MAN VET...

... att det är för mycket på jobbet, när man i slutet på arbetsveckan inte orkar fixa förberedelserna för en ordinär tripp till Jönköping nio mil bort, utan däckar på kökssoffan efter kvällspromenaden över en ovanligt dålig fantasybok om hemliga sekter och uråldriga örtbrygder... Och så vaknar i full panik sittande vid sin jobbdator, där man just har knappat in diagnoskoden F10X Skadligt bruk av bolmört!
Snacka om mardröm.

Hur som helst gjorde ett vildsvin oss den äran tidigare ikväll. Efter åtta år av indirekt närvaro - grisbök på åkrarna och i skogen, klövarna som dyker upp i ental eller flertal i omgångar, omisskännlig grisbajslukt här och var och plötsligt vaksamma hundar - stod plötsligt en livslevande brunsvart gris helt obekymrat i skogsbrynet och spejade på bilen! På förmiddan i morron går jag dit med gamlingen och valpen och ser efter färska spår. Gammeltiken har respekt för grisarna och är den som håller uppsikt, visar var det finns något som man bör ha koll på och ungefär hur långt borta det är; valpen försvinner med nosen ner i backen och glömmer omgivningen. På måndag är det semesterdag! Jag ska spela boll med hundarna och lomma omkring och gnola på fåniga saker som

 

            Befriad från landstingets kaffeskvalp!
            Jag ska träna min valp! Jag ska träna min valp!

Det är tur att de finns. Valpar, alltså, för att inte tala om gamla kloka hundar. Så det blir årsmöte på söndag. Hoppas vi ses!

Bodil Carlsson