TAKTIKERN

Helgen började inte så värst bra. Torktumlaren la efter många års trogen tjänstgöring av i ett väsande ångmoln. Katten övervägde att lämna hemmet och Lilltiken var oförändrat sur...

... eller mordisk.

Coola Janes taktik såg inte så framgångsrik ut, kort sagt. Så hon bytte strategi. Hon skaffade sig någon centimeter längre ben och mycket bättre motorik och så började hon springa! Hon for i colliecirklar runt Lilltiken, som inte har haft en kompis att leka med på ett år... och där stod de plötsligt och lekbugade mot varandra!
Lilltiken har sprungit och tvärvänt och hoppat bock över en annan hund igen. Äntligen! Ögonen lyser av något helt annat än drakeld, när hon tittar på valpen. När valpen tuffar till sig, åker hon omkull som ett löv i blåsten, lägger sig på rygg... och Lilltikens vitnade nos sänks ner mot valpmagen. Liten och svag ligger valpen blickstilla där på backen. Den gamla tiken lägger sig intill. Ett halvt ögonblick lägger hon sitt huvud beskyddande över den arma lilla kroppen.
Och det där halva ögonblicket räcker, för nu vet Coola Jane att hon har vunnit. Hon visste precis vad hon gjorde.

Sedan kan hon i lugn och ro hjälpa novemberblåsten att få tvätten så torr det nu går.

Trevlig helg alla!

Bodil Carlsson