argument emot ljus hudfärg?
Ja, även i enkel upplaga har blue merle troligen högre risk för syn- och hörseldefekter än sobel och trefärgad. Därför är det mycket bra om alla - uppfödare och ägare - av merlehundar förstår vad merle är för något! Men så vitt jag förstår, lever de flesta merlehundar normallånga, normalfungerande liv trots sin mutation. Är detta vattentät argumentation mot blå merle?
Men, som sagt, återkommer. Ska försöka få ihop ett inlägg under morgondagen, om bara orken räcker. Jag tycker att det är bra, se ovan, att merleanlaget uppmärksammas och att kunskapen om det ökar, så att man har respekt för det - men jag har kluvna känslor inför JV:s svar, det kan jag gott medge.
Dijana, merlefärg är inte vit. Jo, vit pälsfärg kan orsaka dövhet. Just samojeden som du nämner, där har man lyckats avla bort nackdelarna med den vita pälsfärgen. Det finns andra raser med vit färg och vita tecken där man får en ökad frekvens med både känslig hud och dövhet. De problem du beskriver ang. BM borde väl synas någonstans i statistiken? Jag anser att du överdriver kraftigt och undrar om du kan visa några fakta. Vi har en mycket kompetent avelskommitté och även registerkommitté som rapporterar hela tiden om utvecklingen av rasen, de problem du beskriver finns helt enkelt inte. Det allt överskuggande problemet är mentaliteten. Det är därför det hela tiden kommer upp.
Lolo: Självklart kan man råka ut för oturen att få en dålig hund inom samtliga hundraser. Men som du själv så riktigt påpekar; att jämföra colliens mh-spindel med exempelvis schäfer, boxer, eller whatever, är lite som att jämföra en trädkoja med Drottningholm - inte inom någon annan ras är risken lika stor att du får en hund med rädsleproblematik. Samtidigt anser jag att du ställer en intressant fråga till mig, och ärligt talat vet jag inte vad jag ska svara på den. Golvrädsla är något som jag i alla fall inte skulle riskera att råka ut för om jag bytte till en annan bruksras - även där är ju collien nämligen löjligt överrepresenterad (med det inte sagt att det inte även finns enstaka golvrädda hundar inom andra raser). Men ja, hur som helst, det är knappast förvånansvärt att folk drar sig för att skaffa collie, och jag vet ärligt talat inte om jag själv kommer att vara rasen trogen. Den som lever får väl se, som det så vackert heter. Så länge vissa linjer finns kvar är det ju åtminstone inte helt kört. ;)
Lolo! Ursäkta att jag var otydlig - man ska inte skriva när man har bråttom. När jag skrev att jag tror att de flesta merlehundar lever normallånga liv, etc, så var det inte bara collie jag tänkte på. Jag hade de andra raserna i bakhuvudet. T ex Catahoula Leopard Dog, en liten lantras från södra USA, där såvitt jag förstår i stort sett ALLA hundar är merle. Har sett en statistik över syn- resp hörseldefekter i den rasen och det var inte rolig läsning! Men detta måste vara ett specialfall av "merlisering", kanske från början ett fåtal individer i geografisk isolering? Jag tänker också att JV har något att luta sig på när de talar om att även i enkel uppsättning har merle en överrepresentation av sådant, men att andra influerande gener finns. De nedärvs ju också! Men, en gång till: återkommer! Sista regnfria dygnet har börjat och verandapaniken växer...
Thomas, golvrädsla är en rädsla som sprider sig inom andra raser. I januari har SKK en 4 dagars utställning på Mässan i Göteborg, MyDog. Där är det lackade betonggolv, i år hade man ett ljust golv med högglans. Många hundar av olika raser reager på det. De reagerar även när de ska byta underlag, från golv till matta. Även kortbenta raser som tidigare inte brydde sig om underlag gör det numera. Jag känner flera trimmare som säger att de möter fler och fler hundar som reagerar på underlaget. P-E sa på en föreläsning att det är ett bekymmer att uppfödare inte kan skilja mellan vekhet och samarbetsvilja. Man avlar på allt mer lätthanterliga hundar och tror att man avlar på samarbetsvilja, i själva verket avlar man på allt vekare hundar, då de är lättare att få kontroll över. Att hundarna blir räddare ser man genom fingrarna med. Till slut har man få hundar kvar med stark nervkonstitution. Men jag förstår ditt dilemma. Om man köper valp slumpvis så ökar naturligtvis risken att få en mentalt svag collie jämfört med annan bruksras. Men får man en riktigt bra collie så är det den ultimata hunden för mig!
Jag har också läst i litteratur om vilka defekter M-genen kan förorsaka och håller med om att det är avskräckande läsning. Men efter många år med egen erfarenhet och andras, så stämmer det inte med verkligheten. Om man har en population med bara merle så förstår jag att det kan leva upp till det scenariot. Enligt den statistik som finns så förekommer Mikroftalmi hos 0,1 procent av långhåren, en extremt låg siffra med tanke på hur många BM det finns i populationen om det varit sant att det förekommer frekvent hos dem. En siffra som har minskat trots att BM har ökat i antal. Vi hade en trefärgad (sobellinjer) avelshane för många år sedan med riktigt små ögon. Han lämnade några avkommor med mikroftalmi, tref och sobla i huvudsak, BM var rätt ovanligt då. Som väl var blev det omodernt med så små ögon, det fanns även ögonvet. som varnade för att individer med "pytteögon" hade andra problem, även större förekomst av CEA. Att dalmatiner har problem med nedsatt hörsel beror inte på merlegen, den finns inte där. Vita katter har ofta kraftigt nedsatt hörsel. Det finns andra hundraser med mer eller mindre vita tecken där det förekommer hundar med nedsatt hörsel-dövhet. Tyvärr blev en konferens inställd pga för få deltagare, där Berit Wallin skulle föreläst om de problem som finns knutna till vit pälsfärg.
Bodil, känner du någon collie som har fått livet förkortat eller haft lidande förorsakat av sin BM färg? Jag är tacksam om du vill besvara frågan då den är intressant för mig.
1969 köpte jag en Blue Merle tik trots att jag svurit på att en hund med så ful färg aldrig skulle komma in i mitt hus. Hon var 3 år gammal och jag träffade henne på en kennel i England. Anledningen? Hon var den bästa collie mentalt jag hade träffat. Lyckan när jag fick köpa henne var obeskrivlig och det är tack vare henne jag fortsatte att ha collie. Hon var min 4:e och det har jag aldrig ångrat. Jag är inte sämre än jag kan ändra mig (ödmjukt)!
Hej Man borde skicka ut enkäter till alla nja kanske inte alla men bra många som äger en blm hund oavsett ras. Har sett att det blir mer och mer vanlig färg hos chihuahua också ( fast det är icke en gk färg). Det finns så oerhört många raser som har bluemerle färg.Själv har jag inte märkt någon skillnad på mina blåa, trf och en sobel jag har haft och jag har ändå haft en dubbel merle hemma. Blå x blå kombination ( tjyvparning) Jag skulle ha märkt om någon hund skulle höra sämre och se sämre. Ingen utav färgena har varit mera allmänsjuk en den andra färgen. Dom blev ungefär lika gamla och levde friska liv fram till sin ålderdom. Jag upplevde oxå som lollo skriver att dem var piggare en andra färger. Min sobel var det slöaste jag haft * ler * Han var säkerligen sådan i sitt temp, men han var slö och lugn. De blå var alltide pigga o allerta. Jag tycker heller inte att man skall förbjuda en färg men väl avel imellan dem. Jag har skrivit det förut och gör det igen, varför avla på raser där det förekommer mkt defekter såsom hos dalmantiner. Vet att de flesta pyreneeruppf strävar efter att få färgade pyreneer och inte helt vita. Nu har pyreneerhundarna väldigt fina svarta pigment men de vita har säkerligen sämre. Jag vet inte i skrivande sekund om de vita har några defekter. Jag vet att vita bullterrier har dövhet och hudproblem. Hur är det med dogo argentino som är vit och dåligt med svart pigment ? Det finns ju även en hel del raser som är vita, hur blir det med dem ??? Flera säger att vita collies i Usa är annorlunda en de vita vi har här, dom har inte vita faktorn men vart kommde deras vita färg ifrån. Har dem ngr defekter såsom blm ? Ja många frågor. Vad jag vet och hört så har jag nog aldrig hört om en döv komondor eller några andra större defekter pga sina vita färg. Det förekommer exem men mkt betyder på olika linjer och mat och hur mkt man badar dem. De skall ha mkt svart pigment men det har dom inte. De flesta herdehundsraser är ju vita ! Vänligen Pia hillslettens@hotmail.com
Ett litet förtydligande. Det är tillåtet att para sobel X merle, men alla sobelfärgade valpar beläggs med avelsförbud vid registreringen. Det är således tillåtet att avla på de trefärgade och blue merlefärgade. Mig veterligt har inte detta ändrats.
SvaraRaderaJag har haft och avlat på alla 3 färgvarianterna. Jag slutade med mina soblar då jag ville ha färre hundar. Anledningen till att jag valde att behålla min blå linje berodde på flera orsaker, men mest mentaliteten. De var bättre mentalt både vad det gällde stabilitet och arbetslust. De hade högre vitalitet, syntes tydligt när de var nyfödda. Lägre inavelsgrad. Allmänt "robustare", struntade i väderlek. Satt, låg, kröp även på genomblöt appellplan. Behövde aldrig tränas på att ta sig genom täta snår, struntade i om det satt massa grenar i pälsen, fortsatte jobba ändå. Sådana saker syns inte vid prov eller vid annat som dokumenteras, men för mig som tycker brukset är viktigast var det värdefulla egenskaper. Dessa egenskaper märker man av även i "vardagen". De har en allmän framåtanda, ingen underlagsrädsla, följer med överallt utan att tveka, men de är inte "självfostrande" som många veka (känsliga) hundar är. Fast ändå lätta, man slipper fundera på om hunden kan följa med för att det är glatta golv, stökig miljö osv. OBS! Jag menar inte att detta är generellt för de olika färgvarianterna. Jag tar upp det för att belysa att defektgenen BM inte hämmar hundar med den färgen när den förekommer i enkel uppsättning.
Att färgvarianten Blue Merle är kontroversiell pga att den ger defekter i dubbel uppsättning och därför kan komma att förbjudas har lett till att det är förbjudet att para merle X merle. Det tror jag alla tyckte var ett riktigt beslut för att det är självklart. Att förbjuda avel på merle generellt tycker jag skulle vara mycket tråkigt, då jag som haft BM i nästan 50 år aldrig märkt att de har sämre förutsättningar att leva ett långt och aktivt liv. I så fall skulle vit färg/vita tecken också förbjudas då även den kan leda till defekter. Om all avel skulle förbjudas som kan ge defekter så blir det inte många raser/hundar kvar.
Enligt min uppfattning så är det inte merlegenen som är problemet med collierasen utan de utbredda rädslorna. Tittar man på Jordbruksverkets skrivning om det, så är det en hel del collies som inte skulle få gå i avel. Problemet med golvrädsla är utbrett i rasen och dessa hundar skulle uteslutas. Men kanske dags att vända sig till Jordbruksverket och be om hjälp för att få stopp på aveln med rädslor som är väl dokumenterad genom MH och där dokumenteras inte underlagsrädsla. Att den är utbredd vet vi genom enkäter och vad uppfödare/ägare berättar. SKK vill ju inte begränsa aveln utan tycker att allt ska ske genom frivillighet. Det finns fler raser där man vill ha hjälp med att stoppa aveln på hundar med överdrivna rädslor, det är bara en tidsfråga till man går utanför vår organisation.
Tack för bra kommentar, Lolo! Vi ska rätta till följderna av merlexsobelparningar - får göras, men de valpar som sorteras som sobel beläägs med avelsförbud.
SvaraRaderaHoppades faktiskt på en vettig kommentar i stil med din. Jag tyckte att rasklubbens fråga och JV:s svar var mycket intressanta, var och en på sitt sätt.
Det hade knappast inträffat för bara tjugo eller t o m tio år sedan att en ny rasklubb vänder sig till JV med en fråga om vad som kan anses försvarligt att avla på. Nu gör man det! Som du säger, det är inte längre självklart att de traditionella hundorganisationerna är det första och enda bollplanket längre. För sådär två år sedan kunde man se ett ärende hos konsumentverket, där en uppfödare dömdes att betala tillbaka en del av priset för en valp därför att köparen hade upptäckt att valpen var närmast döv. Anta nu, att valpen var en dalmatiner, där rasens standard föreskriver en färgteckning som vi vet ger dövhet på ena eller båda öronen i en viss procentandel!
Fäller i så fall konsumentskyddet en rasstandard?
JV:s svar är också intressant, men på ett annat sätt. Dubblerat merleanlag är otillåtet och bör vara det, där är man överens - det faller under den tredje föreskriften. Även enkelt M-anlag, som hos alla våra vanliga blåa collies, KAN medföra en risk för t ex sämre syn/hörsel. Men som många av oss har erfarenhet av, gör det oftast inte det. Blåa hundar hör, ser o fungerar lika bra som sobel och TRF - och i en del fall förstås bättre, beroende på alla andra anlag de kan ha!
Så hur ställer man sig till avel på blå merle? Rätt enkelt, tycker jag. ALDRIG utesluta en blå hund för att den är blå! ALDRIG avla på en blå hund BARA DÄRFÖR ATT den är blå!
Tack Bodil!
SvaraRaderaMen en sak till om BM. Du skriver "oftast leder det inte till nedsättning av hörsel/syn nedsättning". Jag har aldrig upplevt att det haft någon inverkan alls. Om nu någon känner till att en BM haft hörselnedsättning, så kan det även bero på de vita tecknen. Det gäller även de andra färgvarianterna av collie och andra raser med vit pälsfärg.
Apropå vit pälsfärg. När man började avla för mindre rädda, mer tillgängliga rävar på en pälsfarm, så fick man mycket oväntat ny färgvariant på rävarna som var orädda för människor, svarta med vita tecken. Detta förekommer inte i naturen. Det finns dolda gener som kommer till uttryck när andra gener trycks tillbaka. Mycket spännande!
Att en rasklubb vänder sig till Jordbruksverket om en avelsfråga istället för SKK, får betraktas som smått sensationellt. Dags för SKK att ta sig en allvarlig funderare?
Att JV varit intresserad av hundavel i minst 10 år fick jag veta av P-E S. Man reagerade på den hårda inaveln och på colliens MH spindel med dess stora rädslor. Anledningen till att ett statligt verk som har ansvar för allt som rör djur, plötsligt intresserar sig för vad hunduppfödare sysslar med, berodde på att diskussionen om "farliga hundar" blev sprängstoff. Politiker började uttala sig och det föreslogs att vissa raser skulle förbjudas. En utredning tillsattes. Den avslog visserligen att hela raser skulle förbjudas, att det var hundägarens ansvar vad hunden företog sig och en sådan lag fanns redan.
Häromdagen kom en rapport från sjukvården, där det konstaterades att hundar stod för majoriteten av skador orsakade av djur.
Att hundar och även aveln med dem kommer att stå i fokus även i framtiden kan vi vara övertygade om. Och som man sa på JV: Rädda hundar är farliga hundar. Ytterligare ett skäl för SKK att reagera med restriktioner för registrering innan JV ingriper.
Jag tycker det är exakt samma problematik som det är för dalmatiner. Det är tradition att hundarna ska ha en viss färg och skitsamma om de får defekter på kuppen. Kolla på hunden, inte på färgen. Ungefär 30% av dalmatinerna har hörselfel- fast de flesta har bara dövhet på ETT öra. Då märks inte dövheten, detsamma gäller merle. Bara för att man inte märker det innebär det inte att det inte finns där. Och att det är försvarbart att avla på det. Jag tycker absolut att merle ska långsamt uteslutas ur avel, det finns för många problem och risker med färgen. Förutom de uppenbara riskerna med att dubblera anlag så finns det risk att ex. inte upptäcka korrekt ögonsjukdom hos individen p.g.a. att det är svårare med merle att ögonlysa. Eller bara det faktumet att ALLA merlehundar får sämre mörkerseende, risk för microftalmi, immunproblem etc. Det är för mycket skit i den färgen för att det ska vara ok att avla vidare på den. Det är ändå vår uppgift som djurmänniskor att undvika avel på defekter som kan försvåra/skapa lidande för hunden.
SvaraRaderaVi vet också att hundar sällan klagar utan gör det bästa av situationen- ibland har det gått så långt att hundägare inte ens upptäcker att deras hundar är nästintill blinda för att den klarar av sin vardag helt galant. Det känns så konstigt då att föra en sådan här diskussion om avel och hälsa med anekdoter: "jag har minsann haft si så många hundar i si så många år och inte upptäckt något"- det finns ju något där och det är bevisat flera gånger om.
För övrigt blev jag JÄTTE besviken när du Bodil skrev i slutet "Tyvärr förekommer det fortfarande att uppfödare av collie avlar på hundar med anlag för uttalade rädslereaktioner. Ingen seriös uppfödare borde göra så. När kommer någon att fråga Jordbruksverket: hur stämmer det med den fjärde punkten i föreskrifterna?". Nu hade ju artikeln inget med skotträdsla att göra och jag tycker att det blir en alldeles för "one-stringed banjo" när ni konstant ska smussla in skotträdsla i varenda text. Nog för att det är ett viktigt problem men det finns fler problem som också behöver spotlight!
Lolo: vit och vit är inte samma sak. Merle vitt är extrem vitt- det är avsaknad av pigment och det kan ge ex. hörselnedsättningar. En samojed däremot är vit men riskerar inte att bli döv av det eftersom den har pigment. Så det är viktigt att skilja på att det inte handlar om att massor av olika raser blir döva p.g.a. vita fläckar. Det måste vara rätt typ av vitt helt enkelt. Sådant som finns i sheltiens & colliens blue merle, Grand Danois harlequin, boxerns vit etc.
SvaraRaderaVarför kan inte vår ras få ett underlagstest på mh? Tror alla är enade i den frågan? Har vi gjort för dåliga påtryckningar till SBK (gissar det är SBK man ska vända sig till) om detta? När MH var i sin linda och innan "kravet" kom var just en av de positiva effekterna att vi rasvis skulle kunna göra egna, behövliga, inslag i MH.
SvaraRaderaJag förstår inte hur ett underlagstest inte skulle vara möjligt; spänna ut en presenning och/eller gå in i klubbstugan och/eller gå i en trappa. Är det själva utförandet som är problematiskt? (I förhållande till vad?? Tänk bara hur tjorvigt det är med trissorna i lilla jaktbytet... mm!)
Hela MH-grejen har blivit en koloss på lerfötter helt enkelt..? *surprise*
Hej Dijana och tack du också för tänkvärd kommentar! Ja, visst är det tröttsamt med skotträdslans one-stringed banjo? Tänk den dag då vi alla är överens om att det problemet fanns verkligen, men tack vare hedervärda uppfödarinsatser är det nu a thing of the past och vi kan ääääntligen ägna oss åt annat!
SvaraRaderaTyvärr är vi långt ifrån där ännu. Och tyvärr är det så - om man får låna en boktitel av Memema Mohlin - att det är inte bara skotträdsla, för "skotträdsla är så mycket mera." Haft en golvrädd, trapprädd, mörkrädd, åskrädd, svårt skotträdd hund någon gång, Dijana? Om inte tror jag att det kan vara svårt att inse hur begränsat hundens och hundägarens liv kan bli...
När det gäller merlegenen:
I stort sett är jag ense med Lolo H och oense med dig. Återkommer med ett inlägg, men tyvärr är det så att precis som Johans tik måste jag vara en material girl idag. Ett regnfritt, rentav soligt, dygn till är utlovat och dessvärre är det nu väldigt många regnfrihetsberoende göromål som måste klaras av...
Men Dijana, när Jordbruksverket hummar och lägger pannan i djupa veck över merle i enkel uppsättning, så tycker jag nog att det är lite puristsmak på det hela.
Hela min släkt och jag också bär på en sorglig förlustmutation av pigment, som gör oss utsatta för hudreaktioner på starkt solljus och ger oss en ökad risk för hudcancer i olika former. Vi ser inte längre ut som människan SKA göra.
Vill du förbjuda avel på Nordeuropas befolkning också för att vi har en ökad risk för malignt melanom?
Det är sällan något lyckas skrämmer mig, Bodil. Snarare kan man beteckna mig som en våghalsig och smått dumdristig människa när det kommer till de flesta risktaganden. Men något som verkligen får mig att skälva, är att jag en dag ska råka ut för att skaffa mig en hund som utvecklar handikappande och totalt irrationella rädslor - som exempelvis skotträdsla och golvrädsla. Enda anledningen till att jag vågade skaffa mig collie från början, är just min dåraktiga tilltro till den egna turen - som för övrigt bistod mig i det första fallet, liksom i det andra. Jag är nu inne på min andra långhåriga collie. Den andra i raden som aldrig haft en tillstymmelse till golvrädsla eller skotträdsla, och de som känner mig vet att jag vore den första att ventilera problemet om det hade funnits. Hell, flera gånger fick jag ilskna inlägg i min gamla bloggg, därför att folk tyckte att jag var för hård i bedömningen av mina hundar - och då var det ändå från folk som inte ens ägde en släkting till dessa - och som definitivt inte hade fött upp hunden! Man kan väl säga att det är därför som jag hittills också varit så noga med att vända mig till uppfödare som jag vet tål kritik och som är genomärliga beträffande det egna avelsresultatet. Att Wanda klarade den utfrågning som jag utsatte henne för innan jag slutligen bestämde mig för att skaffa Tapper av henne, det ska hon verkligen hedras för! Men hur som helst, nu försvann jag ut i periferin. Kontentan av mitt inlägg är detta: tack och lov för att hemlighetsmakeriet, hysch, hysch:andet och maffiametodernas tid kanske snart är förbi. För jag säger bara det - den dag då jag måste omplacera en hund på grund av att jag inte står ut med att se den i min vardag - det är den dag jag, för min egen skull, kommer att välja att lämna den här annars underbara rasen.
SvaraRaderaHej Dijana!
SvaraRaderaDu får gärna nämna mig vid namn när du syftar på mig.
Hade BM haft alla de problem du radar upp så hade jag inte haft dem. Vissa immunologiska svagheter finns i rasen, men att det är knutet till BM färgen vill jag inte hålla med om. Mikroftalmi är numera mycket sällsynt sedan man slutat avla på pyttesmå ögon, gäller samtliga färgvarianter. Det är inte så enkelt som att en viss färg har vissa svagheter. Vad det gäller dövhet så kan jag inte svara på det om hundar har en viss nedsättning på ett öra. Men som med allt annat så borde man få en normalfördelningskurva och då även få hundar som har så starkt nedsatt hörsel att det märks. Enligt min erfarenhet så är det vissa blodslinjer som dras med mer svagheter än andra.
Jag kan inte förstå att du tycker att det pratas för mycket om någon typ av rädsla. Det är det största lidande någon hund kan ha och det är också starkt begränsande för hundägaren. Dessutom har hundaveln gått mot en avel med allt vekare/känsligare hundar inom i stort sett alla raser. Detta är ett jätteproblem som det inte kan diskuteras nog om. Tyvärr förstår heller inte alla hundägare att deras "tuffa hund" i själva verket är rädd. Många ägare blir besvikna när de kommer med hunden på MH/MT och hunden inte får den beskrivning/bedömning som ägaren förväntat. Tyvärr finns det inget som hindrar att dessa hundar går i avel.
Eftersom vit pälsfärg innebär vissa svagheter med känsligare hud, dövhet t.ex så skulle många raser ha problem med tillräckligt avelsmaterial om alla dessa skulle uteslutas ur avel. Immunologiska svagheter och dövhet förekommer i flera raser där det finns vit pälsfärg även där man bara har vita tecken. Vad man istället bör göra är att selektera för de individer som inte har problem med färgen. Att detta är möjligt har man visat inom vissa raser som är helt vita medan andra har en hel del problem.
Linda, jag tror inte att det är "hela MH-grejen" som har blivit en koloss på lerfötter. Jag tror att hela renrasaveln riskerar att bli just det - en koloss på valpköparvittrande lerfötter - inom överskådlig tid.
SvaraRaderaOM inte hundorganisationerna tar tag i sin avel, Mh-beskriver, hälsoundersöker, kommer med vettig konsumentupplysning och slutar låssas som det regnar... när infon om framavlade defekter finns överallt och det spöregnar blandras.
Bodil, om du inte kan se skillnaden mellan avel på husdjur och människa så måste jag verkligen sätta punkt på diskussionen här. För om vi skulle sänka oss ned till nivån att diskutera människor vs hund kan vi börja införa mentalbeskrivningar hos människor också och börja utesluta alla som har social fobi, talsvårigheter, rädslor, depression etc. ur "avel". Eller människor med medfödda fysiska handikapp (för jag antar att du knappast hade tillåtit en hund med en kraftig fysisk defekt gå i avel). Det går inte att jämföra hund och människor av många många orsaker och jag blir lite lack på att jag ens måste förklara det.
SvaraRaderaTill både Lolo och Bodil:
SvaraRaderaJag har haft skotträdd hund så jag vet absolut vad det innebär. Men det innebär inte att jag vill ta bort fokus från allt annat också. Avel är sällan "vi har bara ETT problem sen så är allting fin fint" utan det finns många problem att tackla. Jag anser att i en artikel om merle så är det konstigt att börja spontant flika in skotträdslor. Jag har då lärt mig att en röd tråd är att önska i en text och jag tycker att det blir alldeles för mycket fokus på ett problem om det ska synas om och om och om igen i texter där det inte hör hemma. Skotträdslor är som sagt ett MYCKET VIKTIGT ämne, men det finns även andra ämnen som är mycket viktiga också. Och jag känner att det Bodil med flera gärna gör är att sätta alldeles för mycket vikt vid skotträdslan och inte nog vid andra saker. Till och med avfärdar potentiellt skadlig avel som merle för att det finns värre saker- som skotträdsla. Då blir det, tyvärr, en one-stringed banjo som spelar ihärdigt på och vägrar se helheten.
Lite fakta då som inte är anekdoter.
SvaraRaderaJag satt i Avelskommittén sisådär 20 år. Vi efterlyste i klubbtidningen, CB, hundar som avlivats där man inte fått ut pengar från Försäkringsbolaget. Vi fick snabbt runt 15 svar, samtliga hundar hade avlivats pga mentaliteten (rädslor). Sedan fortsatte det att droppa in.
Färsk statistik från Agria: De delar in sjukdomar gruppvis och har en grupp där försäkringstagaren inte får liversättning. Ledande ras är collie med nästan dubbelt så många som någon annan ras. Under gruppen mag- tarmsjukdomar leder collie med dubbelt så många ersättningar som någon annan ras.
Att stress/oro ger problem med magen är välkänt hos människa, det finns inte någon anledning att tro att det skulle vara annorlunda med hund. F.övr. anses collien vara en frisk ras.
Colliens rasspindel för MH är förskräckande. Man behöver inte vara något geni för att förstå att det avlivas collies för rädslor! Inte heller att hundarna kan få fysiska sjukdomar av höga stresshormoner!
Vi har inte råd med att avstå från att avla på friska mentalt bra individer pga färg. Det kommer att ta många generationer att vända den trend vi ser idag med avel på mentalt svaga individer som gjort att även uppfödare med höga ambitioner får bakslag.
Linda, den allmänna rädsla som finns hos collierasen gör att vi också får irrationella rädslor som golvrädsla. De hundar som tål mental belastning är sällan golv- eller skotträdda. Det är inte 100%-igt men tillräckligt hög tillförlitlighet för att duga som avelsurval.
Tomas, du menar väl inte att du ger upp för att du för en mentalt svag individ? Det kan man faktiskt råka ut för vilken ras man än skaffar sig. Jag har under flera års tid tittat på raser med lite mindre storlek och funderat på att köpa ett ex. Jag blir förskräckt över vad jag ser och hör. Inser att det är som att spela på lotto!!! Det är mycket lättare att selektera i en ras man redan är insatt i.
När jag berättade för min mentor vilka frågor jag ställde till valpköpare sa han, jag begriper inte att du får sålt en valp!!
Nu ska jag ha lite lördagkväll och se på film.
Trevlig fortsättning på lördagkvällen!
Dijana, nu är jag tyvärr inte med riktigt. Jag jämför inte avel på husdjur med avel på människa. Det var inte det som jämförelsen handlade om!
SvaraRaderaJämförelsen gällde hur man ser på ett muterat anlag. Fokuserar man på att det är en mutation - eller bekymrar man sig för hur det går att leva med den?
Ja, vi nordeuropéer har en pigmenstförlustmutation som under vissa omständigheter ger oss en klart förhöjd risk för lika varianter av maligna hudförändringar. Vi måste skyddas mot solljus, för att ta det rakt på sak. De allra flesta av oss lever rätt bra, aktiva, långa liv ändå. Men några av oss springer på melanom etc. Är detta ett bra argument emot ljus hudfärg?
Ja, även i enkel upplaga har blue merle troligen högre risk för syn- och hörseldefekter än sobel och trefärgad. Därför är det mycket bra om alla - uppfödare och ägare - av merlehundar förstår vad merle är för något! Men så vitt jag förstår, lever de flesta merlehundar normallånga, normalfungerande liv trots sin mutation. Är detta vattentät argumentation mot blå merle?
Men, som sagt, återkommer. Ska försöka få ihop ett inlägg under morgondagen, om bara orken räcker. Jag tycker att det är bra, se ovan, att merleanlaget uppmärksammas och att kunskapen om det ökar, så att man har respekt för det - men jag har kluvna känslor inför JV:s svar, det kan jag gott medge.
Dijana, merlefärg är inte vit. Jo, vit pälsfärg kan orsaka dövhet. Just samojeden som du nämner, där har man lyckats avla bort nackdelarna med den vita pälsfärgen. Det finns andra raser med vit färg och vita tecken där man får en ökad frekvens med både känslig hud och dövhet.
SvaraRaderaDe problem du beskriver ang. BM borde väl synas någonstans i statistiken? Jag anser att du överdriver kraftigt och undrar om du kan visa några fakta. Vi har en mycket kompetent avelskommitté och även registerkommitté som rapporterar hela tiden om utvecklingen av rasen, de problem du beskriver finns helt enkelt inte. Det allt överskuggande problemet är mentaliteten. Det är därför det hela tiden kommer upp.
Bodil, du skriver, lever de flesta merlehundar normallånga normalfungerande liv....
SvaraRaderaKänner du till NÅGON som inte gjort det?
Lolo: Självklart kan man råka ut för oturen att få en dålig hund inom samtliga hundraser. Men som du själv så riktigt påpekar; att jämföra colliens mh-spindel med exempelvis schäfer, boxer, eller whatever, är lite som att jämföra en trädkoja med Drottningholm - inte inom någon annan ras är risken lika stor att du får en hund med rädsleproblematik. Samtidigt anser jag att du ställer en intressant fråga till mig, och ärligt talat vet jag inte vad jag ska svara på den. Golvrädsla är något som jag i alla fall inte skulle riskera att råka ut för om jag bytte till en annan bruksras - även där är ju collien nämligen löjligt överrepresenterad (med det inte sagt att det inte även finns enstaka golvrädda hundar inom andra raser). Men ja, hur som helst, det är knappast förvånansvärt att folk drar sig för att skaffa collie, och jag vet ärligt talat inte om jag själv kommer att vara rasen trogen. Den som lever får väl se, som det så vackert heter. Så länge vissa linjer finns kvar är det ju åtminstone inte helt kört. ;)
SvaraRaderaLolo! Ursäkta att jag var otydlig - man ska inte skriva när man har bråttom. När jag skrev att jag tror att de flesta merlehundar lever normallånga liv, etc, så var det inte bara collie jag tänkte på. Jag hade de andra raserna i bakhuvudet. T ex Catahoula Leopard Dog, en liten lantras från södra USA, där såvitt jag förstår i stort sett ALLA hundar är merle. Har sett en statistik över syn- resp hörseldefekter i den rasen och det var inte rolig läsning! Men detta måste vara ett specialfall av "merlisering", kanske från början ett fåtal individer i geografisk isolering?
SvaraRaderaJag tänker också att JV har något att luta sig på när de talar om att även i enkel uppsättning har merle en överrepresentation av sådant, men att andra influerande gener finns. De nedärvs ju också!
Men, en gång till: återkommer! Sista regnfria dygnet har börjat och verandapaniken växer...
Thomas, golvrädsla är en rädsla som sprider sig inom andra raser. I januari har SKK en 4 dagars utställning på Mässan i Göteborg, MyDog. Där är det lackade betonggolv, i år hade man ett ljust golv med högglans. Många hundar av olika raser reager på det. De reagerar även när de ska byta underlag, från golv till matta. Även kortbenta raser som tidigare inte brydde sig om underlag gör det numera. Jag känner flera trimmare som säger att de möter fler och fler hundar som reagerar på underlaget.
SvaraRaderaP-E sa på en föreläsning att det är ett bekymmer att uppfödare inte kan skilja mellan vekhet och samarbetsvilja. Man avlar på allt mer lätthanterliga hundar och tror att man avlar på samarbetsvilja, i själva verket avlar man på allt vekare hundar, då de är lättare att få kontroll över. Att hundarna blir räddare ser man genom fingrarna med. Till slut har man få hundar kvar med stark nervkonstitution.
Men jag förstår ditt dilemma. Om man köper valp slumpvis så ökar naturligtvis risken att få en mentalt svag collie jämfört med annan bruksras. Men får man en riktigt bra collie så är det den ultimata hunden för mig!
Jag har också läst i litteratur om vilka defekter M-genen kan förorsaka och håller med om att det är avskräckande läsning. Men efter många år med egen erfarenhet och andras, så stämmer det inte med verkligheten. Om man har en population med bara merle så förstår jag att det kan leva upp till det scenariot. Enligt den statistik som finns så förekommer Mikroftalmi hos 0,1 procent av långhåren, en extremt låg siffra med tanke på hur många BM det finns i populationen om det varit sant att det förekommer frekvent hos dem. En siffra som har minskat trots att BM har ökat i antal. Vi hade en trefärgad (sobellinjer) avelshane för många år sedan med riktigt små ögon. Han lämnade några avkommor med mikroftalmi, tref och sobla i huvudsak, BM var rätt ovanligt då. Som väl var blev det omodernt med så små ögon, det fanns även ögonvet. som varnade för att individer med "pytteögon" hade andra problem, även större förekomst av CEA.
Att dalmatiner har problem med nedsatt hörsel beror inte på merlegen, den finns inte där. Vita katter har ofta kraftigt nedsatt hörsel. Det finns andra hundraser med mer eller mindre vita tecken där det förekommer hundar med nedsatt hörsel-dövhet. Tyvärr blev en konferens inställd pga för få deltagare, där Berit Wallin skulle föreläst om de problem som finns knutna till vit pälsfärg.
Bodil, känner du någon collie som har fått livet förkortat eller haft lidande förorsakat av sin BM färg? Jag är tacksam om du vill besvara frågan då den är intressant för mig.
1969 köpte jag en Blue Merle tik trots att jag svurit på att en hund med så ful färg aldrig skulle komma in i mitt hus. Hon var 3 år gammal och jag träffade henne på en kennel i England. Anledningen? Hon var den bästa collie mentalt jag hade träffat. Lyckan när jag fick köpa henne var obeskrivlig och det är tack vare henne jag fortsatte att ha collie. Hon var min 4:e och det har jag aldrig ångrat. Jag är inte sämre än jag kan ändra mig (ödmjukt)!
Hej
SvaraRaderaMan borde skicka ut enkäter till alla nja kanske inte alla men bra många som äger en blm hund oavsett ras. Har sett att det blir mer och mer vanlig färg hos chihuahua också (
fast det är icke en gk färg). Det finns så oerhört många raser som har bluemerle färg.Själv har jag inte märkt någon skillnad på mina blåa, trf och en sobel jag har haft och jag har ändå haft en dubbel merle hemma. Blå x blå kombination ( tjyvparning) Jag skulle ha märkt om någon hund skulle höra sämre och se sämre.
Ingen utav färgena har varit mera allmänsjuk en den andra färgen. Dom blev ungefär lika gamla och levde friska liv fram till sin ålderdom.
Jag upplevde oxå som lollo skriver att dem var piggare en andra färger. Min sobel var det slöaste jag haft * ler * Han var säkerligen sådan i sitt temp, men han var slö och lugn. De blå var alltide pigga o allerta.
Jag tycker heller inte att man skall förbjuda en färg men väl avel imellan dem. Jag har skrivit det förut och gör det igen, varför avla på raser där det förekommer mkt defekter såsom hos dalmantiner. Vet att de flesta pyreneeruppf strävar efter att få färgade pyreneer och inte helt vita. Nu har pyreneerhundarna väldigt fina svarta pigment men de vita har säkerligen sämre. Jag vet inte i skrivande sekund om de vita har några defekter. Jag vet att vita bullterrier har dövhet och hudproblem. Hur är det med dogo argentino som är vit och dåligt med svart pigment ?
Det finns ju även en hel del raser som är vita, hur blir det med dem ???
Flera säger att vita collies i Usa är annorlunda en de vita vi har här, dom har inte vita faktorn men vart kommde deras vita färg ifrån. Har dem ngr defekter såsom blm ?
Ja många frågor.
Vad jag vet och hört så har jag nog aldrig hört om en döv komondor eller några andra större defekter pga sina vita färg. Det förekommer exem men mkt betyder på olika linjer och mat och hur mkt man badar dem. De skall ha mkt svart pigment men det har dom inte. De flesta herdehundsraser är ju vita !
Vänligen Pia
hillslettens@hotmail.com