måndag 16 juli 2018

KORT AVBROTT FÖR DI

Mitt i sommarhettan och hundgenetiken dimper Datainspektions svar på en fråga ner. Frågan kommer först, för den som har glömt bakgrunden.



Försöker på förekommen anledning sätta mig in i konsekvenserna av GDPR avseende möjligheter till konsumentinformation. Vore mycket tacksam för era synpunkter!
Bakgrund: en person, X, med stort kunnande och intresse för aveln med renrasiga hundar publicerar sedan länge regelbundet en lista över alla nya valpkullar inom en viss ras. Listorna publiceras i en sluten fb-grupp, där alla medlemmar givetvis är fysiska personer.  Privatpersoner - inte företag. Listan omfattar namn på den uppfödande kenneln - enbart kennelnamnet, kennelägarens/uppfödarens personuppgifter och kontaktuppgifter nämns inte. Vidare redovisas uppgifter om valparnas födelsedatum, antal valpar. Vidare redovisas uppgifter hämtade från Svenska kennelklubbens offentligt åtkomliga uppgifter på datasamling Hunddata, åtkomlig för alla som känner till den, inklusive valpkullens s k HD-index (baserat på uppgifter om föräldradjurens och deras släktingars höftledsstatus vid röntgen) samt motsvarande uppgifter, MI (mentalitetsindex) baserat på föräldradjurens och deras släktingars resultat vid officiell s k mentalbeskrivning av hund, MH. Inga kommentarer eller omdömen - varken av positiv eller negativ karaktär - om valparna, val av föräldradjureller liknade, ingår.
Dessa listor  uppskattas av bl a personer, som letar efter valp av denna ras.
Följande har nu inträffat. En person hotar i otvetydiga ordalag med både polisanmälan och dryga väntande böter för X med motiveringen att listorna över kullar är ett brott mot GDPR. Anledningen anges vara dels att personen som äger kenneln lätt kan hittas via kennelnamnet och indirekt identifieras. Dels att uppgifterna om födda valpar i rasen skrivs ut i denna slutna fb-grupp utan att varje uppfödares godkännande inhämtats i förväg. Ytterligare en person hotar  med anmälan - oklart var, polisen igen? - om valpuppgifter från hens kennel omnämns någonstans utanför Svenska Kennelklubbens sidor, även denna gång med hänvisning till GDPR.
Min tolkning är att detta är orimligt. Varje person med kennelnamn, varje person med eller utan kennelnamn som ägnar sig åt att föda upp hundar för försäljning till allmänheten, är en näringsidkare. I sakens natur ligger då, att personens namn är åtkomligt för den intresserade, f f a för blivande valpköpare. Kennelägarens hemsida med personnamn, telefonnummer och mailadress inhämtas lika lätt via Svenska Kennelklubbensolika sidor som via denna lista över födda valpkullar. Om en intresserad  privatperson inte kan lägga ut uppgifter av den art som en lista över födda valpkullar innehåller ( och som är åtkomliga för intresserade och insatta personer på andra delar av nätet), innebär det en begränsning av  möjligheten att informera potentiella konsumenter. Jag undrar också, om det inte innebär en begränsning av yttrandefriheten
 Vad svarar Datainspektionen? Vad gäller i detta konkreta exempel?
 M v h
 Bodil Carlsson

Här har ni svaret.


Hej Bodil,

Datainspektionen kan endast lämna bindande besked inom ramen för vår tillsynsverksamhet, men vi kan ge allmän vägledning när det gäller regler om dataskydd.  

GDPR:s tillämpningsområde
Dataskyddsförordningen gäller för behandling av personuppgifter. Med personuppgifter avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. Avgörande är att uppgiften, enskilt eller i kombination med andra uppgifter, kan knytas till en levande person. Typiska personuppgifter är personnummer, namn och adress. Bilder på och ljudupptagningar av individer som behandlas i dator kan vara personuppgifter även om inga namn nämns. Uppgifter om hundar och kennelklubbar är alltså inga personuppgifter om de inte direkt/indirekt kan knytas till en fysisk person.

Rättslig grund:
När man behandlar personuppgifter blir dataskyddsförordningen tillämplig. Att använda sociala medier och där exempelvis skriva om andra, publicera foton, filmer m.m. är en form av personuppgiftsbehandling. All personuppgiftsbehandling måste ske i enlighet med förordningen. Detta innebär bl.a. att personuppgiftsbehandlingen måste ha en rättslig grund (t.ex. samtycke eller intresseavvägning). Det är den personuppgiftsansvarige som måste göra bedömningen av vilken rättslig grund som är aktuell i det enskilda fallet. Enligt GDPR finns inget absolut krav att man måste ha ett samtycke* från de personer som exempelvis finns på ett foto/lista innan detta publiceras. Intresseavvägning (en behovsavvägning av de olika intressen) är den rättsliga grund som oftast blir aktuell när man publicerar personuppgifter i sociala medier. Den registrerade har dock rätt att göra en invändning och då måste den personuppgiftsansvarige göra en ny intresseavvägning för att se vilket intresse väger tyngst. Om den enskildas rätt till personlig integritet väger tyngst ska personuppgiftsbehandlingen upphöra.
Här kan du läsa mer om de rättsliga grunderna: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/rattslig-grund/

Facebook:
När det gäller sociala medier är det viktigt att känna till att dels kan den som gör en publicering anses vara personuppgiftsansvarig, dvs. ansvara för en publicering, dels kan den organisation som har en sida vara ansvarig för det som andra publicerar, om organisationen har möjlighet att påverka/bestämma över inläggen.

Den 5 juni i år meddelade EU-domstolen en dom som rörde an administratör för en Facebook sida och hur personuppgiftsansvaret var fördelat mellan denne och Facebook. Jag tror du kan använda den som ledning för hur du kan tänka på personuppgiftsansvaret. Du kan läsa domen på följande länk: http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=202543&pageIndex=0&doclang=SV&mode=req&dir=&occ=first&part=1&cid=323536 Kortfattat beslutade domstolen är en administratör för en Facebook sida är gemensamt personuppgiftsansvarig med Facebook.  

Undantag för journalistiskt ändamål:
Jag vill även informera att det finns ett undantag i GDPR för när man behandlar personuppgifter för ett journalistiskt ändamål) Sådant som ligger inom ramen för journalistiska ändamål är att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor som är av betydelse för allmänheten. Om personuppgifter behandlas för sådana ändamål är behandlingen i princip undantagen från de flesta av GDPR:s och dataskyddslagens bestämmelser. Undantaget är inte begränsat till journalister eller massmedier och det ställs inte heller några särskilda kvalitetskrav på verksamheten. Även en privatperson kan ha ett journalistiskt ändamål, till exempel när man bloggar. Däremot gäller undantaget inte vid publicering av uppgifter om andra personer om uppgifterna är av rent privat karaktär. Tolkningen av uttrycket "journalistiska ändamål" kommer från Högsta domstolens vägledning i mål NJA 2001 s. 409.

Vänliga hälsningar
Nazli Pirayehgar
Jurist, Datainspektionen
www.datainspektionen.se

*kursiverat i originaltexten

Datainspektionen säger i korthet: de svarar inte på specifika frågeställningar. De ger bara allmän vägledning. Den allmänna vägledningen här är att personlig integritet och privatliv skall skyddas. Man skall inte kunna skriva om, fota eller filma människor, inte lämna ut deras namn och adress eller personnummer, på nätet hur som helst bara för att man känner för det. Men inte ens då finns något absolut krav på samtycke från de omskrivna, fotade eller filmade personerna: har man anledning att publicera materialet, så får man göra en intresseavvägning. Vilket väger tyngst, privatpersonens intresse av att inte bli fotad, filmad etc, eller fotografens/skribentens intresse av att visa ett sammanhang där privatpersonen förekommer?
I det sammanhang som gäller här förekommer varken namn, personnummer, foton eller filmer. Det som förekommer är kennelnamn, och även om en person då indirekt kan identifieras av intresserade valpköpare både via SKK och via egna, frivilligt publicerade annonser, är det svårt för mig att av DI:s svar förstå hur detta skulle kunna vara ett brott mot GDPR.
Vidare gäller alltså skrivningen om "journalistiskt ändamål". Jag har ögnat igenom HD:s mål NJA 2001 s 409.  Om publicering på nätet av ett personregisterliknande upplägg så som däri beskrivs  kan godkännas som "journalistiskt ändamål" av HD, är det min gissning att en listade över reggade collievalpar avsedd för den intresserade allmänheten också skulle det. Milt sagt.

Bodil Carlsson
.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar